Samtycke och självbestämmande i ny lag om sexualbrott – brott mot barn ska också straffas hårdare

Självbestämmanderätten betonas i regeringens nya lagförslag om sexualbrott. Våldtäkt mot barn och spridning av sexuella bilder ska bestraffas hårdare. Justitieminister Anna-Maja Henriksson talar om en stor dag för jämställdhet och personlig integritet.

Regeringen vill stärka allas sexuella självbestämmande och personliga integritet. Definitionen av våldtäkt ändras så att det centrala är offrets egen vilja. Det blir en totalreform av strafflagens bestämmelser om sexualbrott.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson talade om en betydande förändring i tankesätt. Det är tal om en viktig och nödvändig reform, eftersom sexualbrotten hör till de allvarligaste brottstyperna, sa hon.

– Det är en historisk dag som många har väntat på. Det sexuella självbestämmandet är en central grundrättighet för alla. Man kan inte någonsin pruta en centimeter, under några som helst omständigheter, sa justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP), när lagförslaget presenterades för pressen.

Justitieministern påpekade att sexualbrott orsakar både fysiskt och psykiskt lidande för brottsoffren, ofta för hela livet. De hotar människornas säkerhet och trygghetskänsla.

Samtycke blir nödvändigt

Justitieminister Henriksson talade om en stor dag för jämställdheten mellan kvinnor och män, allas personliga integritet och sexuella självbestämmanderätt.

Våldtäkt ska i framtiden definieras som samlag med en person som inte deltar frivilligt. En person kan inte anses delta frivilligt i samlag om personen inte verbalt, genom sitt beteende eller på något annat sätt har uttryckt att hen deltar frivilligt, enligt den nya lagtexten.

Lagförslaget preciserar också hur samtycket ska se ut. Om en person tvingas eller inte kan formulera eller uttrycka sin vilja, räknas det inte som frivillighet.

Lagförslaget ger flera exempel: Medvetslöshet, sjukdom, funktionsnedsättning, om en person utsätts för våld, är rädd eller om hen inte har en verklig valmöjlighet på grund av allvarligt missbruk av maktposition.

Strängare straff för brott mot barn

Justitieminister Anna-Maja Henriksson talade om sexualbrott mot barn som speciellt motbjudande och grova. Nu ska straffen för sexualbrott mot barn skärpas betydligt.

Utgångspunkten är att barn inte kan ge samtycke till en sexuell handling med en vuxen. Samlag med ett barn under 16 år ska bestraffas som våldtäkt mot barn. Minimistraffet fördubblas, från fängelse i ett år till fängelse i två år, i praktiken nästan alltid som ovillkorligt fängelsestraff.

Sexuellt umgänge mellan ungdomar ska inte heller i framtiden vara straffbart om den sexuella självbestämmanderätten inte kränks.

#metoo påverkade lagen

Bestämmelserna om andra sexualbrott ska stärkas. I lagförslaget konstateras att kränkningar av den sexuella självbestämmanderätten kan ske på väldigt många sätt.

Behovet att skydda människor mot icke-önskat sexuellt innehåll och andra icke-fysiska kränkningar av den sexuella självbestämmanderätten har ökat.

Kommunikationsteknologins utveckling har gjort det lättare att sprida och sända bilder och meddelanden till andra. Frågan om sexuellt antastande har förekommit allt oftare i samhällsdebatten, till exempel kampanjen #metoo. Acceptansen för kränkningar av den sexuella självbestämmanderätten verkar bli allt mindre, enligt lagförslagets motiveringar.

Definitionen på sexuella trakasserier utvidgas till att gälla också annat än att beröring. Regeringen vill komma åt olovlig spridning av sexuella bilder på någon annan, till exempel via internet. Det blir nu ett straffbart sexualbrott.

Därmed hoppas regeringen att det blir möjligt att effektivare ingripa i sexuella kränkningar som sprids via internet och elektronisk kommunikation.

"Äntligen"

Under 2020 kom 1 160 misstänkta våldtäkter till polisens kännedom, av vilka 970 lämnades till åklagare. Antalet har ungefär trefaldigats sedan år 2010. Antalet grova våldtäkter har ökat ännu mer.

Det här lagförslaget har varit länge på väg. Ett medborgarinitiativ om frågan gjordes år 2018. Man hänvisade till lagstiftningen i Sverige och att tio länder redan har en "samtyckeslag".

Lagprojektet finns med i regeringsprogrammet och redan sommaren 2020 skrevs ett lagutkast. Efter två utlåtanderundor och betydande ändringar är lagförslaget nu på väg till riksdagen.

Sammanlagt måste sexton lagar ändras. Till exempel ska både universitetslagen och lagarna om yrkesutbildning ändras så att sexbrottsdömda kan nekas studierätt, för att skydda minderåriga medstuderande.

Regeringen vill att de nya lagarna ska träda i kraft 1 januari 2023.