Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

I spåren av Rysslands aggression: Vladimir Putins lydiga medhjälpare hamnade i rampljuset

Karin Kneissl dansar på sitt bröllop tillsammans med Vladimir Putin.
Bildtext Här dansar Österrikes tidigare utrikesminister Karin Kneissl med bröllopsgästen Vladimir Putin.
Bild: Roland Schlager / EPA

Efter Rysslands attack mot Ukraina riktas blickarna också mot en hel rad europeiska politiker, som genom sitt agerande har stärkt Rysslands och Vladimir Putins ställning. I Tyskland och Österrike har förståelsen för Putin delvis varit mycket stor.

Inte ens i sitt fördömande av det ryska angreppet på Ukraina kunde han låta bli att visa sin sympati för Ryssland.

I ett ställningstagande skriver Tysklands tidigare förbundskansler Gerhard Schröder att felen går att hitta på båda sidor, alltså både i Ryssland och i väst.

Schröder vädjar dessutom om att sanktionerna mot Ryssland inte ska bli så hårda, för att man på så sätt ska kunna garantera att dialogen om fred och säkerhet kan gå vidare.

Schröder, tysk kansler från 1998 till 2005, har lobbat för ryska intressen i Tyskland i över 15 år.

Kort efter att han förlorade kanslerposten till Angela Merkel började han sitt arbete för bolaget bakom gasledningen Nord Stream, ett projekt som han redan som kansler starkt hade stött.

Schröders verksamhet fick hård kritik, men det har aldrig stoppat honom från att arbeta vidare för ryska statsbolag.

För tillfället sitter Schröder med i styrelsen för oljebolaget Rosneft och under sommaren kommer han sannolikt att utnämnas till styrelsemedlem i gasbolaget Gazprom. Det är i alla fall planen just nu.

Schröder är känd för att i tiderna ha beskrivit Vladimir Putin som en fläckfri demokrat, ett uttalande som han aldrig har tagit avstånd från.

Så sent som för några veckor sedan beskyllde Schröder Ukraina för vapenskrammel i riktning Ryssland.

En allt större belastning för SPD

De senaste månadernas händelser har i vilket fall som helst nu gjort Gerhard Schröder till något av en persona non grata inom tysk politik.

För sitt socialdemokratiska parti är han ändå fortfarande en stor belastning och inom partiet höjs allt fler röster för att helt klippa av banden till ex-kanslern.

Bland annat med motiveringen att Schröder ”helt har spårat ur” vill man nu att partiledningen ska ingripa, skriver tidningen Der Spiegel.

Gerhardt Schröder står och pratar tillsammans med Bülent Ecevit på en konferens.
Bildtext Gerhardt Schröder (i mitten) i samspråk med Bülent Ecevit.
Bild: ullstein bild - BPA / All Over Press

Partisekreteraren Kevin Kühnert har redan tidigare under veckan krävt att Schröder på eget initiativ ska förstå att lämna alla de poster han sitter på i ryska bolag.

SPD har ändå länge haft mycket svårt att bryta med den tidigare kanslern, säkert också för att Rysslandskontakterna inom partiet är både många och hjärtliga.

Inom partiet finns en hel del så kallade Russlandversteher, det vill säga personer som ofta har kunnat uppvisa en synnerligen stor förståelse för Rysslands och Vladimir Putins agerande.

Bakom hållningen ligger bland annat en historisk uppfattning om att man genom förhandlingar och närhet till Ryssland kan lösa de problem som uppstår i relationerna.

Grunden för det här finns i de tyska socialdemokraternas Ostpolitik, det vill säga den östpolik som förbundskansler Willy Brandt gick in för, och som man bland socialdemokraterna ser som en av de viktigaste bakgrundsfaktorerna till att Berlinmuren senare skulle komma att falla.

Tanken med 1970-talets västtyska östpolitik var att dialog och närmande med DDR, Sovjetunionen och hela östblocket skulle normalisera relationerna och an efter minska på de politiska och militära spänningarna.

Tvivelaktigt arbete för Nord Stream 2

Socialdemokraternas Rysslandsproblem begränsar sig alltså inte bara till ex-kanslern Gerhard Schröder eller tidigare partichefer som Sigmar Gabriel och Matthias Platzeck.

Bland dem som har varit villiga att in i det sista försvara till exempel gasledningsprojektet Nord Stream 2 finns också aktiva politiker som sitter på makten att fatta beslut.

Hit hör bland annat de socialdemokratiska regeringscheferna i de östtyska delstaterna Brandenburg och Mecklenburg-Vorpommern.

I den senare delstaten gick regeringschefen Manuela Schwesig så långt att hon till och med lät grunda en stiftelse för klimat- och miljöskydd för att garantera att Nord Stream 2 skulle kunna byggas färdig.

Delar av Nord Stream 2-gasrör i en hamn.
Bildtext Nord Stream 2-projektet har försvarats in i det sista av flera tyska politiker.
Bild: ullstein bild/ All Over Press

Målet med stiftelsen var i första hand varken klimat- eller miljöskydd, utan att genom den kunna kringgå eventuella amerikanska sanktioner mot gasledningsprojektet.

Så sent som i januari i år talade Schwesig fortsättningsvis om att det ligger i tyskt intresse att ledningen tas i bruk. Fram till krigsutbrottet var hon ovillig att på något sätt kritisera Rysslands agerande.

Den sittande förbundskanslern Olaf Scholz är däremot inte känd för att ha några närmare kontakter till Ryssland.

Stor sympati för Ryssland längst ut till vänster och höger

Det hör till tysk politik att man av historiska skäl värnar om goda relationer till Ryssland inom alla större politiska partier. Hur man ser på Ryssland kan ändå variera rätt stort.

Om det inom SPD finns många som uppvisar stor förståelse för Ryssland, så har den här förståelsen varit en så gott som oändlig råvara inom vänsterpartiet Die Linke.

Till de mest profilstarka Rysslandssympatisörerna hör förbundsdagsledamöterna Gregor Gysi och Sahra Wagenknecht.

Så sent som i söndags såg Wagenknecht det största problemet vara att man från amerikansk sida talar så aggressivt om ett ryskt angrepp. Själv var hon helt övertygad om att det inte kommer till något angrepp från Rysslands sida.

Att man överhuvudtaget hade hamnat i den här situationen var förstås också Natos och USA:s fel.

Gregor Gysi å sin sida håller fast vid att Tyskland inte borde stoppa gasledningsprojektet Nord Stream 2 på grund av kriget i Ukraina. Han talar om att det här handlar om USA:s intresse att sälja amerikansk gas till Tyskland.

Efter annekteringen av Krim år 2014 ansåg Gysi att sanktioner mot Ryssland endast förvärrar läget och i samband med förgiftningen av den ryske oppositionspolitikern Alexej Navalnyj slog Gysi fast att han är övertygad om att Putin inte har något med saken att skaffa.

Från det delvis högerextrema partiet Alternative für Deutschland fördömer man visserligen Rysslands angrepp på Ukraina, men samtidigt ser man inga behov för sanktioner gentemot Ryssland.

Inom partiet finns också en bred uppfattning om att ukrainarna har fallit offer för en konflikt mellan Nato och Ryssland. Också här är man emot att Tyskland stoppar gasledningen Nord Stream 2.

AfD-politiker har varit ofta sedda gäster i Ryssland och representanter för partiet har besökt såväl det annekterade Krim som Donbass.

Från AfD:s sida har man gärna ställt upp på intervjuer för det ryska statsägda mediebolaget RT, som å sin sida i hög utsträckning har lyft upp de politiska frågor som partiet har på agendan.

Täta kontakter till Österrike

Det är främst bilderna från hennes bröllop, som har blivit i minnet av Karin Kneissls tid som Österrikes utrikesminister från 2017 till 2019.

På de nu i dagarna ofta förekommande bilderna dansar Kneissl med bröllopsgästen Vladimir Putin och på en av bilderna gör hon en djup nigning framför den ryske autokraten.

Också efter sin tid som utrikesminister har Kneissl fortsatt sin dans med Putin.

Kneissl sitter med i styrelsen för den ryska oljekoncernen Rosneft och skriver kolumner för statliga RT. För några dagar sedan kommenterade den tidigare utrikesministern Putins beslut att erkänna folkrepublikerna Donetsk och Luhansk i rysk tv med orden ”helt normalt”.

Kneissl togs 2017 in i regeringen av det delvis högerextrema österrikiska frihetspartiet FPÖ, som är känt för sina nära kontakter till Ryssland.

Partiets nuvarande chef Herbert Kickl beskyllde under veckan president Alexander van der Bellen och förbundskansler Karl Nehammer för att bryta med Österrikes neutralitet då man nu öppet fördömer Rysslands angrepp på Ukraina.

Under åren 2016 till 2021 hade FPÖ ett vänskapsfördrag med Putinpartiet Enade Ryssland.

Fördraget ingicks av den tidigare FPÖ-chefen och vicekanslern Heinz-Christian Strache, som 2019 tvingades avgå på grund av den så kallade Ibizaskandalen. En del av skandalen var att Strache verkade vara beredd att ge ryska oligarker statliga kontrakt i utbyte mot hjälp att vinna val.

De österrikiska Rysslandskontakterna begränsas ändå inte endast till FPÖ. Såväl den tidigare socialdemokratiske kanslern Christian Kern som folkpartisten Wolfgang Schüssel sitter, eller har suttit, i styrelserna för ryska statsbolag.

Kern hoppade under torsdagen av från styrelseposten inom de ryska statsjärnvägarna, medan Schüssel hittills håller fast vid sin post inom oljebolaget Lukoil.

Den sittande förbundskanslern Karl Nehammer från folkpartiet ÖVP höll så sent som i december hårt fast vid att gasledningen Nord Stream 2 måste tas i bruk. Enligt honom var det då fel att koppla frågan ihop med Rysslands agerande i Ukrainakonflikten.

Gällande Nord Stream 2 har Österrike ett stort egenintresse. Det österrikiska energibolaget OMW är ett av de västeuropeiska bolag som deltar i projektet.