"Som invandrare har du inte samma rättigheter" – dålig tolkning minskar förtroendet för myndigheter

Invandrare kan inte lita på att tolken hos polisen eller läkaren tolkar allting rätt. I dag kan nästan vem som helst jobba som tolk, och det påverkar invandrarnas rättssäkerhet.

Svetlana Eggen visar bilder på sin 8-åriga son i mobilen. De har byggt mekaniska skräpplockare tillsammans.

– Han talar tre språk; ryska, engelska och finska, så han har en stor fördel, berättar hon.

Svetlana är mitt uppe i en vårdnadstvist om sonen. Hon behövde tolkning vid mötena med socialarbetaren i Lahtis, men hennes erfarenhet är att tolkarna inte tog sitt jobb på allvar.

– Tolken gjorde flera fel. Några saker lämnades bort och annat blandades ihop. Jag upplevde att det inte var en professionell tolk, berättar hon om ett av mötena.

Spotlights granskning av tolkbranschen visar att invandrare inte kan lita på att tolkningarna blir rätt eller att tolkar respekterar tystnadsplikten.

Svetlana är hemma från Petroskoj i Ryssland. Hon förstår finska, men har svårt att själv uttrycka sig på finska.

– Min främsta känsla i den här processen är att jag inte har blivit hörd. Som invandrare har du inte samma rättigheter här, säger Svetlana.

Se hur det går då Spotlight testar tre tolktjänster här nedan.

30 min

Tolkkrisen - Spela upp på Arenan

Sämre arbetsvillkor får utbildade tolkar att lämna branschen

I dag kan i princip vem som helst jobba som tolk. Tolkförmedlingsföretagen kräver sällan tolkutbildning, utan det räcker med att man kan språket.

Det här leder inte bara till sämre rättssäkerhet för invandrarna - också de utbildade tolkarna lider. Bland annat har tolkarvodena sänkts och många tolkar är missnöjda med tolkförmedlingsföretagen de jobbar för.

– Jag rent ut sagt tvingades att bli företagare, istället för frilansare. Timlönen sänktes och jag fick mera jobb. Jag förstod att det inte lönade sig, säger Alice Jalonen, estnisk-finsk tolk.

Jalonen gick inte med på det stora tolkföretaget Semantix krav på att hon skulle bli företagare. Istället lämnade hon branschen helt i somras. Också andra utbildade tolkar har valt att sluta jobba som tolk, eftersom arbetsvillkoren har blivit sämre under flera år.

– Det var inte längre någon utveckling, utan bara stark regression, säger Jalonen och visar en brant nedförsbacke med armen.

“Utbildade tolkar får färre tolkuppdrag”

Spotlight har talat med fem tolkar som jobbar för Semantix. De vill inte uppträda med namn, eftersom de är rädda för att då bli utan tolkuppdrag.

År 2017 införde Semantix en kompetenskategorisering som ledde till att många tolkars arvoden sänktes med 15 - 20 procent.

De tolkar som sedan utbildade sig och lyckades få ett högre arvode, berättar att de nu istället får färre uppdrag, eftersom uppdragen går till dem med lägre arvoden. På det här sättet kan Semantix göra större vinst på varje tolkning.

Spotlight försöker upprepade gånger få en intervju med Semantix, utan att lyckas. Slutligen återkommer företaget per e-post.

Affärsområdeschef Erika Grönmark förnekar att Semantix skulle favorisera tolkar med lägre arvoden. Hon kallar också ersättningsmodellen för transparent och rättvis och menar att den motiverar tolkarna att utbilda sig.

På kritiken om att många tolkar tvingas bli företagare svarar hon att det handlar om att utveckla verksamheten.

– Vi har förtydligat och effektiverat våra processer och klargjort våra freelance-tolkars ställning som företagare, skriver Grönmark.

Låga priser viktigare än tolktjänsternas kvalitet

Samtidigt är konkurrensen mellan tolkförmedlingsföretagen knivskarp.

Företagen försöker vinna kommunernas och myndigheternas upphandlingarna av tolktjänster med låga priser. De låga priserna återspeglar sig sedan på tolkarnas löner och arvoden.

Men ett problem är också att kommuner och myndigheter sällan ställer tillräckliga krav på tolktjänsternas kvalitet i upphandlingarna, utan istället väger priset tyngst.

– Det är inte viktigt att man får tolktjänsterna billigt. Det är viktigt att människor har nytta av tjänsterna och att deras ärenden sköts hos myndigheter, på läkarmottagningen och i rätten, säger tolkläraren Aziz Sheikani på vuxenutbildningscentret Taitotalo upprört.

Sheikani har oroat följt med tolkbranschens utveckling de senaste åren. Han menar att det finns många tolkförmedlingsföretagare i branschen som inte har rent mjöl i påsen.

– Tolkjobbet har blivit ett låglönejobb i Finland. Företagen vill tjäna mera pengar till sig själva, och mindre till tolkarna.

Bättre tolkning kunde lösa många sociala problem

I Lahtis jobbar Svetlana Eggen för ett start-up företag som utvecklar datorspel. På jobbet talar alla engelska och Svetlana känner att hon är uppskattad.

Men då hon har att göra med de sociala myndigheterna i Lahtis upplever hon att hon inte blir bemött på samma villkor som infödda finländare - och här är tolkens roll viktig.

– Man kan inte ta för givet att man är i trygga händer och blir hörd.

Tolkcentret i Lahtis har avtal med ungefär 15 olika tolkföretag och ifjol förmedlades hela 13 000 tolkningar. Enligt staden är det ändå sällan någon klagar på tolkningarna.

Kati Saarela som är ansvarig för tolkcentret uppmanar missnöjda invandrare att ge feedback på tolkningarna.

– Om en invandrare har svårt att ge feedback på finska, så får hen naturligtvis tolkhjälp också då, säger Saarela.

Svetlana Eggen känner många invandrare i Lahtis och hon menar att dåliga tolkningar i kontakten med myndigheter får långtgående konsekvenser för invandrarna. Till exempel många sociala problem kunde åtgärdas om tolkningarna fungerade bra.

– I mötet med socialarbetare skulle invandrarna känna mera tillit. De skulle känna att de kan få hjälp, säger Svetlana.

Den här artikeln bygger på ett tips från publiken.

Har du förslag på vad vi borde granska? Tipsa Svenska Yle här!