Här är finländska OS-betygen: Två grenar hyllas, en är underkänd – Yle Sporten summerar de blåvita insatserna i Peking

Ljuvliga glädjescener i ishockey och längdskidåkning. Men också bittra besvikelser i nordisk kombination och snowboard. Yle Sportens team på plats i Kina betygsätter Finlands OS gren för gren med skolvitsord.

Fullträffarna – dessa grenar kan vi inte kräva mer av

Ishockey: Herrlejonen 10

Ett lag som för lång tid framöver har förändrat hur vi ser på finländska hockeylags förmåga att leverera under press. Klarade av att hantera favorittryck, infriade skyhöga förväntningar.

Gjorde den bästa och mest kompletta turneringen ett finländskt ishockeylandslag genomfört. Vid de tre tidigare VM-gulden har det kommit förluster på vägen, nu vann Finland sex matcher av sex möjliga. Spelade de fem sista matcherna i turneringen utan att släppa in ett enda mål med lika många spelare på isen.

Att just den här truppen tog Finlands första OS-guld i en lagidrott var lämpligt, för det handlade om en sällsynt väloljad lagmaskin och en seger för kollektivet och teamarbetet.

Damlejonen 8,5

Damlejonen har blivit något av medaljmaskin i OS. Säkert OS-brons hette det inför, men sedan släppte chefstränaren Pasi Mustonen bomben: Finlands förstakeeper sedan 2007 platsar inte i truppen. Mustonens beslut ifrågasattes på bred front och Damlejonens medaljchanser ansågs gå upp i rök.

Turneringen började dystert med tre raka förluster, bland annat blev det 1–11 mot Kanada. Därtill skedde ett chefstränarbyte då Mustonen behövde åka hem på grund av allvarligt sjukdomsfall i familjen. Motgångarna har minsann inte varit få.

Men Damlejonen stod upp, utmanade USA i semin och kirrade bronset genom att slå Schweiz med 4–0. En eloge till Anni Keisala som axlade rollen som förstakeeper med bravur.

Längdåkning 9,5

Finalen blev bara en slutgiltig bekräftelse för hur lyckat mästerskapet var för skidlandslaget. MVG i slutexamen för hela OS-projektet.

Längdåkarna var med i medaljstriden i nio av tolv tävlingar, sex gånger blev det medalj. Det är ett lysande facit – och i motsats till läget för fyra år sedan levererade fler än Iivo Niskanen och Krista Pärmäkoski.

Kerttu Niskanens medaljer, Joni Mäkis sprint och slutsträcka i lagsprinten, Perttu Hyvärinens slitstarka första halva av OS …

Yle Sportens expert: "Litar vi på syskonen Niskanen till nästa OS kan det hända att vi inte har samma framgång"

Hög höjd och tufft före framhävde finländarnas styrkor.

Och, förstås, ständigt denne Iivo Niskanen. Tre medaljer, kulminering av åtta års väntan med OS-guldet i den klassiska intervallstarten. Tidigarelägg Idrottsgalan, Årets idrottare är redan klar.

Gedigen insats utan att glänsa

Backhoppning 7

Kommer någon finländare att ta sig till finalomgången? Ungefär där låg ribban i backhoppningen – därför ska landslaget, i praktiken Antti Aalto, ha ett plus i kanten.

En enda topp 30-placering på hela världscupvintern, men i Kina blev Aalto vän med förutsättningarna direkt. 12:e platsen i lilla backen är en anmärkningsvärt bra insats och den följdes upp med en 17:e plats i stora backen.

Slätstrukna insatser från damhopparna Julia Kykkänen och Jenny Rautionaho, men med tanke på hur mixedlagtävlingen utvecklades var det oerhört synd att Niko Kytösahos coronatester hindrade en OS-resa. En fullständig skrällmedalj hade varit realistisk.

Konståkning 6,5

Att ta sig vidare till finalåkningen var minimimålet både för Jenni Saarinen och för isdansparet Juulia Turkkila-Mattias Versluis. Och visst gick det vägen, även om det i Saarinens fall berodde på att finalfältet utökades efter kaoset med Kamila Valijevas dopningsprov.

Isdansarna gjorde sedan en fin insats i sitt långa program och lyfte sig till 15:e, medan Saarinen misslyckades i friåkningen och stannade på 25:e plats.

Men några topp-10-placeringar hade ingen förväntat sig och den viktigaste målsättningen nåddes för de finländska konståkarna: att få åka två gånger, kunna njuta av omgivningen och skaffa sig nyttiga erfarenheter för framtiden.

Borde ha levererat bättre

Freestyle 7

Den här historien kunde ha slutat annorlunda: Det började lukta tidig skrällmedalj efter herrarnas kval i puckelpist. Två finländare tog sig vidare från kvalet – Jimi Salonen rentav med en topplacering.

Men sedan gick det åt skogen. Salonen åkte ut och var jumbo i finalen, medan Olli Penttala var näst sist.

Showmannen Simo Peltola charmade med sina enfotslandningar i big air och slopestyle, men nådde ingen tävlingsframgång. Finlandssvenska Jon Sallinen rammade i sin tur en kameraman och knäckte ett nyckelben i halfpipe.

Ni hör, det gick tyvärr inte som på Strömsö.

Till slut det positiva: Anni Käräväs niondeplats i big air var en skön ljusglimt efter ett långt skademörker.

Nordisk kombination 6

Om en landslagstränare – innan hans adepter tävlat klart – skriver att han aldrig någonsin ska träna någon igen och att passionen slocknat vet man att någonting gått rejält åt skogen.

Efter Ilkka Herolas VM-silver i Oberstdorf och toppkonkurrenternas coronabesked viskades det om medalj i Zhangjiakou. I stället blev Herolas bästa placering en sjätteplats i normaltävlingen. Eero Hirvonen vassaste insats? En sjuttondeplats.

Efter Kukkonens tweet slutade Finland åtta i lagtävlingen, bakom Tjeckien. Vi kan betydligt bättre än så. Dags för fräscha vindar och nytänk inom landslagsledningen.

Alpint 5,5

I alpint var förväntningarna noll, men visst var slutresultatet ändå en besvikelse. Samu Torsti körde ur i andra svängen i herrarnas storslalom. Vädret var visserligen inte på hans sida, men visst kändes det snopet när hans OS var över på under tio sekunder.

Lika snopet gick det för Erika Pykäläinen och Riikka Honkanen i storslalom, DNF, DNF. I damernas slalomtävling åkte både Pykäläinen och Rosa Pohjolainen ur, medan Riikka Honkanen var den enda som lyckades ta sig i mål – 7,99 sekunder långsammare än OS-guldmedaljören, slovakiskan Petra Vlhova.

Honkanen blev slutligen 37:a. Finlands bästa – och enda placering i alpint.

Skidskytte 5

Så värst stora förhoppningar om att Finland skulle ta hem en skidskyttemedalj fanns väl aldrig och så blev det ju inte heller. Tero Seppäläs nionde plats i masstarten blev hans och Finlands bästa placering i skidskytte i OS i Peking.

Norge lyckades med konststycket att ta fjorton medaljer på elva starter. Javisst, bara att låta det sjunka in.

Ser man på skidskytteframgången i Norden, så kan man bara konstatera att vi har en del jobb att göra. Saldot 18 nordiska medaljer, av dem 0 till Finland talar sitt tydliga språk.

Underkänt, tillbaka till ritbordet

Snowboard 4

En brutal blåvit besvikelse. Enni Rukajärvi skulle ju ta sin tredje raka OS-medalj – och ifall hon misslyckades hade Rene Rinnekangas uppdraget att täcka upp och fixa minst ett brons, precis som i VM och X-games.

Slutresultatet? Rukajärvis sjundeplats i slopestyle var den bästa blåvita noteringen. Rinnekangas underpresterade rejält och tog sig varken till final i slopestyle eller big air.

Kalle Järvilehto och Carola Niemelä klarade inte heller av att höja sig och slogs ut i kvalen.

Finland hade tagit medalj i snowboard i fyra spel på raken innan OS i Peking. Nu gäller det att ladda om. Som tur är Rinnekangas bara 22 år gammal och ett namn för Milano och Cortina 2026.