Niinistö: Enighet i centrum på Natos toppmöte – Finlands roll oförändrad i försvarsalliansen

Natos toppmöte betonade enighet och stöd för Ukraina. President Sauli Niinistö deltog, men fick efteråt förklara att inget har förändrats gällande en eventuell Nato-anslutning. Niinistö kunde också berätta om ett dramatiskt samtal med Ukrainas president.

President Niinistö höll presskonferens i Talludden, presidentens tjänstebostad. Det skedde direkt efter Natos digitala toppmöte, där också Finland, Sverige och Europeiska unionen deltog.

Niinistö redogjorde för läget i Ukraina. Det ser ut som om Ryssland avancerar, man rör sig redan i utkanterna av huvudstaden Kiev. I Mariupol har man landstigit och där pågår operationer, sa Niinistö.

Har neutralitetståget gått?

Niinistö refererade till diskussioner om en möjlig vapenvila eller avtal. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tycks ha fört fram någon form av en förstärkt neutralitet som Ukraina skulle ha beredskap till.

– Men ryssarna har redan svarat att då måste man först lägga ner vapnen och regimen rentav bytas ut. Så det tycks inte finnas några avgörande steg framåt i det här skedet, konstaterade president Niinistö.

Presidenten hade inte haft tid att bekanta sig med det ukrainska förslaget. Därför ville han inte spekulera om det håller på att gå som Ryssland ville, med Ukraina som en skyddande buffertzon.

– I så fall är vi ganska nära det slutresultat som Minskavtalets andra skede skulle ha gett. Ryssland hade en ganska långtgående tolkning att de två separatistområdena skulle få en utvidgad autonomi och vetorätt till Ukrainas utrikes- och säkerhetspolitik. Men nu tycks det visa sig att Moskva kräver mer än neutralitet.

Dramatiskt presidentsamtal

President Niinistös fredagsmorgon inleddes med ett samtal med president Volodymyr Zelenskyj. Niinistö framförde Finlands sympatier och beklagade de dödsfall som har rapporterats. Det var också tal om att Finland skulle öka sin finansiella hjälp till Ukraina.

Samtalet avbröts dramatiskt, berättade president Niinistö, eftersom larmet gick i presidentslottet i Kiev.

– Det gav en konkret bild av omständigheterna som råder där nu, konstaterade Niinistö om det korta samtalet med presidentkollegan.

Är stödet tillräckligt?

Niinistö tillbakavisade tolkningen att Zelenskyj sitter ensam i sitt presidentpalats, utan stöd och utan pengar. Han bad inte om pengar, men han hoppas på mer hjälp för att skaffa vapen.

Han nog också fått militär hjälp, i form av vapen. Också Finland behandlar en sådan ansökan, påpekade Niinistö. Finland har ökat sitt ekonomiska bidrag, där en del av pengarna går till resiliensfonden, som ger möjlighet för Ukraina att använda stödet ganska fritt, enligt Niinistö.

Han kunde ändå inte lova några tilläggspengar från Finland. Det är regeringen som beviljar de stöden. Men det är uppenbart att Ukraina kommer att behöva mer stöd för senare, för civil användning, eller sjukvård. Finlands regering kommer att diskutera och besluta om det, trodde presidenten.

Många militära insatser igång, men inte i Ukraina

Nato är inte på väg in i Ukraina med militärt stöd. Däremot diskuterades olika sätt att öka säkerheten på den östra flanken.

Presidenten redogjorde för ett möte om JEF-konceptet, en snabbinsatsstyrka där också de nordiska länderna deltar, som leds av Storbritannien. Det fungerar huvudsakligen i Nordeuropa och Östersjön. Det samarbetet ska utvidgas.

Det viktigaste mötet för president Niinistö på fredag var Natos extrainsatta toppmöte. Statscheferna från Natos trettio medlemsländer plus Finland, Sverige och Europeiska unionen förde en lång debatt.

– Det betonades hårt att man måste besvara den ryska aggressionen. Där är det viktigt att förbli enig och det var synligt vid Natomötet, sammanfattade Niinistö. Varken kritik eller invändningar hördes.

Sanktioner av olika form: Ekonomin, Europarådet och Eurovisionen

Vid Nato-mötet diskuterades också vilka metoder som finns att bemöta Ryssland, i form av olika sanktioner.

– Vapnet för väst, det vill säga Europeiska unionen och USA, är ekonomin. Det är där vi är starka.

På torsdag kväll beslöts om nya sanktioner, som är ganska omfattande och verksamma, sa president Niinistö. Däremot hade han inte hört om att Ryssland på fredagen uteslöts också ur Europarådet och Eurovisionen. Han ville därför inte kommentera hur viktiga sådana sanktioner kan vara.

– Tack för informationen, jag har inte haft möjlighet att så noga följa alla nyheter idag, svarade Niinistö. Sanktionerna behandlas vid EU-borden, så det kommer presidenten att diskutera med regeringen.

Finlands och Sveriges roll oförändrad i Nato

Niinistö kommenterade den debatt som har förts i Finland om den specialroll Finland och Sverige har i Nato. Vi kan vara med när vi vill i olika specialsituationer, i ett effektiverat informationsutbyte med Nato och i koordineringen av verksamhet samt i strategisk kommunikation, förtecknade Niinistö.

– Det är egentligen inte omstörtande. Men det lönar sig notera att alla Nato-länder anser att det är i sin ordning. Det är en del av vårt partnerskapssamarbete med Nato, förklarade Niinistö. Och det samarbetet uppskattas också inom Nato, det framkom under dagen.

President Niinistö försäkrade att han inte förde fram frågan om ett eventuellt finländskt Natomedlemskap vid Nato-toppmötet. Han fick också en fråga om det har varit tal om några säkerhetsgarantier. Självfallet inte, det är en fråga enbart för Natos medlemsländer, förklarade Niinistö.

Det att Finland och Sverige inbjöds till krismötet om Rysslands aggression i Ukraina ska alltså inte ses som någon signal. Det är ganska naturligt, sa president Niinistö, våra åsikter är desamma som Natoländerna och EU-länderna har.

Grundläggande förändring som kan bli långvarig

– Väldigt många vid Natomötet såg en grundläggande och långvarig förändring i Europa, uttryckligen i förhållande till Ryssland. Det viktigaste skulle nu vara att få fred, sa president Niinistö vid presskonferensen på fredag kväll.

Inte bara Finlands utan hela Europas säkerhetssystem förändrades, då Putin beslöt att gå till attack mot Ukraina, sa Niinistö. Något sådant hände som ingen kunde förutspå ännu i oktober.

– Det är ganska skrämmande. Vi är vana vid att det internationella samarbetet går sin vanliga väg, det är nu brutet. Det var överraskande för oss, men kanske också för Ryssland att upptäcka hur eniga Europa och USA är i den här situationen.

Niinistö upprepade sin tanke om att alla nu upplever samma hot – och det förenar.

– Vår samhörighetskänsla har växt i väst mot det gemensamma hotet. Det visar sig när det europeiska säkerhetssystemet har slagits sönder. De västerländska demokratiernas mekanismer för att hantera oenighet innefattar inte vapenbruk.