Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Kommentar: Känslan av overklighet är stark i Estland och oron för att Putin ska döda ukrainare urskillningslöst är stor – många vill göra något konkret för att hjälpa broderfolket

Uppdaterad 02.03.2022 19:14.
Demonstration i Tallinn den 26 februari mot kriget i Ukraina & en bild på redaktör Gustaf Antell.
Bildtext Demonstration mot Rysslands intensiva krig mot Ukraina på Frihetstorget i Tallinn den 26 februari. Antalet demonstranter var så stort att många inte rymdes på torget och måste stå på smågatorna intill.
Bild: AOP / Yle

Esterna har drabbats av samma sorts chock och känsla av overklighet som många upplever i Finland. En stor skillnad är att esterna upplever Ukraina som ett mycket nära grannland.

Det är med oro och medkänsla esterna nu följer med kriget i Ukraina.

För esterna är Ukraina ett nära grannland, ett broderfolk som har en liknande efterkrigshistoria som Estland.

Därför är viljan att hjälpa Ukraina på ett konkret sätt enorm just nu. Skolbarn donerar godis och veckopengar och vuxna ger hygienartiklar och kläder till insamlingar.

Många planerar att själva köra ner donationer till de krigsdrabbade områdena.

På TV bär politiker och journalister blågula band på kavajslaget. De estniska krigskorrespondenterna på plats i Ukraina berättar varje dag om det humanitära läget.

Den här gången tas flyktingarna emot med öppna armar

Tallinns borgmästare Mihhail Kõlvart berättar att 200 krigsflyktingar har kommit till Tallinn från Ukraina.

- Vi öppnar idag ett mottagningscenter som erbjuder dem all service på en plats. Det gäller främst rådgivning och medicinsk hjälp.

Stödet för att Estland ska ta emot krigsflyktingar är stort.

Kriget kom inte helt överraskande, men samtidigt blev det chockerande när det väl började.

Det fanns en stark känsla att Rysslands president Vladimir Putin har för mycket att förlora på ett krig. Nu ser man, igen, hur Putin inte bryr sig om människoliv.

Kriget kom flera år tidigare än väntat

För mig började Rysslands totala krig mot Ukraina den 10 november i en konferenssal i Tallinn.

Det var på den årliga ABCD-konferensen som Estlands försvarsministerium ordnar.

En panel med experter från Lettland, Litauen, Ryssland, USA och Nato diskuterade "Vad kan vi vänta oss av och hur ska vi klara av Ryssland och Kina?".

I slutet av diskussionen steg en litauisk journalist upp och frågade om den ryske experten tror att Putin rustar för krig vid gränsen mot Ukraina.

Det här var alltså kort efter att ryska trupper hade kommenderats till gränsen.

Den ryske experten, Andrej Kolesnikov från tankesmedjan Carnegie Moscow Center, svarade att Putin inte har någon anledning att börja ett krig som inte har stöd bland det ryska folket.

- Krim har en plats i den ryska själen, men ett krig mot Ukraina idag skulle innebära förödande inrikespolitiska risker för Putin.

Därmed var den frågan avklarad. Jag var inte ensam om att småle åt de litauiska journalisterna som brukar komma med de mest alarmistiska frågorna av alla.

Men jag skrev ner frågan och svaret i mina anteckningar, sparade dem och har citerat Kolesnikov flera gånger i olika sammanhang.

Försvaret bättre förberett än experterna

Avfärda är delvis fel ord. Estland, och Finland för den delen också, har aktivt förberett sig militärt och diplomatiskt för den situation vi befinner oss i idag.

Vi har inte gått in i den här krisen oförberedda eller famlande i det blå - åtminstone inte helt.

Natos och västs respons har ganska långt gått enligt planer som har gjorts upp för flera år sedan och som ständigt har uppdaterats.

Men det är viktigt att inse att den estniska eliten utan desto mera tankearbete sköt ner den litauiske budbäraren som en alarmist.

(Det kan också vara värt att kort nämna att många av de finländska säkerhetspolitiska experterna som också Svenska Yle brukar använda är återkommande gäster på säkerhets- och utrikespolitiska konferenser i Estland.)

Estlands makthavare är i konstant kontakt med allierade i Nato

Estlands regering har politiskt och diplomatiskt klarat den första chocken av att kriget verkligen blev av bra.

I går skrev presidenterna från Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Tjeckien, Slovenien och Bulgarien under ett öppet brev där de kräver att EU genast formellt accepterar Ukraina som ett kandidatland.

I söndags uppmanade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj frivilliga från andra länder att ansluta sig till kampen mot den ryska armén.

I går diskuterade Estlands parlament hur det här kan tillåtas i praktiken. I dag kan en person som åker för att delta i ett krig i främmande land åtalas för terrorbrott.

Samtidigt måste parlamentet ta ställning till om medlemmar i det för Estland strategiskt viktiga Kaitseliit, en hemvärnsliknande frivilligstyrka, kan tillåtas åka.

Estland har inte militära resurser att skicka så mycket mer vapen än de redan har skickat. Dessutom har Nato bestämt att inga medlemsländer får skicka trupper.

Lobbyverksamhet är en grundpelare i estnisk Nato-politik

Därför lobbar esterna för att större Nato- och EU-länder ska skicka vapen och tung militär utrustning till Ukraina.

Dessutom vill Estland att Nato-allierade ska öka sin närvaro i Baltikum ännu mer än som hittills redan har skett.

I går besökte både Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg militärbasen Tapa, där Nato-trupperna är placerade.

- Vi är fast beslutna att följa artikel 5, vilket betyder att vi skyddar varje tum av våra Nato-allierades territorium, lovade Stoltenberg.

Storbritannien ansvarar för Natos trupper i Estland och 850 av de 1 250 soldater som nu är på plats är britter.

Johnson har lovat skicka ytterligare 1 000 brittiska soldater till Estland.

Viljan att ta emot krigsflyktingar är stor

Redan i veckor har den allmänna inställningen varit att Estland vid behov tar emot tusentals krigsflyktingar. Den stora frågan är hur väl förberett Estland är för det.

I går meddelade regeringen att den så snabbt som möjligt vill garantera alla flyktingbarn en plats på dagis eller i skolan.

Enligt prognoserna kommer nästan hälften av flyktingarna att vara barn.

"Far inte själv till Ukraina" – donera via organisationer

Esternas vilja att hjälpa Ukraina och ukrainare har hittills varit överraskande stor.

De behöver allt

― Kaimo Kuusk, Estlands ambassadör i Ukraina, nu i Lviv

Regeringen oroar sig ändå för att det kan leda till stora problem om folk egenhändigt börjar köra hjälpförsändelser till krigszonen.

- De behöver allt, sa Kaimo Kuusk, Estlands ambassadör i Ukraina på utrikesministeriets presskonferens idag, och fortsatte:

- Hjälpen levereras via Polen. Det finns distributionspunkter i Polen. Lättast är det att ge över sakerna vid gränsen.

Utrikesministeriet påpekar att Estland inte har resurser att ta ansvar för dem som på eget bevåg tar sig in i landet.

Det här kommer knappast att stoppa alla de frivilliga som planerar att köra lastbilar fulla med presenter och donationer till de hjälpbehövande i Ukraina.

Det här är den första gången som esterna engagerar sig i en humanitär katastrof i ett annat land. Men Ukraina är förstås ett grannland och ukrainarna ett broderfolk.

Ett plakat i blått och gult med texten "Love! Ukraina".
Bildtext En liten flickas plakat.
Bild: Gustaf Antell / Yle

Diskussion om artikeln