Natochefen Stoltenberg: Nato redo att stärka sin östra flank – hotet från Ryssland har blivit "det nya normala"

Militäralliansen Natos chef Jens Stoltenberg säger att Ryssland får betala "ett högt pris" om det bli aktuellt med våld.

Stoltenberg höll en presskonferens i Bryssel i dag efter ett möte med Natoländernas försvarsministrar.

– En rysk invasion skulle medföra hårda sanktioner. Men även en gradvis utveckling där Ryssland beslutar sig för att inte använda våld är allvarlig i sig då trupper samlas vid gränsen samtidigt som ett hotbudskap riktas mot ett självständigt land.

Enligt Stoltenberg är det därför som Nato kommer att behöva långsiktiga justeringar av sina positioner i östra Europa.

– Inga slutgiltiga beslut har fattats, men Rumänien har sagt sig vara villigt att vara värd för en stridsgrupp som Frankrike är redo att leda.

Hotet från Ryssland har blivit "det nya normala" i Europa

Jens Stoltenberg sa att Natos försvarsministrar i dag beslutade att utveckla alternativ för att ytterligare stärka Natos avskräcknings- och försvarspolitik, inklusive att överväga att placera ut nya stridsgrupper i centrala och sydöstra Europa.

Enligt Stoltenberg kommer Natos militära befälhavare nu att arbeta med detaljerna för att inom några veckor presentera sin rapport.

– Moskva har gjort det klart att Ryssland är redo att bestrida de grundläggande principer som har legat till grund för vår säkerhet i decennier och att göra det med våld. Jag beklagar att jag måste konstatera att detta är "det nya normala" i Europa, sa Stoltenberg.

Farhågorna har skjutit i höjden för att Ryssland kan vara på väg att invadera sitt pro-västliga grannland Ukraina.

Inga tecken på rysk nedtrappning

– Än så länge ser vi inga tecken på rysk nedtrappning på marken, inga tillbakadraganden av trupper eller utrustning. Detta kan naturligtvis förändras, men det vi ser i dag är dock att Ryssland har en massiv invasionsstyrka som är redo att gå till attack, med avancerade funktioner från Krim till Belarus, sa Stoltenberg.

Enligt diplomatkällor överväger Nato att sända nya stridsgrupper, cirka 4 000 soldater, till Rumänien, Bulgarien, Ungern och Slovakien – något som skulle vara den största förändringen i Natos militära position sedan truppförflyttningarna till Baltikum och Polen efter Rysslands annektering av Krim 2014.

Nato har just nu fyra multinationella stridsförband med cirka 5 000 soldater i Polen, Litauen, Lettland och Estland. De leds av USA, Tyskland, Kanada och Storbritannien.

Brittiska förstärkningar utlovas

Storbritannien planerar att fördubbla storleken på den brittiska styrkan i Estland som en del av Natos insats.

– Tillsammans med våra Natoallierade skickar vi trupper och utrustning på land, till sjöss och i luften för att stärka det europeiska försvaret som svar på den ryska militära upptrappningen vid gränsen mot Ukraina, säger den brittiske försvarsministern Ben Wallace i ett uttalande.

Enligt honom har Nato och dess allierade varit tydliga med att en invasion av Ukraina kommer att få allvarliga konsekvenser.

Hautala: Nato borde erbjuda alla EU-länder medlemskap

EU-parlamentariker Heidi Hautala (Gröna) anser Nato borde erbjuda alla EU-länder medlemskap.

Det gäller i praktiken Finland, Sverige, Österrike, Irland, Malta och Cypern - det vill säga EU-länder som inte hör till Nato.

Hautala talade i dag inför Europaparlamentet om EU:s möjligheter att påverka i en situation där Ryssland hotar Ukraina militärt.

Enligt Hautala försvagas EU:s inflytande av att sex av dess medlemmar inte ingår i Nato.

Källor: AFP, BBC, Reuters,STT