"Både Kina och Ryssland har oss nu i skottgluggen" – i Litauen är nästan alla missnöjda med landets värdebaserade utrikespolitik

För drygt ett år sedan introducerade Litauens då nya regering en kontroversiell värdebaserad utrikespolitik. Tydligast har den tagit uttryck i en konfrontativ attityd mot regimerna i Kina och Belarus. Den nya linjen är inte populär på hemmaplan.

– De har förstört allt, säger Šarūnas Liekis när han kritiserar Litauens rådande utrikespolitik i mördande ordalag.

Liekis är professor och dekan på fakulteten för statsvetenskap och diplomati vid Vytauto Didžiojo Universitetas (också känt som Vytautas Magnus-universitetet) i Kaunas, Litauens näststörsta stad.

– Idioterna och klantskallarna på utrikesministeriet har förstört hela den utrikespolitik Litauen har byggt upp under den senaste decennierna.

Värdelös värdepolitik?

– Regeringen har aldrig definierat vilka värderingar de talar om och vägrar svara på frågor om vad den vill uppnå, fortsätter Liekis.

Dessutom påpekar han att all utrikespolitik bygger på värderingar, så det är ett värdelöst ord att använda.

Liekis kritik fortsätter i över en timme, över en tallrik soppa som hinner kallna i god tid innan han är klar.

Kritiken av Litauens utrikespolitik kretsar mest kring två frågor:

1. Regeringens provokativa beslut att utmana Kinas relation med Taiwan.

2. Den konfrontativa hållningen mot Belarus.

Det som har retat upp Kina är att Litauen i höstas lät Taiwan öppna ett diplomatiskt kontor i Vilnius.

Det här uppfattar Peking som ett brott mot den så kallade "ett Kina"-principen. Den säger att Taiwans status bara kan avgöras av Kina och Taiwan.

EU, och därmed också Litauen, har formellt beslutat att respektera "ett Kina"-principen. Litauen har alltså nu brutit mot EUs gemensamma Kinalinje.

Peking upplever Litauens växande aktiva stöd åt Taiwan som ett angrepp mot Kinas integritet.

I november började Kina med oannonserade sanktioner mot Litauen. Nästan all handel mellan länderna har stoppats.

Peking har också hotat multinationella företag att lämna Litauen eller uteslutas ur den kinesiska marknaden.

Kina har nytta av fiender

– Det här är farligt, de har gjort Litauen till en måltavla för Kinas stormaktspolitik. När som helst kan Kina göra oss till sitt nästa offer.

I kinesiska medier utmålas Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis nu som en "fanatisk anti-kommunist" på ett "privat korståg", enligt det litauiska public service-bolaget LRT.

Landsbergis försöker väcka patriotiska känslor genom att uppmana EU att stå på hans sida i hans separatistiska hållning mot Kina.

― China Global Television Network

De säger också att Litauen går i USAs och Taiwans ledband för att splittra EUs stöd för "ett Kina"-principen.

Det finns inga belägg för det här, men Kina är alltid snabbt med att utmåla USA som en aggressiv makt.

Mantas Adomėnas är viceutrikesminister och en av arkitekterna bakom den värdebaserade utrikespolitiken.

Kina globalt hot

– Konfrontationen med Kina handlar om våra långsiktiga intressen, säger Adomėnas och förklarar varför regeringens politik gör Litauen säkrare på lång sikt:

– Om Kina får för stort inflytande i världen är det ett hot mot alla små demokratier och den regelbaserade världsordningen. Då blir vi stormakternas offer.

– År 1938 var det många som sa att vi inte skulle riskera våra goda handelsförbindelser med Tyskland bara för judarnas skull, säger Adomėnas.

Nu drar han paralleller dels till Tibet och, i synnerhet, till uigurerna i provinsen Xinjiang i nordvästra Kina.

– Vi har tagit upp kampen mot Kina för att någon måste göra det innan det är för sent. Vi är beredda att betala priset för Kinas sanktioner.

Kinas sanktioner biter inte (än)

Få litauiska företag har investerat i Kina, så de direkta följderna på Litauens ekonomi har hittills varit små.

Den ökande handeln med Taiwan har kompenserat för förlusterna i handeln med Kina.

Men Kina hotar också med att stänga ut företag som kopplingar till Litauen från den kinesiska marknaden. Det här kan drabba många stora europeiska företag.

Till exempel den tysk-baltiska handelskammaren har därför bett Litauen att ändra linje gentemot Kina.

Kinas utpressning verkar ändå inte ha fungerat så bra hittills. Den tyska bildelstillverkaren Continental meddelade nyligen att de fortsätter investera i Litauen.

Hotet från Belarus

Den andra stora frågan som regeringen kritiseras för är relationen till grannlandet Belarus. Belarus har nu blivit ett militärt hot mot Litauen.

Enligt Šarūnas Liekis kan Litauen skylla sig själv för att Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko nu har gett upp sin militära självständighet till ett aggressivt Ryssland.

Lukasjenko i hörnet

– Regeringen har gjort allt den kan för att få hela väst att tränga in Lukasjenkos i ett hörn, säger han och tar upp hur okritiskt den belarusiska oppositionen behandlas:

– Den beter sig som om Svetlana Tichanovskaja är en president i exil i Vilnius. Det finns inga bevis på att hon vann presidentvalet år 2020, säger Šarūnas Liekis.

Han ser det här som ett svek mot varje regerings viktigaste uppdrag, att alltid sätta sin egen befolknings säkerhet i första rummet.

Lukasjenko var tidigare beroende av väst

- Det brukade finnas demokratiska element i det belarusiska civilsamhället, säger professor Liekis. Lukasjenko tyckte inte om dem, men accepterade dem.

I över 25 år balanserade Lukasjenko strategiskt mellan öst och väst.

– Nu när bland annat Litauen har rivit ner hela hans legitimitet har han glidit rakt in i Vladimir Putins famn.

Det betyder att Belarus armé på 60.000 man och en halv miljon soldater i reserven nu kontrolleras av Ryssland.

Igen bjuder regeringen på ett helt annat perspektiv.

Det här är 1938 för vår generation - neutralitet hjälper förtryckaren och aldrig offret

― Ingrida Šimonytė, Litauens premiärminister kommenterar ryska soldaters närvaro i Belarus i mitten av februari

– Isolationism som säger att demokrati passar oss, men att vi inte ska bry oss om andra länder är farlig. Det ger auktoritära regimer för stort spelrum, anser Adomėnas.

Igen handlar det alltså om att på lång sikt stoppa Rysslands och Kinas frammarsch.

Enligt Adomėnas vill Moskva och Peking ha auktoritära ledare runt om i världen eftersom de är lättare att styra än demokratier.

Folket är skeptiskt

I en opinionsundersökning som genomfördes i mitten av december är folkets förtroende för regeringens utrikespolitik lågt.

Bara 13 procent stöder den konfrontativa Kina-politiken, medan tre av fem är mot den.

Förtroendet för den värdebaserade utrikespolitiken som helhet är större. Nästan varje tredje tillfrågad godkänner det, medan 47 procent inte tror att den fungerar.

I en opinionsundersökning i november gav folket Belarus-politiken nästan godkänt. Då sa 49 procent att de stöder den medan drygt var tredje person inte gjorde det.

Ovanligt impopulär utrikesminister

– Opinionsundersökningarna visar tydligt att folket inte stöder regeringens Kina- och Belaruspolitik, säger Šarūnas Liekis och betonar att utrikespolitiken sällan brukar väcka så mycket diskussion som nu:

– Det här den minst populära regeringen på tio år och utrikesminister Gabrielius Landsbergis är den minst populära ministern, säger Liekis, som alltså är professor på fakulteten för statsvetenskap och diplomati vid Vytauto Didžiojo Universitetas i Kaunas.

De har förstört allt ... Det här är farligt, de har gjort Litauen till en måltavla för Kinas stormaktspolitik

― Šarūnas Liekis