Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Jussi Halla-aho: "Försiktiga reaktioner på ett ryskt anfall skulle sänka tröskeln för aggressioner mot andra grannar"

Uppdaterad 19.02.2022 15:54.
Jussi Halla-aho i tv-studion
Bildtext Det är bra om Ryssland inte vet exakt hur väst kommer att reagera på ett anfall mot Ukraina, sammanfattar utrikesutskottets ordförande Jussi Halla-aho. Osäkra signaler från västledare kan sänka tröskeln för rysk aggression.
Bild: Sakari Piippo / Yle

Om västländernas reaktion på ett ryskt anfall på Ukraina är försiktiga skulle det med stor sannolikhet öka Rysslands aggressivitet och sänka tröskeln för motsvarande attacker på andra grannar, tror utrikesutskottets ordförande Jussi Halla-aho (Sannf).

USA:s president Joe Biden varnade i natt för att Ryssland kommer att anfalla Ukraina inom de närmaste dagarna och att huvudstaden Kiev är målet för attacken. Enligt Biden har Rysslands president Vladimir Putin fattat beslutet.

Enligt amerikanska källor är hälften av de ryska trupperna vid Ukrainas gräns redan beredda på anfall.

Yhdysvaltain presidentti Joe Biden kävelee ulkona.
Bildtext USA:s president Joe Biden varnade i natt för att Ryssland kommer att anfalla Ukraina inom de närmaste dagarna och att huvudstaden Kiev är målet för attacken.
Bild: Jim Lo Scalzo / AOP

“Osäkra västledare sänker tröskeln för rysk aggression i vår del av Europa”

Utrikesutskottets ordförande Jussi Halla-aho, som i dag var gäst i Yles program Morgonettan, anser att försiktiga reaktioner från väst på ett anfall mot Ukraina skulle sänka tröskeln för ryska aggressioner också i vår del av Europa.

– Det är bra om Ryssland inte vet exakt hur väst kommer att reagera, sammanfattade utrikesutskottets ordförande Jussi Halla-aho. Osäkra signaler från västledare kan sänka tröskeln för rysk aggression.

Finland säljer inte vapen till krigförande länder, men det här är en policy som nu borde diskuteras, anser Halla-aho.

– När det handlar om ett land som är under attack tjänar det inte freden att inte sälja vapen till det attackerade landet. Att inte sälja vapen till Ukraina känns inte rätt under de rådande omständigheterna, säger Halla-aho.

“Vi borde fundera mera på om den finländska Nato-optionen är verklig för Nato”

Den finländska Nato-diskussionen beskriver Halla-aho som “go morron yxskaft – lite mellan ja och nej”. Han understryker att det inte finns någon skrivning någonstans om att vi vid behov kan ansluta oss till Nato.

– Vi lever i exceptionella tider och många av Nato-länderna har behov av att upprätthålla goda relationer till Ryssland, konstaterar Halla-aho.

Det är alldeles klart hur Ryssland skulle reagera på en finländsk Nato-ansökan, anser Halla-aho. Däremot borde vi fundera mera på om den omtalade Nato-optionen är verklig för Nato.

– Det viktigaste kanske är att vi inte kan vänta ända tills vi är mitt uppe i en militär konflikt och förvänta oss att vi är Nato-medlem följande dag, säger Halla-aho.

Nato-medlemskapet skulle ha varit oproblematiskt under 90-talet då Ryssland var relativt passivt och landet hade en viss strävan mot ett västligt samhällsskick. I dag är situationen annorlunda, konstaterar Halla-aho som vägrar säga hur han förhåller sig till ett Nato-medlemskap.

Vladimir Putin
Bildtext Enligt Joe Biden har Rysslands president Vladimir Putin redan fattat beslutet att anfalla Ukraina.
Bild: Lehtikuva

“Ryssland har initiativet – och det är osannolikt att Nato-länderna skulle vara beredda att gå i krig för Ukraina”

Halla-aho säger att Rysslands strategi är att fortsättningsvis hålla initiativet.

– Att hålla motparten i osäkerhet och spänning tjänar Rysslands intressen, säger Halla-aho. Det är ett sätt att boosta Ryssland som stormakt och upprätthålla instabiliteten i Ukraina.

Ukrainakrisen visar hur svårt det är att skapa en europeisk politik som tar hänsyn till de små ländernas intressen.

– Tyskland är fullständigt beroende av rysk gas och det försätter de små länderna i Mellaneuropa i en farlig situation, säger Halla-aho.

Hans bedömning är också att det är väldigt osannolikt att Nato-länderna skulle vara beredda att gå i krig för Ukraina.

– Nato har svårt att upprätthålla säkerheten för sina små medlemmar och då talar jag om bland annat Baltikum, säger Halla-aho.

En grupp människor står på en bro och håller i nödbloss. Från bron hänger en banderoll som utlovar motstånd mot en rysk aggression.
Bildtext Om Ukraina anfalls står Ukraina ensamt - men UkUkraina är bättre förberett nu än 2014. Men landet behöver både ekonomiskt och materiellt stöd - och det är stöd som väst kan leverera, säger Halla-aho.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

“Följderna Finland av ett ryskt anfall beror på vilka sanktioner väst sätter in och hur Ryssland reagerar på dem”

Om Ukraina anfalls står Ukraina ensamt – men Ukraina är inget litet land.

– Landet är bättre förberett nu än 2014. Landet behöver både ekonomiskt och materiellt stöd och det är stöd som väst kan leverera, säger Halla-aho.

Om anfallet realiseras har västländerna hotat med tuffa ekonomiska sanktioner. Ryssland är en viktig handelspartner för Finland och sanktionerna skulle också innebära följder för Finland.

– Exakt hur följderna skulle se beror på vilka sanktioner väst sätter in och hur Ryssland reagerar på dem, konstaterar Halla-aho.

Västländerna var naiva då de trodde att Sovjetunionens kollaps hade lett till att maktpolitikens tid var över och att Natos roll var fredsbevarande operationer.

– Det skulle ha varit bra om Finland hade anslutit samtidigt med de mellaneuropeiska länderna i slutet av 90-talet.

Tasavallan presidentti Sauli Niinistö tapasivat Presidentinlinnassa.
Bildtext Västländernas ledare är samlade i München i Tyskland till ett säkerhetsmöte. Finland representeras av bland andra president Sauli Niinistö.
Bild: Jorge Gonzalez / Yle

De västliga länderna är samlade i München

På fredag meddelade Ryssland att landet i dag lördag kommer att genomföra en strategisk missilövning. Övningen ska övervakas av president Vladimir Putin själv.

Västländernas ledare är samlade i München i Tyskland till ett säkerhetsmöte. Finland representeras av president Sauli Niinistö, utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) och försvarsminister Antti Kaikkonen (Centern).