Kolumn: Putin har lindat idrottsvärlden runt sitt lillfinger – kommer fotbollen att kapa kontakten med de ryska oljepengarna?

Europeisk fotboll flyttar Champions League-finalen från Ryssland. Ett givet beslut, en påtvingad reaktion. Men blir det mer än bara ett hack i kurvan på en väloljad färd?

Det är svårt att komma på en mer talande bild för fotbollens utveckling.

VM-premiär på Luzjnikistadion i Moskva för snart fyra år sedan – Fifas ordförande Gianni Infantino omringad av Rysslands president Vladimir Putin och Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman på VIP-läktaren.

Mycket makt i en bild – och ett foto som det droppar blod från. Med fotbollen insprängd i mitten.

De senaste tjugo åren har fotbollen valt väg: Roman Abramovitj och Nasser Al-Khelaifi, Qatar och Förenade Arabemiraten, Kina och USA, hedgefonder och stenrika investerare – peka vart som helst och du hittar kontroversiella klubbägare på vår kontinent.

Några av fotbollsvärldens största sportsliga satsningar har finansierats av män med inflytande i maktens korridorer och direkt tillgång till statskassor. VM i Qatar i slutet av året är den ultimata finalen – ett slutspel som står på gungfly och ska spelas på platser där tusentals människor har dött på vägen.

Beslutet att skicka VM till Qatar är verkligen bevisföring som räcker för att blotta Fifas flagranta inställning till rätt och fel. VM fyra år tidigare är i sin tur en evig symbol för Vladimir Putins största prestigeprojekt i idrottsväg.

Rysslands despot fick sitt VM, fotbollsvärlden pyntade ett ryskt skyltfönster med en mästerskapsmånad.

Fifa bugade och bockade, Gianni Infantino höll Putin i handen – och om man zoomar ut kan vi konstatera att det europeiska fotbollsförbundet Uefa inte har varit mycket duktigare.

Rysk storsponsor

De tillät krigförande Azerbajdzjan som slutspelsarrangör förra året och de stoppade ner qatariska pengar i fickorna inför EM, de samlade poäng i svallvågorna av superligadygnen med att rida ut som (till synes) fotbollens räddare.

Det krävdes en fullskalig rysk invasion i Ukraina för att Uefa slutligen skulle reagera och följa en logisk linje. Det fanns inga andra alternativ än att flytta Champions League-finalen från S:t Petersburg.

Efter att ha ögnat igenom beskedet var det naturligt att gå över till kartan av Uefas sponsorer. I dagens finalbesked nämndes inte Gazprom med ett ord – och det finns fyrtio miljoner skäl till det.

Oljejätten – som har ryska staten som majoritetsägare och är innehavare av namnrättigheterna till arenan i S:t Petersburg – har investerat tungt i Uefa och betalar alltså årligen miljontals euro för att understöda verksamheten: Gazprom är en av huvudsponsorerna för Champions League, herr-EM och all annan landslagsfotboll.

Det senaste avtalet med Gazprom undertecknades förra våren, och då beskrev Uefa sin storsponsor som "en av sina mest pålitliga samarbetspartners" och "en ledare i sin bransch".

Ett knappt år senare fick det ryska fotbollsförbundets bas Alexander Djukov se Uefas exekutivkommitté, där han har fått en stol, bestämma sig för att flytta Europafotbollens kronjuvel från S:t Petersburg.

Djukov? Mäktig man i rysk fotboll – och vd för ett av Gazproms dotterbolag.

På sista raden flyter allt verkligen ihop med en gemensam nämnare: den ryska statsledningen.

Vem sågar av grenen man sitter på?

Kreml har lindat idrottsvärlden runt lillfingret med pengar som effektiv metod. Snart sagt alla stora sporter har placerat mästerskap i Ryssland – och det märks när bredden av reaktionerna på attacken mot Ukraina nu rasar in från alla olika håll.

I Uefa-fotbollens fall var mästerskapet så sent som förra sommaren.

Vi var flera tusen finländare som såg Finland spela historiska EM-matcher i S:t Petersburg. Vi rycktes med och ritade slutspelsdrömmar, när det väl var matchdags tänkte vi inte nämnvärt mycket på den problematiska platsen.

Uefa, Fifa och resten av fotbollsfamiljen har hängt med Putin i åratal och gett honom lätta segrar

Uefa, Fifa och resten av fotbollsfamiljen har hängt med Putin i åratal och gett honom lätta segrar. I ett land som Ryssland är idrott symbolpolitik för makten, bra gödsel för glädje hos folket och en genväg till erkännande.

– Vi har sett alla tiders bästa fotbolls-VM. Alla har fått en ny bild av Ryssland, som den stora Fifa-hycklaren Infantino sa för snart fyra år sedan.

Ordval och skickade signaler är sannerligen inte fotbollens styrka.

Nu gjorde Uefa det enda som man kunde kräva när de flyttade sin Champions League-final till Paris, men som idrottsprofessorn Simon Chadwick har sagt i bland annat Financial Times:

– Europeisk fotboll har gått i sömnen i femton år och hamnat här. Uefas avtal med Gazprom liknar inget annat och sponsorer kommer med ett bagage. I Gazproms fall ser vi nu vad som finns i det bagaget.

Uefa kunde ha kapat kontakten med den lasten här och nu, enligt uppgift är frågan fortfarande på bordet. Återstår att se om Uefa väljer att såga av grenen som man sitter på.