Helsingfors metrostationer blir bergskydd vid krig – de flesta har en egen skyddsrumsplats, men många blir utan
I huvudstadsregionen finns knappa 10 000 skyddsrum som kan tas i bruk om krig utbryter eller det finns risk för en kärnkraftskatastrof. Järnvägstorgets metrostation kan också fungera som skyddsrum. Alla rum är ändå inte fullt funktionsdugliga.
Under dina fötter finns sannolikt ett rum i förstärkt betong, i källaren av ett bostadshus, ett kontor, en skola, ett daghem eller en förrådslokal.
– Befolkningsskyddsrummen skyddar mot vapenattacker, byggnadsras och strålning. Storleken beror på hur många som bor eller jobbar i huset. För varje person finns 0,75 kvadratmeter utrymme, säger Arto Taskinen, beredskapschef vid Mellersta Nylands räddningsverk.
Helsingfors har ungefär 5 500 skyddsrum och Vanda 2 677 skyddsrum. Västra Nylands räddningsverk uppger att det på deras område finns kring 3 000 skyddsrum. Till Västra Nylands räddningsverks område hör Esbo, Grankulla, Kyrkslätt, Lojo, Vichtis, Högfors, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Hangö.
– I tätorterna finns det en skyddsrumsplats för alla, säger Heikki Kervinen, jourhavande brandmästare vid Västra Nylands räddningsverk.
Helsingfors och Grankulla har allmänna skyddsrum för vem som helst
Helsingfors och Grankulla är de enda kommunerna i huvudstadsregionen som har allmänna skyddsrum, där vem som helst kan ta skydd.
– Helsingfors är en kommun där många från andra kommuner rör sig, säger beredskapschef Minna Liimatainen vid Helsingfors stad.
Grankulla har ett skyddsrum vid bollhallen, medan Helsingfors har 50 stycken runtom i staden, i huvudssak i centrum.
Bland annat metrostationerna i centrum kan i nödfall användas som skyddsrum.
– Men ifall stationerna tas i bruk som skyddsrum så kan tågen inte trafikera. I vissa metrostationer finns separata befolkningsskyddsutrymmen, men i många fall används perrongen som skyddsrum, säger Liimatainen.
Tre typer av skyddsrum i huvudstaden
Allmänna skyddsrum: Större skyddsrum där alla som befinner sig i Helsingfors kan ta skydd. Upprätthålls av staden. Några exempel är Hagnäs metrostation och Tegelbackens skyddsrum i Munkshöjden. Du hittar hela listan på Helsingfors karttjänst genom att aktivera lagret "Befolkningsskyddsrum".
Gemensamma skyddsrum: Större skyddsrum, som är till för boenden i specifika hus, eller de som jobbar för specifika företag eller anstalter. De här skyddsrummen har byggts då fastighetsägarna valt att bygga ett större rum tillsammans med andra fastigheter, i stället för att bygga ett skyddsrum i husets källarvåning.
Fastighetsspecifika skyddsrum: Mindre skyddsrum, där de som jobbar eller bor i en fastighet ska ta skydd. De finns oftast i fastighetens källarvåning. Lagen kräver att fastigheter på minst 1 200 kvadratmeter ska ha ett skyddsrum. Småhus och mindre fastigheter saknar skyddsrum. Fastighetsägaren ansvarar för underhållet.
"Alla bergskydd skyddar mot bombardering, men inte mot strålning"
Tidningen Helsingin uutiset rapporterade i fjol höst om att många av Helsingfors allmänna skyddsrum har förfallit och en del därmed endast kan användas med minskad kapacitet, medan andra inte alls är funktionsdugliga. Uppgifterna kom från Helsingfors räddningsverks konditionsgranskning av skydden våren 2021.
– Alla våra allmänna bergskydd skyddar befolkningen mot militära attacker, säger Liimatainen.
Hon säger ändå att vissa lämpar sig bättre för långvarigt skydd än andra.
– Vissa bergskydd skyddar bättre mot till exempel strålning än andra, säger Liimatainen, och förklarar att de bland annat regelbundet testar hur täta de allmänna skyddsrummen är.
Varför har skyddrumen fått förfalla, handlar det om att man skurit i underhållsfinansieringen?
– Det kan jag inte svara på, jag har inte beslutat om finansieringen, säger Liimatainen.
Många gamla skyddsrum motsvarar inte dagens standard
De fastighetsspecifika skyddsrummen granskas av kommunens byggnadstillsyn, och av räddningsverket, i samband med brandsyner.
– De är i omväxlande skick. Visst finns där brister, många är gamla och uppfyller inte dagens krav. Men problemen är ofta små, det kan vara att rätt utrustning saknas eller att skyddsrummet inte håller tätt, säger Taskinen.
När ingen kris råder så används skyddsrummen ofta som till exempel förråd.
– Ifall myndigheterna varslar om att skyddsrummen ska tas i bruk så har fastighetsägaren tre dygn på sig att sätta rummet i funktionsdugligt skick. De ska också informera användarna om var rummet finns och vad de ska packa med sig, säger Taskinen.
Inget skydd för dig som bor i småhus
Bor du i småhus, som också kallas för egnahemshus? Då finns det sannolikt inget skydd för dig, eftersom det inte är tvång att bygga skyddsrum i småhus.
– Vid en krissituation kan det bli frågan om att bygga ett temporärt skydd i källaren genom att stärka konstruktionerna. I vissa situationer kan man också ta skydd i sin lägenhet. I småhus bör man också upprätthålla ett reservförråd av mat, säger beredskapschef Arto Taskinen vid Mellersta Nylands räddningsverk.
Räcker skyddet i småhus mot militära bombningar eller atomvapen? Sannolikt inte, säger Heikki Kervinen, jourhavande brandmästare vid Västra Nylands räddningsverk.
– Tanken med lagstiftningen har varit att småhusområden sannolikt inte är mål för militära attacker, till skillnad från till exempel tätorterna. Sanningen är att ett temporärt skyddsrum i småhus inte räcker mot en militär attack.
"Många undrar om deras skyddsrums skick, det är bra att folk är intresserade"
Kriget i Ukraina har fått huvudstadsregionens invånare att börja fundera var de ska ta skydd om Finland blev invaderat.
– Vi har fått många frågor. Vi försöker dela information på våra egna kanaler så gott vi kan. Det är bra att folk är intresserade om det finns ett skyddsrum för dem. Det är också bra att husbolagen har koll på hur man går till väga för att ta i bruk skyddsrummet, säger Kervinen.
Alla räddningsverken betonar ändå att det Finland inte är mål för något militärt hot just nu.
– Regeringen har inte kommit med besked om att skyddsrummen borde tas i bruk eller ens rustas upp, säger Kervinen.
' /%3E%3C/svg%3E)
