"Finländare behöver lite trä, vi är skogsmänniskor" – träskola i Ingå blir dyrare men passar in i miljön
Stora ställningar byggs upp kring nybygget vid Kyrkfjärdens skola i Ingå kyrkby. Snart ändrar omgivningen igen då ett tält sätts upp kring bygget. Det gör man för att bygga i så torra förhållanden som möjligt.
I augusti 2023 får elever och lärare i Kyrkfjärdens skola börja höstterminen i en splitterny skola. Den byggs i massivt trä, alltså med CLT-element. CLT är en förkortning av cross laminated timber, eller korslimmat trä.
Kyrkfjärdens skola är ingalunda den första skolan i landet som byggs i massivt trä, men det är den första offentliga byggnaden i Västnyland som byggs med den tekniken.
I Malax i Österbotten kunde elever och lärare inleda höstterminen 2021 i en träskola då Gymnasiet i Petalax inledde läsåret. Gymnasiet är den första offentliga byggnaden i hela Österbotten som byggts med CLT-element.
Det kändes fantastiskt, säger Margareta Bast-Gullberg, rektor för Gymnasiet i Petalax.
– Det är ett snyggt och estetiskt hus där våra lärmiljöer är fräscha. Vi har också jättebra inomhusluft vilket är viktigt.
Malax har beslutat att allt flera offentliga byggnader ska byggas i trä. Ingå kommun går samma väg: kommunen är med i projektet Hinku där man jobbar för en kolneutral kommun. Det är en av orsakerna till att Ingå valde att bygga Kyrkfjärdens skola i massivt trä, säger planläggningschef Aija Aunio.
Dessutom gör miljön kring skolan att kommunen valde trä framför betong. Kyrkfjärdens skola har Gammelgården på ena sidan och kyrkan på den andra.
Det är en stor investering där vi bygger för tiotals år framåt, säger tekniska chefen Peter Bergman.
– Vi vill vara säkra på att vi bygger något som passar in i miljön och som vi vill ha.
Aija Aunio berättar att hon hört att daghem och mindre skolor som byggts i CLT-element i Esbo fungerar bra.
– Deras erfarenhet är att trä är positivt, det känns mjukt och doftar gott. De säger att eleverna trivs bra i deras skolor.
Även rektor Margareta Bast-Gullberg tycker att det märks att de studerande trivs bra i ett gymnasium byggt i trä.
– De säger att det är ett väldigt tyst skolhus. Trä dämpar ljud så här finns fina förutsättningar att studera och umgås.
En skola i trä kommer också att vara bra publicitet för Ingå, säger Peter Bergman.
– Det blir en annan miljö med en träskola och platsen är ypperlig, så jag tror det blir en bra pr-grej.
Bygget av Kyrkfjärdens skola inleddes i oktober 2021 efter att det stenhus som fanns på skolgården revs i september. Bygget är färdigt i februari 2023, men stenhuset rivs först sommaren 2023, så eleverna får börja i ny skola på höstterminen efter det.
Den nya skolan är cirka 3 000 kvadratmeter. Ingå kommun hade budgeterat 9,1 miljoner för bygget, men det förmånligaste anbudet var 10,9 miljoner. Fullmäktige godkände i maj 2021 ett tilläggsanslag på 1,8 miljoner euro, men kommunen hoppas att slutsumman landar på 10,4 miljoner euro.
– Vi har ett gemensamt mål att få ner kostnaderna med en halv miljon euro, säger Peter Bergman.
Och med det menar han att kommunen och byggentreprenören Rakennuspartio gör sitt bästa för att hitta billigare lösningar. Hittills har man lyckats hitta besparingar på 300 000 euro, trots att det blivit allt dyrare att bygga det senaste året.
Sebastian Hallén, projektchef vid Rakennuspartio, säger att det just nu ser ut som om kostnaderna blir billigare än den offert bolaget skickade in till kommunen.
– Men jag kan ännu inte säga vad den slutliga summan blir. Vi ser hur mycket vi kan spara då arbetet går framåt.
Det som man har kunnat göra för att spara pengar är bland annat små ändringar i konstruktionerna och genom att hitta billigare lösningar än de som finns i arkitektritningarna.
Det är dyrare att bygga i trä än i betong, medger Sebastian Hallén.
– För ett år sedan var det ungefär fem till tio procent dyrare att bygga i trä än i betong. Det blir lite dyrare här eftersom vi täcker in området med ett tält. Det ökar kostnaderna med två till fyra procent.
Kyrkfjärdens skolas ytterväggar byggs i CLT-element som är 240 millimeter tjocka. Det sätts brädfodring på utsidan av CLT-elementen, och även på insidan kommer elever och personal att se mycket trä. Innerväggarna är också i korslimmat trä, men vissa väggar isoleras för akustikens skull.
– Vi försöker lämna så mycket trä framme som möjligt inne i skolan, säger Hallén.
Rakennuspartio har erfarenhet av att bygga i CLT-element, Kyrkfjärdens skola är det sjunde projektet för bolaget. Det första bygget i massivt trä var ett daghem i Helsingfors som byggdes 2018-2019.
Aija Aunio säger att Rakennuspartio valdes eftersom bolaget har erfarenhet av massivt träbyggande.
– De två bästa offerterna vi fick var båda sådana som hade mycket erfarenhet av att bygga daghem och skolor i trä.
Sebastian Hallén säger att bolaget fått bra respons från dem som flyttat in i tidigare byggen.
– Finländare behöver lite trä, vi är skogsmänniskor. Jag tror att trä gör att barnen får en lite lugnare omgivning.
Träfasader innebär mera underhåll än betong, säger Hallén, men han ser inget speciellt med underhållet av Kyrkfjärdens skola.
– Vi har byggt i trä förut i Finland och underhållit de byggnaderna. Till exempel rännorna kräver underhåll oberoende av husets material, så jag skulle inte säga att det är något speciellt med detta.
Kommunen har tänkt på underhållet, säger Aija Aunio och nämner att man kommer att välja en färg till fasaden som ska hålla i femton år innan man behöver måla på nytt.
Dessutom kan brädfodringen på ytterväggen bytas ut om det behövs.
– Man kan se den som en regnkåpa för själva byggnaden, säger Sebastian Hallén, fasaden kan bytas ut utan att det påverkar stommen.
I Gymnasiet i Petalax syns ännu inget slitage. Där fick gymnasieeleverna vara med och planera hur byggnaden ska se ut. Det har haft en positiv effekt, säger rektor Margareta Bast-Gullberg.
– De sköter skolan ansvarsfullt. De har ett eget café som alltid är snyggt och de sköter också om våra allmänna lokaler, så som torget.
Gymnasieeleverna har också varit med om att ta fram de regler som gäller. Man har bland annat bestämt att man inte får använda uteskor inomhus.
Margareta Bast-Gullberg tror att det har lett till att det ännu inte syns något slitage på skolan.
– Det finns en stor trappa på torget där de studerar och umgås på raster och håltimmar. Inte ens där syns något slitage.
Bast-Gullberg säger att det är bra att inkludera studerandena i planering och då regler sätts upp, för då tar de ett större ansvar.
Här kan du läsa mera om Miljöministeriets åtgärdsprogram för träbyggande. På Ingå kommuns webbplats kan du läsa de rapporter som kommunen beställde för att få veta mera om byggande i massivt trä.
Kyrkfjärdens skola i Ingå ska passa in i miljön, därför valde kommunen en skola i trä
' /%3E%3C/svg%3E)
