Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Raseborgare åkte till ukrainska gränsen för att hitta åttaårig släkting: "Situationen är kaotisk"

Uppdaterad 02.03.2022 12:17.
Suddig bild där två kvinnor hjälper in barn i en bil i mörkret.
Bildtext På sin resa hann Carola Levander också hjälpa andra mammor och barn. På bilden två mammor och tre döttrar i åldrarna 2, 4 och 6 år som fick skjuts från gränsen till Warszawa av Levander.
Bild: Carola Levander

Carola Levander från Raseborg körde bil till Polen för att rädda ukrainska familjemedlemmar undan kriget i Ukraina. Samtidigt deltog hon i hjälparbeten vid gränsen.

Carola Levander har familjemedlemmar i Ukraina. När kriget bröt ut satte hon sig i bilen för att hämta sin 8-åriga brorsdotter vid den polsk-ukrainska gränsen. Resan blev en skakande upplevelse av att ha sett kriget i vitögat.

En mörk väg där bilisten möts av ljuslyktor från annan bil. Framför kör en lastbil.
Bildtext Carola Levander körde 1 700 kilometer från Raseborg till den ukrainska gränsen. Hon var rädd att telefonens batteri skulle ta slut och att hon skulle tappa bort sig och av misstag hamna på fel plats.
Bild: Carola Levander

Carola Levander väntar vid gränsen på att få träffa sin svägerska med dotter. Vid gränsen samlas nödställda människor som flyr för sitt liv.

– Situationen är hemsk. Här finns kvinnor och barn som rest långa vägar. Det har varit minusgrader och de är mycket trötta och rädda. Överallt finns människor som gråter och försöker trösta varandra, berättar Levander.

Bilar och utryckningsfordon på en väg.
Bildtext Carola Levander väntar i Polen eftersom hon inte får ta sig över gränsen med bil. Gränsområdet är fullt av fordon och människor på flykt.
Bild: Carola Levander

Levander kom till gränsområdet tillsammans med sin ukrainska svägerska. Eftersom de inte kunde korsa gränsen med bil tog sig svägerskan över gränsen till fots för att sedan ta tåget vidare för att hämta sin 8-åriga dotter.

Dottern befann sig hos sina morföräldrar över 900 kilomter från gränsen. Levander stannade på den polska sidan under tiden.

– De försöker komma till den ukrainska staden Lviv med det sista tåget. Det tar femton timmar om allt går bra, säger Levander.

Det senaste hon hört av dem är att de kommit med tåget till Lviv men inte kunnat ta sig över gränsen till Polen.

Jag sjöng på svenska och småbarnen på sina egna språk. På det sättet kunde de få tankarna på annat håll och lite lugna ner sig

― Carola Levander

Väntan har varit olidlig för Levander. Hon var orolig och hörde ingenting från familjen på 18 timmar. Det sista tåget skulle snart avgå men det var svårt att få biljetter. Slutligen fick hon ändå höra att de fått plats på det sista tåget.

Suddig bild av bilens instrumentpanel.
Bildtext Carola Levander skjutsade ukrainska flyktingar vidare till Warszawa medan hon väntade på livstecken från de egna familjemedlemmarna.
Bild: Carola Levander

Medan Levander väntade på familjemedlemmarna hjälpte hon till att transportera ukrainska kvinnor och barn bort från gränsen och vidare till Polens huvudstad Warszawa.

– Det är viktigt att de kommer tryggt över gränsen för på sådana här områden rör det sig också lite skumma personer, säger Carola Levander som varit i kontakt med både lokala frivilligorganisationer och finländska dito.

Carola Levander berättar att hon skjutsat mammor med små barn till Warszawa. I brist på gemensamt språk hittade de musiken.

– Det enda vi hade gemensamt var bekanta barnsångsmelodier. Jag sjöng på svenska och småbarnen på sina egna språk. På det sättet kunde de få tankarna på annat håll och lite lugna ner sig, berättar Levander.

Oro och brist på sömn

Hon har inte sovit mycket under de senaste dygnen och är märkbart skärrad och orolig eftersom hon ännu inte träffat sina familjemedlemmar.

– Jag har sovit två timmar men det är inte det största bekymret. Om jag hittar min brorsdotter och hennes mamma så åker vi till ett hotell och vilar.

Levander berättar att gränsområdet är fullt av flyktingar och fordon på väg bort från gränsområdet.

– Vid gränsen åker hela tiden räddningsfordon, ambulanser, brandbilar och poliser. Överallt finns det patruller som granskar varje bil och vem som är i dem.

Soluppgång fotad genom bilfönstret från resan från Snappertuna till Ukrainas gräns.
Bildtext Väntan har varit lång för Carola Levander som hoppas kunna återförenas med sina familjmedlemmar inom kort. Efter det väntar den långa bilresan hem genom Polen, Litauen, Lettland och Estland.
Bild: Carola Levander

Hon berättar också om män som varit utomlands men blivit inkallade och är på väg tillbaka till Ukraina.

Ukrainska män mellan 18 och 60 år får inte längre lämna landet eftersom de ska vara beredda på att bli inkallade för att försvara sitt land.

– Jag bara gråter inombords men alla är vänliga mot varandra trots situationen, berättar Levander.

Carola Levander har också haft kontakt med finländska frivilliga som försöker hjälpa flyktingar att ta sig vidare. När Levanders familjemedlemmar lyckats ta sig över gränsen och kan starta resan tillbaka mot Raseborg fyller hon gärna bilen med andra flyktingar som vill ta sig till Finland.

– Barn är oskyldiga till krig. De måste bli räddade, säger Levander.

Carola Levander heter i verkligheten något annat. På grund av jobbrelaterade orsaker använder hon i offentligheten namnet Carola Levander.

2.3.2022 klockan 12.17 Carola Levander har nu hittat broderns fru och brorsdottern. Alla tre befinner sig på ett hotell i Krasnystaw i Polen. Levander skriver att de är trötta men lyckliga. Efter att de har vilat sig ska de åka hemåt mot Västnyland. Hon hoppas också att hon får med sig några till i bilen.