Inbitna rökare hotar att överbelasta Kinas sjukhus – antirökkampanjerna är ineffektiva och de kinesiska männen röker fortfarande mest i världen

Männen i Kina är obestridliga världsmästare i rökning. Myndigheternas försök att få dem att sluta röka har inte varit framgångsrika, och det varnas för att en aldrig förr skådad epidemi av lungcancer snart drabbar landet.

Alla män röker, både gamla och unga, i början av en video. Männen tittar på sport på tv:n, och när kinesiska idrottsmän vinner bryter jubel ut.

Glatt fimpar männen sedan kollektivt sina cigaretter. Med ens har de insett att det gäller att ta exempel av idrottsmännens hälsosamma levnadsvanor för att kunna bli framgångsrika.

Videon producerades i samband med den första antirökkampanjen i Kina. Den avslutas med patriotiska scener som antyder att samtliga kineser har slutat röka.

– Folket är lyckligt. Vi kämpar framåt i enad front, konstateras det.

Okunnighet har dödliga följder

Fjorton år senare är det uppenbart att kampanjen inte har haft önskad effekt. Det gäller också för alla talrika senare kampanjer och för de många olika rökförbuden som har införts under årens lopp.

Fortfarande förbrukas klart mer tobak i Kina än i något annat land. Nästan hälften av alla fullvuxna män röker, många av dem mer än ett paket per dag.

– Medvetenheten om de skador som tobak orsakar är otillräcklig. Kineserna förstår nog att det är ohälsosamt att röka, men många känner inte till att tobaken orsakar hjärtsjukdomar och olika former av cancer, konstaterar forskaren Sarah England.

England har länge varit engagerad i försöken att få kineserna att sluta röka. Det är frågan om en oerhörd utmaning, för sammanlagt uppskattas det finnas nästan 350 miljoner rökare i Kina.

Pandemin öppnade tillfälligt folkets ögon

Experterna är nu besvikna på att nya undersökningsresultat visar att antalet rökare har minskat med bara några procentenheter under de senaste åren. I en omfattande gallup som gjordes kort efter att coronaviruskrisen bröt ut i Kina år 2020 sade hela 15 procent av rökarna att de försökte sluta.

Det ansågs vara ett tecken på att viruskrisen fick många kineser att tänka mer på hälsofrågor än förr. Det ingav också hopp om att det var möjligt att råda bot på problemet.

Nu har det ändå visat sig att bara en liten del av rökarna har lyckats bli av med sin vana. Forskaren Ray Yip säger att svårigheterna att få kineserna att sluta röka har att göra med tobaksindustrins starka ställning.

– Kinas tobaksindustri är synnerligen lönsam. Dessutom är det frågan om ett monopol som ägs av staten, konstaterar han.

Tobaksbolag håller i trådarna

Yip betonar att man i Kina inte bara konsumerar utan också producerar överlägset mest tobak i världen. Tobaksfabrikerna är viktiga sysselsättare, och dessutom livnär sig mer än tio miljoner kineser genom att odla tobak.

– Det statsägda jättebolaget Kinas tobak är en av landets största skattebetalare. Tobaksindustrin har därför länge kunnat ha ett finger med i spelet när regeringen har utformat sin linje beträffande rökning, säger Yip.

Det anses också förklara varför de första officiella antirökkampanjerna inleddes först långt in på 2000-talet. Jämfört med motsvarigheterna i västländerna har kampanjerna dessutom varit påfallande tandlösa.

Målet med en av de första kampanjvideorna var till exempel inte att övertyga männen om att sluta röka. I stället ville man få dem att förstå att de inte ska göra det i sina bostäder när familjen är på plats.

Rökarna har behållit övertaget

Yip beklagar att budskapet om faran med passiv rökning inte heller har nått fram i tillräckligt hög grad. Följderna är skrämmande, för sammanlagt uppskattas 700 miljoner kineser regelbundet utsättas för tobaksrök.

– Majoriteten av dem som inte röker vågar inte protestera även om de störs av röken. Det gäller också när de befinner sig i ett utrymme där det är förbjudet att röka, konstaterar han.

I de välmående och utvecklade storstäderna har attityderna ändå börjat förändras. I dem bryter rökarna i regel inte längre mot rökförbuden.

Det gäller också för de allmänna fortskaffningsmedlen och platser såsom buss- och järnvägsstationer. Mer än hälften av kineserna lever ändå i en verklighet där det fortfarande anses vara naturligt att i synnerhet männen röker.

– Läget måste gradvis förändras så att icke-rökarna har rätt att inte bli störda av tobaksröken. Nu är det rökarna som har rätt att röka, kommenterar Yip.

Sjukhusen fylls av cancerpatienter

Mycket står på spel. Enligt Världshälsoorganisationen WHO dör redan mer än en miljon kineser varje år i sjukdomar som har orsakats av tobak.

I synnerhet antalet människor som insjuknar i lungcancer ökar snabbt. Det varnas för att de snart överbelastar sjukvården.

Nästan en tiondel av dem som dör uppskattas ha varit passiva rökare. Yip upplever att det är speciellt tragiskt.

– Icke-rökarna måste bli medvetna om att det är synnerligen skadligt för hälsan att bli utsatt sig för tobaksrök. Det finns alldeles för många människor som inte har en aning om det faktumet, konstaterar han.

Unga kvinnor nytt orosmoment

Yip är också besviken på att fler och fler främst unga kvinnor i de välmående storstäderna har börjat röka. Rökning har inte ansetts vara något som så kallade anständiga kvinnor sysslar med, och i hela landet röker bara drygt tre procent av kvinnorna.

– I till exempel Peking och Shanghai blir det allt vanligare att se kvinnor röka. De tycker att det är trendigt att göra det, säger han.

Utvecklingen anses vara oroväckande. Yips kollega Sarah England befarar att kineserna inte ger upp sin vana förrän de på ett konkret sätt märker hur farligt det är att röka.

– Det måste ske något omskakande för att folket ska förstå vad det är frågan om. Ifall kineserna börjar se till exempel ledare för landets mest utvecklade bolag i en tidig ålder insjukna eller dö kan inställningen till rökning börja förändras, konstaterar hon.

Kedjerökare har format landet

Hittills har många av kinesernas främsta förebilder haft en negativ inverkan när det gäller rökning. Det socialistiska Kinas fader Mao Zedong och hans efterträdare Deng Xiaoping var till exempel berömda för att vara kedjerökare.

Mao var 82 år gammal när han avled. Deng hann fylla 92 år innan han dog.

Också den nuvarande ledaren Xi Jinping var kedjerökare i sin ungdom. Man vet inte exakt när han slutade röka, men efter att han blev president år 2013 har han i varje fall inte rökt.

För en massa kineser fungerar Xi som ett föredöme. Dess värre har hans beslut att överge sin vana att bolma inte fått de kinesiska männen att följa hans exempel.