Flis är den vanligaste energikällan för fjärrvärmen i Västnyland – så här värms husen i din kommun

Oljeförbränning är ett minne blott när det gäller fjärrvärmen i de västnyländska kommunerna. Oljan har så gott som helt ersatts av förbränning av flis, vilket är bättre, men inte heller helt oproblematiskt sett ur ett klimatperspektiv.

Förbränning av fossila bränslen, som olja och kol, har inte använts som huvudsaklig värmekälla i de västnyländska fjärrvärmenäten på väldigt länge.

Träflis är den enskilda energikällan som används mest för att värma upp fjärrvärmenäten.

Alla de västnyländska kommunerna Sjundeå, Lojo, Ingå, Raseborg och Hangö har fjärrvärmenät i de centrala kommun- och stadsdelarna. Däremot är det bara Raseborg och Lojo som har egna bolag som har hand om fjärrvärmen.

Bolag sköter små orter

I Sjundeå, Ingå och Hangö ägs och sköts fjärrvärmenätet av energibolaget Adven som också sköter driften på respektive ort.

– Våra värmecentraler på det här området använder biobränslen. Det är frågan om träpellets och skogsflis, säger Thomas Nyholm, driftschef på Adven. Han sköter driften i fjärrvärmenäten bland annat i Hangö, Ingå och Sjundeå.

Adven är ett energibolag som grundades 2011 men som har rötter längre tillbaka i tiden i Neste och Fortum. I dag är Adven verksamt i Finland, Sverige, Norge, Estland och Lettland och håller på att expandera till Nederländerna.

I alla kommuner i Västnyland är träbaserade biobränslen den största energikällan i fjärrvärmenäten. Biobränslen är förnybara och ingår i naturens kretslopp. Strävan har varit att ersätta fossila bränslen med förnybara men inte heller biobränslen är utsläppsfria.

Förbränning ger utsläpp

Vid all förbränning bildas koldioxid, som bidrar till växthuseffekten. Utsläppen av koldioxid går inte att rena.

Däremot har olika bränslen olika stora utsläpp. Förbränning av kol ger upphov till högre utsläpp av koldioxid per energienhet än förbränning av olja. Också förbränning av biobränslen orsakar koldioxidutsläpp.

Av de fossila bränslena ger naturgas de lägsta utsläppen av koldioxid per energienhet.

Flis räknas som koldioxidneutralt, vilket har kritiserats av forskare.

Härifrån kommer fjärrvärmen i de västnyländska kommunerna:

Raseborg

Fjärrvärmen i Raseborg produceras av aktiebolaget Raseborgs energi. Raseborgs energi ägs till hundra procent av Raseborgs stad.

Så gott som all fjärrvärme i Raseborg produceras med förnybart träbränsle i form av restprodukter från regionens skogar. Det kan handla om sly, rötskadad ved, gallringsträd, toppar, grenar, bark och spån. Flisen kommer från närregionen.

– Största delen av flisen kommer från en radio på 100 kilometer. Vi ska komma ihåg att produktionen också har en sysselsättande effekt här i regionen, säger Frank Hoverfelt, vd på Raseborgs energi.

En del av träbränslet består också av träavfall, som krossade lastpallar och byggnadsvirke.

Som reservbränsle används flytgas (gasol) och olja. Gasens andel är 1 procent och oljan står för ungefär 0,1 procent av bränslet.

Kraftverket i Ekenäs producerar vid sidan om fjärrvärme även elektricitet.

Fjärrvärmenätet i Raseborg består av tre olika nät: ett i Ekenäs, ett i Karis och ett i Pojo.

Fjärrvärmenätet i Ekenäs har en sammanlagd längd på omkring 45 kilometer och sträcker sig från centrum av Ekenäs till Dragsvik.

Fjärrvärmenätet i Karis sträcker sig från Bäljars genom centrum till Lärkkulla och är ungefär 11 kilometer långt.

I Pojo täcker fjärrvärmenätet kyrkbyn och Tallbacka.

Lojo

I Lojo produceras fjärrvärmen av aktiebolaget Lohjan Energiahuolto, Loher, som ägs till hundra procent av Lojo stad. Loher producerar inte elektricitet utan endast värme.

I Lojo produceras drygt 70 procent av värmen med biobränslen, det vill säga i praktiken träflis. Också naturgas och spillvärme från industrin används för värmeproduktion i Lojo. Spillvärmen kommer från kalkstensgruvan Tytyri och företaget Nordkalks verksamhet där.

Hangö

I Hangö används flis som den största energikällan i Advens värmeverk som ligger strax intill Genencors enzymfabrik. Både träflis från skogar och returträ används i värmeverket i Hangö

I Hangö har Adven redan i några år planerat att bygga en biogasanläggning som också skulle vara kopplad till fjärrvärmenätet men byggstarten har blivit fördröjd.

Ingå

I Ingå används träflis som energikälla i värmeverket som ligger strax intill sopstationen vid stamväg 51.

Flisen kommer både från närområdet och utomlands ifrån. Under vintern transporteras flis till värmeverket i Ingå två till tre gånger i veckan. Sommartid räcker det vanligen med transporter varannan vecka. Som reservkapacitet finns den gamla oljepannan som regelbundet provkörs och kan tas i bruk vid behov.

Sjundeå

I Sjundeå används träpellets som energiform i värmeverket som togs i bruk år 2015. Före det producerades fjärrvärmen i Sjundeå med naturgas som fortfarande används som reservbränsle ifall det uppstår störningar i den normala värmeproduktionen.

Träpellets är ett biobränsle som består av hårt pressad trämassa, vanligen tillverkad av biprodukter från skogs- eller träförädlingsindustrin.

Värmecentralen i Sjundeå finns vid tågstationen i Sjundeå.

Behov av nya värmekällor

Utvecklingen inom värmeproduktion går framåt och rekommendationer och krav ändras med åren. I dag finns det ett större tryck än någonsin på att producera värme på ett hållbart och klimatsmart sätt.

För Raseborgs energis del handlar det i första hand om att köra ner flisanläggningen i Tallmo i Karis eftersom den inte uppfyller rådande utsläppsrekommendationer. Tanken är att ersätta den med en miljövänligare produktion vid värmeverket i Bäljars i stället.

– Vi har långsiktiga planer på att hitta spillvärmekällor från någon slags industri. Ett datacenter skulle därför vara önskvärt, säger Frank Hoverfelt.

Många blickar verkar nu riktas mot just spillvärme som uppstår i samband med någon form av produktion inom industrin.

Peter Hammarberg, vd på cellplastfabriken NMC Termonova i Ingå, hör till dem som funderat i dessa banor. Han hoppas att spillvärmen från fabriken i Ingå i framtiden kan tas till vara antingen för just fjärrvärmenätet eller kanske ännu hellre för den egna produktionen.

– Vi undersöker hur vi kunde återanvända spillvärmen men det finns vissa tekniska utmaningar som vi inte fått någon lösning på. Vi litar på att tekniken går framåt, säger Hammarberg.

Nackdelen med att använda spillvärmen i fjärrvärmenätet är enligt Hammarberg att fabriken producerar värme året om men att behovet av värme i fjärrvärmenätet är väldigt litet sommartid. Termonova är inte heller anslutet till det befintliga fjärrvärmenätet i Ingå.

Nya utsläppsfria energikällor

Jordvärme installeras allt mer i småhus och också i flervåningshus och husbolag. I fjärrvärmeproduktionen är den ändå ingen framtidsfaktor, tror Frank Hoverfelt.

– Jordvärme är inte ekonomiskt vettigt i den här skalan, åtminstone ännu inte, säger Hoverfelt.

Han säger att utmaningen är att hitta en värmeproduktionsform som inte bygger på förbränning men som ändå är både tillförlitlig och ekonomiskt genomförbar. Det finns anläggningar som producerar värme ur utomhusluften men den storleksordning som krävs för fjärrvärmenätet är en helt annan än privathushållens luft- och vattenvärmepumpar.

– Tekniken finns men det går inte i det här skedet att bevisa att det fungerar både tekniskt och ekonomiskt. Det är ju alltid en risktagning att vara först ute när det gäller ny teknik, säger Hoverfelt.

Han får medhåll av Thomas Nyholm på Adven. Flis- respektive pelletspannorna i Ingå och Sjundeå är relativt nya och välfungerande så där är det inte aktuellt att göra förändringar i produktionen men Hangö har ett större fjärrvärmenät och där finns fler möjligheter inom räckhåll.

– Allt går framåt. Det kommer ju nya lösningen hela tiden. I Hangö har vi samarbete med industrin som har energi i form av spillvärme som vi kan ta till godo. Sådana arbeten pågår hela tiden, säger Nyholm.