Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

EU-domstol: Rättsstatsmekanismen är lagenlig – Polen och Ungern får vika sig

Flaggor utanför EU-domstolen i Luxemburg.
Bildtext Europeiska unionens domstol i Luxemburg.
Bild: EPA-EFE

Det gick som väntat: Europeiska Unionens rättsstatsmekanism får grönt ljus i EU-domstol. Domstolen tog ställning till förordningens lagenlighet efter att Polen och Ungern i fjol lämnade in varsin talan om ogiltigförklaring av den.

Det innebär att den nu är ett steg närmare att kunna börja tillämpas, trots att den egentligen trädde i kraft redan i januari 2021. Mekanismen blir nu ett verktyg för EU-kommissionen, som väntat på besked från domstolen innan ibruktagandet.

Orsaken till den snåriga processen är att Polen och Ungern väckte varsin talan vid EU-domstolen om ogiltigförklaring av mekanismen i fjol. De anser att den saknar rättslig grund.

Det handlar alltså om en förordning som knyter EU-medel till rättsstatens principer. I praktiken innebär det att medlemsländer som bryter mot rättsstatens principer går miste om EU-finansiering.

Med rättstatsprincipen menas bland annat att trygga domstolarnas självständighet i medlemsländerna. Den är ett av EU:s grundläggande värden och en förutsättning för att skydda EU:s andra grundläggande värden, såsom de grundläggande rättigheterna och demokrati.

Mekanismen i praktiken: Det här händer ifall ett medlemsland bryter mot spelreglerna

  • EU-kommissionen skickar en EU-notifiering till det land som misstänks bryta mot rättsstatsprincipen (som alltså i och med den här mekanismen knyts till EU-medlen)

  • Medlemslandet får mellan en och tre månader tid på sig att svara

  • Efter att kommissionen fått svaret lägger den fram ett förslag på åtgärder till Europeiska unionens råd (där varje medlemsstat representeras av en minister)

  • Rådet beslutar sedan om åtgärder. För att de ska godkännas krävs kvalificerad majoritet. Det innebär att det inte räcker ifall ett land motsätter sig att mekanismen tas i bruk

Polen och Ungern väntas fortsätta protestera mot mekanismen

EU-parlamentet, medlemsländerna och kommissionen enades redan i november 2020 om mekanismen som ska skydda EU:s budgetmedel genom att ge EU möjlighet att ingripa i situationer där medlemsländer går emot unionens principer.

Efter grönt ljus från EU-domstolen väntas kommissionen nu ta mekanismen i bruk, och det första steget har redan förberetts.

Den finländska europaparlamentarikern Petri Sarvamaa (Saml), som fungerat som rättsstatsmekanismens huvudförhandlare i EU-parlamentet, uppskattar att kommissionen väntat med att ta i bruk mekanismen för att vara säker på att det första fallet som går vidare är vattentätt.

Sarvamaa tror att Polen och Ungern fortsatt kommer att göra allt för att motsätta sig mekanismen, sannolikt kommer de också att väcka talan ifall några så kallade notifieringar skickas till dem.

Det är också möjligt att länderna konstaterar att förordningen strider mot deras grundlagar, vilket skulle innebära att de varken bryr sig om EU-lag eller EU-domstol.

Polen och Ungern har varit något av EU:s problembarn. De kritiseras bland annat begränsa mångfalden i medierna och rättsväsendets oberoende. De båda länderna är de enda medlemsländerna som är föremål för EU-utredningar för misstänkt äventyrande av rättsstatsprincipen.

En ranking från oktober i fjol visar att rättsstatens principer försämrats i hög grad i de två länderna jämfört med andra medlemsländer. Deras regeringar kritiseras för att underminera demokratin och för att undergräva domstolars oberoende.

Drar EU-parlamentet tillbaka rättsprocessen mot kommissionen?

Nu vänds ändå blickarna mot kommissionen för att se hur kraftigt den tar till nästa steg.

EU-parlamentet har tidigare kritiserat kommissionen för att inte ha skridit till verket snabbare i fråga om att ta i bruk mekanismen.

I fjol inledde parlamentet till och med en rättsprocess mot kommissionen på grund av det här. Sarvamaa uppskattar ändå att parlamentet drar den tillbaka så fort som kommissionen verkligen kavlar upp ärmarna och tar i bruk mekanismen.

Rättsstatlighet – vad är det?

Väntat beslut, generaladvokaten får oftast rätt

Beslutet var väntat. Europeiska unionens domstols generaladvokat Campos Sánchez-Bordona tog ställning till ärendet i december. I sitt förslag till avgörande i målet skrev han att han att "domstolen bör ogilla Ungerns och Polens talan" och att förordningen har antagit på korrekta rättsliga grunder.

Sarvamaa uppger att generaladvokatens förslag oftast följs.

– Ett litet statistiskplock visar att ungefär 80 procent av generaladvokatens förslag till avgörande förverkligas som sådana, sa Sarvamaa på en presskonferens enligt nyhetsbyrån STT.

Det fanns alltså en liten möjlighet att förslaget inte skulle ha godkänts. I sådana fall skulle det handla om att domstolen skulle anse att mekanismen inte är fullt lagenlig, och då skulle mekanismen vara tvungen att omarbetas. Det skulle ha fallit på EU-kommissionens bord att föreslå en ny eller omarbetad version.

Källor: EU, Europaportalen, WJP, STT