De rika får mera pengar än låginkomsttagarna då regeringen höjer avdraget för arbetsresor

Regeringen belönar rika bilister i stället för de fattigaste som lider mest av de höga bränslepriserna. Billigare diesel för transporter räddar inte transportbranschen och lättnaderna i fastighetsskatten gäller endast ett fåtal jordbrukare.

Regeringens presenterade i dag en lista på sju åtgärder för att minska de negativa effekterna av stigande energipriser. De får både ros och ris. Den viktigaste åtgärden är att höja skatteavdragen för resor mellan hemmet och arbetsplatsen.

Ilkka Kaukoranta som är chefsekonom på Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC påpekar att regeringen kompenserar höginkomsttagare mer än låginkomsttagare.

– FFC hade föreslagit ett stöd där avdraget skulle ha gjorts på skatten i stället för på inkomsten. I vårt förslag skulle den största kompensationen gå till de låginkomsttagare som har de största utgifterna för sina arbetsresor. Nu när regeringen valde att bara ändra gränserna i ett avdrag som redan finns går den största euromässiga nyttan till höginkomsttagare.

FFC:s modell går ut på att man skulle få dra av någon procent av reseutgifterna direkt från skatten.

Ilkka Kaukoranta säger att det alltid är höginkomsttagarna som drar den största nyttan på avdrag som görs på inkomsten.

– Det är inte ändamålsenligt om man vill kompensera för höga utgifter. Enligt mig är det klart att de som har små inkomster och höga utgifter drabbas hårdast av en prisstegring. De har det största behovet av en kompensation. Ur den synpunkten skulle vårt förslag ha nått dem som verkligen behöver stöd bättre.

Samtidigt tycker han det är bra att regeringen valde att satsa på riktade åtgärder i sina kompenseringsåtgärder.

– Det är bra att de åtgärdar avdraget för resor mellan hemmet och arbetsplatsen. Det fungerar bättre än en allmän sänkning av bränsleskatten och kostnaden för den offentliga ekonomin är mindre.

– Man kan inte stävja inflation så att staten kompenserar alla medborgare för ökade utgifter. Det är ekonomiskt omöjligt att låta staten betala alla prishöjningar. När man väljer att ta i bruk någon typ av kompensationer måste de vara avgränsade för att vara realistiska. Då är det viktigt att fundera på hur de ska riktas.

Under presskonferensen under förmiddagen motiverade finansminister Annika Saarikko (C) regeringens val med att det skulle ta för lång tid att genomdriva alla förändringar som skulle krävas för att ta i bruk FFC:s modell.

Ilkka Kaukoranta hade hoppats att det inte skulle vara så svårt att införa FFC:s modell.

– Kanske kan man ändra avdraget i framtiden. I det är avdragets inverkan på nettoinkomsterna lika stor oberoende av inkomstnivån. I praktiken skulle låginkomsttagarnas skatt ha sjunkit och höginkomsttagarnas skatt eventuellt stigit lite beroende på hur reformen skulle förverkligas.

Åkerierna: Skattavdragen ett steg i rätt riktning

Regeringen planerar också skattlättnader för transportbranschen på upp till 17 cent per liter diesel.

Staffan Molander på Molanders Transport Ab i Kollby utanför Jakobstad tycker regeringens åtgärder går i rätt riktning. Han tycker ändå inte att de löser transportbranschens problem.

– Vi är ju nöjda med att de har börjat förbereda skattesänkningarna, men det löser inte den närmaste tidens kostnadskris. På längre sikt är det bra om vi skulle få tillbaka förtroendet bland företagen, de anställda och kunderna för att vi kan vara konkurrenskraftiga mot andra länders åkerier.

Han betonar vikten av att politikerna i Finland fattar beslut som innebär att våra åkerier är konkurrenskraftiga mot åkerier i övriga Europa.

– Vi borde våga investera och klara av att få ekonomi i det vi håller på med. En del åkerier har nu en verkligt svår situation. Det finns åkerier där bränslekostnaderna utgör över trettio procent av omsättningen. Då bränslepriserna har stigit med mer än 20 procent är förhöjningen ganska radikal.

Staffan Molander betonar att åkerierna under den senaste tiden också har drabbats av andra prishöjningar.

– Till exempel däckspriserna har stigit och priserna på reservdelar till bilarna har också blivit dyrare under det senaste året. Delvis beror det på bränslehöjningarna och delvis på grund av coronan.

– Det är svårt att få tillbaka alla kostnader genast av kunderna. Vi har ett stort tryck. Det tär på lönsamheten.

Han säger att en stor del av åkerierna behöver skattesänkningen för att inte gå i konkurs.

– Det här är inte en lösning som räddar alla. Det är ändå ett steg i rätt riktning som för många skapar hopp för framtiden.

Jordbrukarnas skattelättnader välkomna men otillräckliga

En annan av regeringens åtgärder är att befria lantbrukets ekonomibyggnader från fastighetsskatt för år 2022.

Mats Nylund som är ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC är tacksam för åtgärden även om det inte handlar om mycket pengar.

– Det handlar bara om drygt tio miljoner euro. Men det är en riktad åtgärd som har en mycket stor betydelse för de jordbrukare som inom de senaste åren har investerat i nya ladugårdar, svinhus, hönshus och så vidare. För dem kan fastighetsskatten uppgå till flera tiotusentals euro per år.

Samtidigt påpekar han att den här åtgärden inte räddar jordbrukets lönsamhet.

– Jordbrukets lönsamhet står och faller med vilket pris vi får för våra produkter. Där är regeringens möjligheter förhållandevis begränsade. Vi kräver och förutsätter naturligtvis att man ser över lagstiftningen så att vi får en bättre konkurrenssituation, men faktum är att det är detaljhandeln som sitter med nyckeln.

Mats Nylund påpekar att Finland har en oligopolliknande situation när det gäller matbutiker. Det leder till att gårdarna inte kan höja priserna på sina produkter när kostnaderna stiger.

– Våra förädlande företag borde ha möjlighet att inte bara täcka sina egna kostnader utan också att betala ett skäligt pris till jordbrukarna. Det klarar de inte av i dag. Samtidigt gör detaljhandeln rekordvinster uttryckligen på sin livsmedelsförsäljning.

– Vi har förädlande företag som slakterier, mejerier och företag som förädlar spannmål som hankar sig fram eller till och med går dåligt. Inget av dem går bra. Sedan har vi jordbrukarkåren som håller på att gå på knä. Vi har en fullständig snedvridning av konkurrenssituationen där två stora bolag sätter priserna och de som är många och små längst ner i näringskedjan får nöja sig med vad som blir över.

Här tycker Mats Nylund att livsmedelskedjorna borde ta ansvar för framtiden.

– De borde se till att de som levererar råvarorna klarar sig. Ungefär 85 procent av den livsmedelsförsäljning de stora kedjorna har bygger på inhemska livsmedel. Och när vi nu ser att jordbruksproduktionen minskar uttryckligen på husdjurssektorn på grund av lönsamhetsproblem är nästa steg att vår förädlande industri inte mera har något att förädla.

– Konsumenterna vill ha inhemskt, men det kommer inte inhemsk mat till butikerna om det inte finns någon som producerar.