Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Vindkraften har låg prioritet i Östnyland – Försvarsmakten begränsar möllor både på land och till havs

Från 2022
Uppdaterad 28.02.2022 15:15.
Bogserbåt vid Vetenskär med vindkraftsverk i bakgrunden.
Bildtext Det är inte sannoilikt att det byggs vindkraftsparker längs den östnyländska kusten inom den närmaste framtiden. Arkivbild.
Bild: Mika Viljanen / Yle

En färsk undersökning visar på goda omständigheter för vindkraft längs den östnyländska kusten. Kommunerna har just nu inga planer på att utveckla energiformen. Det största hindret är Försvarsmakten som inte tillåter möllor till havs.

Finlands miljöcentral (SYKE) har kartlagt områden som är lämpliga för havsbaserad vindkraft. De har identifierats i en omfattande studie med forskare från sex finländska organisationer.

Enligt studien finns områden för lönsam produktion med små nackdelar för både människor och den marina naturen i alla havsområden, även längs den östnyländska kusten.

Storskalig vindkraftsproduktion lämpar sig bäst långt från bebyggelse uppe i Bottenviken, Kvarken och Bottenhavet.

Lämpliga mindre områden finns också i Finska viken, till exempel utanför Söderkulla, Emsalö och från Vessölandet till Stor-Pellinge. Ett lika stort område ligger också utanför Lovisa, nära den södra territorialvattengränsen.

Tuulivoimalaita Hailuodossa.
Bildtext Finlands miljöcentral har hittat områden längs den östnyländska kusten som kan lämpa sig för vindkraft. Arkivbild.
Bild: AOP

”Det skulle vara vettigt att placera produktionen av förnybar energi nära konsumenterna, till exempel nära huvudstadsområdet. Förståeligt nog har ändå Försvarsmakten förhållit sig negativt till byggandet av vindkraftsparker i Finlands södra havsområden på grund av orsaker relaterade till territorialövervakning”, uppger specialforskare Elina Virtanen på miljöcentralens webbplats.

Nylands förbund utredde vindkraften

I samband med arbetet med Nylandsplanen 2050 lät Nylands förbund utreda potentiella områden för vindkraftsproduktion inom landskapet.

Det gjordes 2014 och i utredningen för den fjärde etapplandskapsplanen föreslogs då att antalet vindkraftverk ska öka rejält för Nyland. I praktiken var och är möjligheterna rätt begränsade.

– Vi har utrett vindkraft många gånger i planeringen av områdesanvändningen, men i synnerhet för etapplandsskapsplanens fjärde del undersöktes möjlighet för vindkraft både på land och till havs, säger planeringschef Kaarina Rautio.

För att ett område ska kunna upptas i landskapsplanen ska antalet vindkraftverk i industriell skala vara fler än tio. Om de är färre görs motsvarande utredningar av kommunerna.

I synnerhet vindkraft ute till havs är problematisk på grund av Försvarsmaktens intressen i området, den aktiva båttrafiken i Finska viken och flyttfåglarnas rutter.

Det kom ju inte som en överraskning att det knappast lönar sig för aktörer att föra vidare utredningar om de här områdena

planeringschef Kaarina Rautio

I förhandlingar med Försvarsmakten bekräftades en stram inställning till vindkraftsproduktion i stora delar av Östnyland och längs Finska viken då det gäller planeringen av större vindkraftsparker.

– Det kom ju inte som en överraskning, då vi i tidigare utredningar också haft frågor om försvarets radarsystem och säkerhet, att det knappast lönar sig för aktörer att föra vidare utredningar om de här områdena, säger Rautio.

Försvarsmaktens ståndpunkt är alltså en starkt begränsande faktor när det gäller utvecklingen av vindkraft längs den nyländska kusten.

– Den har dessutom förstärkts under de senaste femton åren, så tydligen är övervakningen och radarsystemen en mycket väsentlig del av deras verksamhet, säger Rautio.

I beredningen av den fjärde etapplandskapsplanen godkändes endast ett område till havs, vid Söderskärs fyr utanför Borgå.

– Det finns fortfarande kvar i landskapsplanen. Det var det enda området som på något sätt slapp genom Försvarsmaktens såll, men då med tanke på en långsiktig planering av vindkraft.

Marinens radarstation på Rankö kustfort, november 2019.
Bildtext Vindkraftverk kan störa försvarets radarsystem. Arkivbild.
Bild: Thomas von Boguslawski/Yle

På land ligger landskapsplanens områden i Röjsjö och Övre Rikeby i Lovisa samt på gränsen mellan Lappträsk och Lovisa.

– Försvarsmakten sade inte tydligt nej till de här områdena, men uppmanade aktörer att utreda med och ansöka om lov av Försvarsmakten om den anser att området är lämpligt för vindkraft, säger Rautio.

Det negativa beslutet som satte stopp för projektet i Lappträsk var ett dylikt fall. Lämpligheten fanns inskriven i landskapsplanen men projektet inleddes utan att Försvarsmakten hörts och utan anpassning till rådande lagstiftning.

Flyttfåglarna hindrar också vindkraft

De rutter flyttfåglarna använder över Fennoskandiska halvön är viktiga för många arter och omfattar både Finska viken och landsområden i den östnyländska regionen.

– I våra utredningar har vi försökt uppskatta hur flyttfåglar påverkas och på det sättet fick vi också med Söderskär i landskapsplanen. Det fanns också önskemål om ytterligare utredningar i samband med projektet i Lappträsk, säger Rautio.

Rautio förklarar att utredningar för en landskapsplan trots allt är rätt generella då syftet i första hand är att undersöka om ett område lämpar sig för vindkraft eller inte. Hon anser att de utredningar som då gjordes i Lappträsk var tillräckliga.

– Vi kan inte besöka de exakta platser där vindkraftverken ska byggas för det hör inte till våra uppgifter. Vi känner heller inte till vilken sorts kraftverk och dess tekniska egenskaper som är avsedda för verksamheten. Det är operatören som gör en noggrannare planering som sedan kan tas i beaktande, säger Rautio.

Tranflock ute på åker, i bakgrunden vindkraftverk.
Bildtext Flyttfåglars och andra djurs beteende måste utredas före vindkraftverk kan byggas. Arkivbild.
Bild: Yle/Anna Wikman

Försvarsmaktens argument väger allt tyngre ju längre österut man rör sig längs Finska viken.

– Fokus har därför bytts till att se förnybar vindkraftsproduktion ur ett nationellt perspektiv snarare än lokalt. Kommuner riskerar att bli ojämlikt behandlade, i synnerhet de som vill satsa på vindkraft och få skatteintäkter och annan nytta av den, säger Rautio.

I klartext betyder det här att de bästa möjligheterna att producera vindkraftenergi i större skala med Försvarsmaktens välsignelse till havs just nu finns i Bottniska viken.

Kaarina Rautio betonar trots det att mindre vindkraftsprojekt också är värdefulla för Nylands förbund som bland annat dokumenterar och forskar i hur vindkraft fungerar i bebyggda områden i glesbygden.

Lovisa mest aktiv i vindkraftsfrågan

I Östnyland är det Lovisa stad och Lappträsk kommun som kommit längst med olika projekt kring och utredningar om vindkraftsproduktion.

Sammanfattat har projektet med en vindkraftspark i Lappträsk lagts ner. Det här efter att Försvarsmakten stoppat projektet eftersom möllor vid gränsen mellan Lappträsk och Lovisa riskerar störa försvarets radarsystem.

I Lovisa har beslutsfattarna nyligen lagt ner ett projekt i Gammelby och ett annat i Tetom är återremitterat för ny beredning.

De två områden som nämns i landskapsplanen, Röjsjö och Övre Rikeby är fortfarande aktiva, det vill säga staden utreder möjligheter för vindkraftsproduktion någon gång i framtiden.

– Det finns lite nya planer, så Tetom är inte det enda på gång. Det finns ett intresse bland operatörer. Jag tror att det ena redan stötte på patrull från Försvarsmakten, men det andra utreds som bäst, säger stadsdirektör Jan D. Oker-Blom.

Kort om vindkraften i Lovisa

Delgeneralplanen för vindkraft i Gammelby avbröts efter att stadsfullmäktige på sitt möte den 16 februari beslöt godkänna stadsstyrelsens förslag att avbryta beredningen.

Delegeneralplanen omfattade ett 400 hektar stort område väster om Kungsvägens ABC mot gränsen till Borgå söder om riksväg 7.

Planutkastet för delgeneralplanen fanns till påseende i augusti 2016, varefter vindkraftsoperatören Suomen Tuulivoima Oy kompletterade utredningarna.

Ett nytt utkast presenterades i november 2021 och avsikten var då att bygga fyra vindkraftverk istället för åtta. Samtidigt hade vindkraftverkens höjd ökats och tekniken utvecklats för utökad effekt.

Fullmäktige röstade för att fälla vindkraftsprojektet med 27 mot 8.

En vindpark i Ijo: på nära håll ser man en rotor, i bakgrunden syns flera vindkraftverk till.
Bildtext Lovisa stad utreder fortfarande möjligheter för vindkraft i de områden som nämns i landskapsplanen. Illustrerande arkivbild.
Bild: Antti J Leinonen

Det för oss till projektet i Tetom där arbetet med en delgeneralplan för vindkraft inleddes i november 2014 och ett första planutkast lades fram sommaren 2015.

Planeringsområdet, projektstorleken och kraftverkens platser ändrades och Näringslivs- och infrastrukturnämnden lade fram planutkast II mellan maj och juli 2019.

I februari 2020 röstade sedan nämnden mot att offentligt lägga fram förslaget till delegeneralplan för vindkraft i Tetom.

Stadsstyrelsen utövade sin övertagningsrätt och föreslog på sitt möte i mars 2020 att förslaget skulle läggas fram, men ett motförslag vann och hela projektet remitteras för ny beredning.

– I något skede kommer det säkert tillbaka till centralen, men just nu har vi inte bättre svar på de frågor som fanns när det återremitterades, säger Oker-Blom.

Vindkraftsaktören Ilmatar Windpower Oyj (idag Ilmatar Energy Oy) har inte dragit sig ur projektet officiellt och kontaktas i det skedet staden bestämmer att gå vidare.

Söderskär fyr, Borgå+
Bildtext Ett område söder om Onas och Söderskärs fyr i Borgå finns med i landsskapsplanen. Arkivbild
Bild: YLE/Johnny Holmberg

2014 gjorde Nylands förbund motsvarande utredningar om vindkraft i Borgå som i Lovisa.

– Borgå stad har inte vindkraft med i sina egna planer, men i landskapsplanen finns ett avgränsat område söder om Onas skärgårdsområde, säger generalplanechef Maija-Riitta Kontio.

Området fastställdes i den fjärde etapplandskapsplanen och den reservationen för vindkraft är fortfarande i kraft och samtidigt den enda i Borgå.

Utredningar på land gav ett potentiellt område på gränsen mellan Borgå och Sibbo, vid Sköldviks industriområde och Kullo, söder om motorvägen.

– Det var dock ett för litet område för att ha betydelse ur ett landskapsperspektiv, som hade krävt plats för minst tio vindkraftverk. Andra områden fanns inte då, säger Kontio.

Ny delgeneralplan för Sköldvik och Kullo

Staden har nu påbörjat arbetet med att revidera delgeneralplanen för Sköldvik och att utarbeta en delgeneralplan som styr bybebyggelsen i Kullo och Mickelsböle.

– Vi kommer säkert se om området fortfarande finns kvar och om det finns förutsättningar för vindkraftverk där. Nu får man bygga större och högre vindkraftverk så den tidigare utredningen kan vara föråldrad och inte längre tillförlitlig, säger Kontio.

Andra områden är som sagt inte aktuella och Kontio nämner också Försvarsmakten som motsatt sig vindkraftsproduktion till havs.

– Enligt min uppfattning byggs inga vindkraftverk i havsområdet söder om Onas inom den närmaste framtiden. Ingen operatör har heller visat intresse eller inlett egna utredningar om det, säger Kontio.

Sibbo saknar planer för vindkraft

I Nylandsplanen 2050 saknas områden för vindkraft i Sibbo helt och hållet.

– Kommunen har inga planer på vindkraftsproduktion, men vi har precis börjat med en förnyelse av generalplanen och ska samtidigt titta på potentiella platser, säger generalplanläggare Jani Arponen.

Arponen koordinerar arbetet för den uppdaterade generalplanen och är medveten om att Försvarsmakten ställer sig negativt till vindkraft, i synnerhet till havs.

Huruvida det finns plats och intresse för vindkraftverk i Sibbo klarnar under årets lopp och allra senast i ett utkast som i bästa fall kommer till påseende i höst eller i början av nästa år.

Diskussion om artikeln