Över 50 000 underskrifter på medborgarinitiativet om finländskt Natomedlemskap – men ingen snabbfil i sikte för Finland
Vid säkerhetspolitiska kriser vänder folkopinionen ofta till en fördel för militärallianser. Så har det också gått till i Finland efter att Ryssland invaderade Ukraina. Attitydforskare säger ändå att det inte är så där bara att ansöka om medlemskap.
Ett medborgarinitiativ som kräver folkomröstning om Nato har på bara några dagar samlat de 50 000 underskrifter som krävs för att initiativet ska tas till behandling. Också i Sverige har stödet ökat.
Debatten om ett Natomedlemskap dyker med jämna mellanrum upp i den politiska debatten. Enligt en undersökning som Helsingin Sanomat gjorde i januari har finländarnas attityder till militäralliansen blivit mer positiva.
Rysslands invasion av Ukraina väckte den slumrande debatten till en häftigt sprakande diskussion. Genast då det började smälla i Ukraina fylldes sociala medier av politikers, förstå-sig-påares och vanliga finländares Natoåsikter.
Albert Weckman som forskar vid institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi säger att Natostödet troligen kommer att synas också i fortsättningen i Finland.
– Trenden i Finland är att säkerhetspolitiska kriser resulterar i ett ökat stöd för militärallianser, alltså för ett Natomedlemskap, i det här fallet, säger Weckman vars område är säkerhetspolitiska attityder med fokus på finländarnas inställning till ett Natomedlemskap.
Han tror att det är en kombination av Rysslands agerande och den allt hårdare retoriken i samhället som gjort att frågan igen dykt upp och fått ett sådant genomslag.
Icke-åsikter kan påverka hela opinionen
Frågan om ett Natomedlemskap har funnits med i samhällsdebatten i flera decennier. De som talar för ett medlemskap säger ofta att vi som nation inte klarar oss mot vår närmaste granne Ryssland på egen hand. De som är negativt inställda till militäralliansen säger att det är viktigt att vara oberoende och många tror att en medlemsansökan kan provocera fram reaktioner hos Ryssland.
Ett av de motiv Putin angett som orsak till sina aggressioner mot Ukraina är landets vilja att gå med i både EU och Nato.
– En del av de personer som just nu har ändrat åsikt i frågan har troligen också börjat uppmana andra att göra det. Det baserar sig på en oro, en oro som ökar när det brinner i knutarna, säger Weckman.
Han tror att det ändå sist och slutligen råder en säkerhetspolitisk försiktighet i både Finland och Europa överlag.
Snabba fakta om Nato
Nato är en militär allians mellan USA, Kanada och ett antal länder i Europa.
Nato grundades 1951, utgående från det tidigare Nordatlantiska föredraget. Det grundades baserat på en fruktan för Sovjetunionens ökande makt i Europa.
Målet med alliansen är att säkerställa medlemmarnas frihet och säkerhet genom politiska och, i värsta fall, militära medel.
Om konflikter inte kan lösas med hjälp av diplomatiska medel, kan Nato ta till krishantering. Krishantering är i praktiken att genom en blandning av politiska och militära medel hantera allt mer komplicerade kriser.
Bland det viktigaste Nato gör är ett kollektivförsvar. Det grundar sig på artikel 5 i Washingtonföredraget, vilket i princip betyder att om en Natostat blir anfallen ses det som ett anfall mot alla Natostater.
Nato har ingripit i ett antal konflikter som bland annat Bosnienkriget och Kosovokriget. Under terrorattentatet 9/11 var första gången som artikel 5 aktiverades, men USA valde att gå i krig mot Afghanistan utan hela alliansen.
Källa: Nato.com, Wikipedia
Enligt HS undersökning uppger ungefär en tredjedel av de tillfrågade att de inte har en åsikt i Natofrågan. Weckman säger att dessa personer är de intressanta, att de kan hjälpa eller stjälpa hela opinionen.
– Ifall presidenten och statsledningen skulle ge grönt ljus för ett medlemskap skulle nog den allmänna opinionen påverkas av det. Speciellt president Niinistös ord väger tungt i folkopinionen.
Processen till medlemskap
Efter Rysslands intrång i Ukraina var det många samhällsdebattörer som krävde ett blixtbeslut om ett Natomedlemskap. Det pratades om snabbvägar och om att en ansökan genast måste lämnas in. President Niinistö sa under en presskonferens i torsdags att det inte finns något blixtmedlemskap.
Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) sa på torsdagseftermiddagen att han hoppas att Nato håller sina dörrar öppna för ett medlemskap, men att det för Finlands del inte skulle hjälpa i den här krisen.
Sedan krävs det också förberedelser från Natos håll, där man har principen om konsensusbeslut.
Albert Weckman, forskare
Forskaren Albert Weckman säger att det till och med är möjligt att Nato inte tar emot nya medlemmar under en pågående kris. Ett eventuellt medlemskap skulle starta från republikens president tillsammans med statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska utskott. En redogörelse skulle framföras från regering till riksdag och riksdagen skulle hållas uppdaterad kring processen.
– Sedan krävs det också förberedelser från Natos håll, där man har principen om konsensusbeslut, säger Weckman.
Det betyder att alla Natos medlemsstater ska rösta för ett medlemskap. Varje stat har sina egna system för att ratificera ett beslut - det kan till exempel ske genom parlamentariska omröstningar, vilket kan ta tid.
Provokation mot Ryssland
En av orsakerna till att många anser att ett medlemskap i Nato skulle vara till nackdel för Finland är förstås vår östra granne. Weckman säger att Ryssland signalerar att en medlemskapsansökan skulle ses som en provokation.
– Till vilken grad vet ingen, men ett av Rysslands centrala krav är att Nato inte ska expandera.
Jag efterlyser mera diskussioner kring själva processen att ansöka om medlemskap.
Albert Weckman, forskare
Att diskussionerna kring militäralliansen kommer att fortsätta både bland politikerna och runt kaffeborden är däremot ett faktum. Under den senaste Ukrainakrisen kring 2014 pågick också en intensiv diskussion kring ett medlemskap.
– Vi vet dock att oberoende vilken säkerhetspolitisk kris det handlar om så diskuterar man inte frågan för evigt.
Weckman tror att debatten lever med Rysslands agerande. Om landet fortsätter sina aggressioner mot Ukraina kommer också Natodiskussionen att leva vidare och troligen också att intensifieras i Finland.
– Jag efterlyser mera diskussioner kring själva processen att ansöka om medlemskap. Processen kan ta lång tid och det finns fortfarande vissa frågetecken kring hur själva beslutsgången i riksdagen skulle vara.