Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Många östnylänningar vill hjälpa med förnödenheter till Ukraina – det kan också bli aktuellt med kvotflyktingar i kommunerna

Ukrainska flyktingar på Przemysli tågstation i Polen.
Bildtext Det är inte otänkbart att ukrainare på flykt kan få bo en tid i Östnyland. Arkivbild på ukrainska flyktingar vid gränsen till Polen.
Bild: Beata Zawrzel / AOP

Människor är på flykt undan kriget i Ukraina. I de östnyländska kommunerna planeras hjälpinsatser och man är öppen för att vid behov ta emot folk på flykt.

660 000 människor har flytt kriget i Ukraina och det kan vara en tidsfråga innan många söker asyl i Finland. Då är steget inte långt att också de östnyländska kommunerna ombeds inkvartera ukrainare på flykt.

I Borgå fattade stadsstyrelsen på måndagen (28.2) beslut om att staden skickar vårdartiklar till Ukraina för cirka 10 000 euro och donerar 50 000 euro till Finlands Röda Kors för krisarbete i Ukraina.

Ukrainas ambassad har nämligen kontaktat flera större städer i Finland med en begäran om hjälp på grund av det pågående kriget.

Under veckoslutet samlade man därför ihop vårdartiklar som ungefär fyller ett lastbilslass. Artiklarna togs från social- och hälsovårdssektorns enheters lager och verksamhetsställen i Borgå.

Försändelsen innehåller bland annat läkemedel, sprutor, nålar, droppslangar, förbandsmaterial, skyddsutrustning, täcken, kuddar, kläder och blöjor.

Människor står vid den polska-ukrainska gränsen, både barn och vuxna.
Bildtext Flyktingar vid den polsk-ukrainska gränsen på fredagen. Många har varit tvungna att lämna sina hem med lätt packning.
Bild: Lehtikuva / AFP

Förnödenheter är nödvändiga, men det kan bli aktuellt för kommunerna att se över antalet kvotflyktingar de har förbundit sig till.

Migri ansvarar för att ordna med flyktinförläggningar och mottagningscentraler

Ledande socialarbetare Raisa Muikku vid flyktingtjänsterna uppger per e-post att ukrainska medborgare genom Schengen-avtalet kan vistas i Finland utan visum i 90 dagar med ett biometriskt pass eller 90 dagar med visum.

"Flera kommer säkert att utnyttja den här rutten för att snabbt nå säkerhet. Det är också möjligt att ansöka om uppehållstillstånd och alla ärenden som gäller uppehållstillstånd och asyl sköts av Migrationsverket (Migri)", säger Muikku.

Muikku säger att det i så fall innebär vistelse vid en flyktingförläggning eller mottagningscentral på basis av det ekonomiska stöd som beviljas.

Två barn håller i Röda Korsets insamlingsbössor.
Bildtext Röda Korset samlar in pengar för de ukrainska flyktingarna. På onsdagen börjar insamlingen i Borgå. Vem som helst kan hämta en insamlingsbössa på Ågatan 25 och börja samla in donationer. Arkivbild.
Bild: Janne Nykänen / Yle

Migri och regionens NTM-central närmar sig sedan säkert kommunerna för att utreda vilka möjligheter de har att snabbt ta emot asylsökande med flyktingstatus inom ramen för de kvoter som kommunerna fastställt.

"En försnabbad behandling av uppehållstillstånd är säkert att vänta när det gäller ukrainska medborgare. Och här samarbetar vi tätt med Migri och NTM-centralen", säger Muikku.

Enligt Raisa Muikku har Borgå förbundit sig till 25 kvotflyktingar per år och om och när antalet bör granskas på grund av den pågående krisen så är det inte invandrartjänsterna som gör det utan beslutsfattarna.

Invandrartjänsterna kan däremot hjälpa och ge råd till enskilda ukrainare med uppehållstillstånd och hjälpa dem med till exempel ekonomiska bidrag.

Muikku påminner om att kriget också skakat om många rysktalande som nu är i behov av hjälp och samtalsstöd.

Sibbo vill också hjälpa

I Sibbo har kommunens ledning inte fattat beslut om större hjälpinsatser men viljan att hjälpa till är stark.

– Det finns en stark vilja bland kommuninvånarna att vilja vara med och hjälpa. Det har genom tiderna funnits en mycket stor vilja att vara med vid sådana här kriser, säger servicedirektör Katarina Alhovuori.

Och hjälpinsatser tillsammans med församlingarna och olika föreningar är precis vad kommunen nu funderar allra mest på.

– Sibbo kommun har inte ännu blivit kontaktad på samma sätt som de här stora städerna om de kan vara med och ge vårdartiklar. Vi funderar nu på och förbereder vilka sätt vi kan vara med och hjälpa till, säger Alhovuori.

Sibbo kommunfullmäktige har tidigare beslutat att kommunen tar emot 10−15 kvotflyktingar per år.

– Vi antar att de första som nu kommer från Ukraina har släktingar eller vänner här i Finland och vi vet att det redan kommit några den vägen. De tre första månaderna har man ju rätt att vistas här utan visum, säger Alhovuori.

Därför väntar Sibbo nu på närmare instruktioner om och hur kommunerna kan hjälpa eventuella asylsökande från Ukraina.

Det finns en stark vilja bland kommuninvånarna att vilja vara med och hjälpa

― Katarina Alhovuori

Ett tjugotal kvotflyktingar har anlänt till Sibbo under de senaste åren så kommunen har goda erfarenheter av att ta emot människor som behöver tak över huvud på grund av kriser i hemlandet.

– Vi har nu grävt fram våra gamla planer som vi ska gå igenom och uppdatera, men samtidigt väntar vi också på mer information.

Planeringen av hjälpinsatser är i full gång, men några beslut för vidare åtgärder har inte fattas ännu, det är för tidigt för det.

Om det blir aktuellt med att inkvartera ukrainska asylsökande är det mest sannolikt att lokalerna finns i tätorterna,

– Hittills när man utrett de olika ställena har de varit på olika håll i kommunen, men 2015 så bodde de flesta i Nickby och vi grundade här ett familjehem för ungdomarna som kom, men säkert i Nickby och Söderkulla med goda förbindelser till de större städerna, säger Alhovuori.

Lovisa kartlägger om man har byggnader som kan bli flyktingmottagning

I Lovisa säger grundtrygghetsdirektör Carita Schröder att kommunen för tillfället kartlägger om man har några byggnader som vid behov kunde användas som flyktingmottagning, ifall Migri ber kommunen om hjälp med lokaler. Det är Migrationsverket som ansvarar för att grunda mottagningscentraler och flyktingförläggningar.

Senaste gången kommunen gjorde en liknande kartläggning var 2015 och då hade man inte några passande byggnader.

Schröder säger att man funderat på att det eventuellt kan komma flyktingar också från Ryssland om läget blir värre.

– Det är Inrikesministeriet och Migrationsverket som tar hand också om dem, säger Schröder.

Ukrainare bosatta i Finland kan tänkas hämta hit sina släktingar och vänner.

– Det finns ju inte något stort antal ukrainare bosatta här på vårt område. Då försöker vi förstås ordna med bostäder om de kommer hit på annan väg än som asylsökande, säger Schröder.

Hon har inte hört att Lovisa stad skulle ha gjort några beslut om eventuella donationer till Ukraina.