Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Ivar protesterar mot att flygekorrarnas boning jämnas med marken: "Hemskt att säga, men den här skogen är så gott som förlorad"

Från 2022
Uppdaterad 22.02.2022 10:56.
En person tittar in i kameran. Hen ser nyfiken men allvarsam ut. I bakgrunden ett kalhygge.
Bildtext Ivar Sundman var på plats då demonstranter stoppade skogsmaskinerna i Hongasmossa i förra veckan.
Bild: Lukas Rusk / Yle

Helsingfors stad planerar bostäder för 2 000 personer i Hongasmossa vid Vandagränsen. Priset är ändå ett kärnområde för stadens flygekorrar, som huggs ner. Ivar Sundman har tillsammans med andra aktivister försökt stoppa hyggena.

Måndagsmorgonen är klar. Luften är krispig och fylld av ett frenetiskt brummande.

Vi står på den nybyggda Hongasmossavägen, som staden beskriver som en ny koppling mellan Helsingfors och Vanda. Bredvid oss finns flera högar av stockar, och skogen har blivit till stubbar inom de närmaste 100 metrarna. Trots att klockan just slagit åtta, så är en skogsmaskin i full färd med att flytta stockarna.

Ivar Sundman ser på landskapet, och säger att det ser ganska annorlunda ut jämfört med hur det såg ut då hen var här senast – i onsdags.

– Skogskanten har flyttats med ungefär 100 meter. Träden faller med racerfart.

Hongasmossa är något av ett sorgebarn för stadens beslutsfattande. Då områdets detaljplan behandlades i Helsingfors stadsfullmäktige var många ledamöter missnöjda och sade att de kommer att ångra beslutet – trots att de röstade för planen. Planen beskrevs av ledamöterna som förlåldrat i förhållande till Helsingfors nuvarande stadsstrategi.

Skogen i Hongasmossa har många viktiga naturvärden. Den fungerar bland annat som skogspassage för djurlivet, mellan skogsområden i Helsingfors och Vanda. I Hongasmossa fanns också ett kärnområde för flygekorrspopulationen i Helsingfors. Den skogen så gott som försvann ren förra veckan.

Sundman pekar på en liten skogsplätt invid vägen. Mellan träden skymtar en bensinmack på Myrbackas sida.

– Urban utveckling är helt klart viktigare än miljön, säger Sundman.

En skogsmaskin flyttar stockar vid ett kalhygge.
Bildtext Klockan 8 på måndagsmorgonen är det endast en ensam skogsmaskin som flyttar stockar.
Bild: Lukas Rusk / Yle

Undantagslov att röja flygekorrboningar

Att bygga på flygekorrarnas kärnområde strider ändå mot naturvårdslagen, vilket många miljöorganisationer reagerat på. Helsingfors stad ansökte ändå om undantagslov från närings-, trafik- och miljöcentralen, och blev beviljade lov.

Motiveringen: Helsingfors flygekkorrar mår bättre än förut, så stammen tar inte alltför stor skada av att det här kärnområdet försvinner. Det var heller inte möjligt att bygga på området i den utsträckning Helsingfors planerat utan att skada kärnområdet. Hongasmossa består till stor del av sumpmark, vilket man kan märka genom att vägen är ett tiotal centimeter ovanför skogens markyta.

Jag tror inte att media hade uppmärksammat Hongasmossa om inte de här demonstrationerna ordnats

― Ivar Sundman, aktivist

– Det känns väldigt bakvänt att tänka att flygekorrarnas situation är bättre, så nu kan vi börja förstöra deras boningar. Man borde i stället fundera på hur stammen kunde bli ännu starkare, säger Sundman.

Miljöorganisationerna har ansökt om åtgärdsförbud för hygget, men ansökningen har inte ännu behandlats.

"Vi var här för att visa att vi inte vänder bort blicken"

Förra veckan ställde sig aktivister från bland annat Elokapina och Luonto-Liitto framför skogsmaskinerna och satte därmed temporärt stopp för hygget. Flera aktivister greps både på måndagen och tisdagen.

– Jag blev inte själv gripen, men jag var här och skötte om välbefinnandet hos de som blev gripna, säger Sundman.

På måndagen grep polisen åtta demonstranter, men uppgav att det hela skedde rätt odramatiskt, och att ingen misstänktes för brott.

– Polisen skötte sig sakligt, det hela gick till som det ska.

En person står på en snöig väg. Personen ser allvarsam ut. I bakgrunden ett kalhygge och en skogsmaskin.
Bildtext – Vi var här för att visa staden och dem som bor här att vi inte tänker vända bort blicken, säger Ivar Sundman.
Bild: Lukas Rusk / Yle

Tror du att ni ännu kan rädda Hongasmossa?

– Det är hemskt att säga, men jag tror att det här området är förlorat. Men vi var här för att visa staden och dem som bor här att vi inte tänker vända bort blicken. Det finns många andra liknande områden i huvudstadsregionen, där hyggena ännu är i planeringsskedet.

Sundman nämner som ett exempel klippan Matokallio i Kvarnbäcken, som ska jämnas med marken så att en ishall ska få plats där.

Arbetsledaren var chockad av beslutet att hugga ner skogen

Aktionen har ändå lett till en diskussion om Hongasmossa, trots att skogen må vara förlorad, säger Sundman.

– Jag tror inte att media hade uppmärksammat Hongasmossa om inte de här demonstrationerna ordnats.

I alla fall en politiker gästade demonstrationen, nämlingen fullmäktigeledamot Mia Haglund (VF).

Sundman förde också en givande diskussion med skogsavverkarnas arbetsledare.

– Han förhöll sig nog kritiskt till hygget, trots att han tyckte att vi tagit demonstrationen "lite för långt"! Men jag blev positivt överraskad av vår diskussion. Många upplever att vi är "ekoterrorister", och vill inte riktigt prata med oss, säger Sundman och skrattar.

Artikeln har uppdaterats. I den ursprungliga artikeln stod det att djurskyddslagen säger att flygekorrars habitat inte får förstöras, och att NTM-centralen är en förkortning av natur-, trafik- och miljöcentralen. Kl. 10:56 är laghänvisningen korrigerad till naturvårdslagen, och NTM-centralens namn korrigerat till närings-, trafik och miljöcentralen. Svenska Yle beklagar misstagen.

Diskussion om artikeln