Kommentar: Klimatkrisen är en kris vi kan lindra, säger forskarna – och det finns många orsaker att minska beroendet av Rysslands fossila energi

Vårt beroende av fossila bränslen är inte bara dåligt för miljön utan gör oss också sårbara för geopolitiska kriser. Men viktigt att komma ihåg efter det senaste larmet från FN:s klimatpanel är att forskarna fortfarande säger det finns mycket vi kan göra.

Alla har väl ganska bra koll på riskerna vid det här laget. Klimatuppvärmningen leder till översvämningar, extrema värmeböljor, torka och skogsbränder både världen över och här i Norden. Uppvärmningen är redan här, redan en höjning på 1,5 grader skulle innebära stora risker och stiger den till två grader eller mera är följderna katastrofala.

Den senaste delrapporten från IPCC understryker att hotet uttryckligen gäller också människans liv och livsmiljöer. Fyra av tio människor i världen lever redan nu i klimatfarozoner.

Klimatkrisen är ett hot mot människans vardag, hälsa och ekonomi

Det handlar inte bara om extremväder i sig utan om risker mot vår matproduktion och infrastruktur, mot vår tillgång till rent vatten och ren luft, ja helt enkelt mot vår vardag, vår hälsa och vår ekonomi.

Att det är de länder och människor som är fattigast och mest utsatta som drabbas hårdast av också klimatkrisen vet vi också. Men exempel på dramatiska bilder finns överallt: på översvämningar i Tyskland, på skogsbränder i Kanada, på extrem torka i Kalifornien. Klimatuppvärmningen syns också i Finland redan i dag.

Beroendet av fossila bränslen gör oss sårbara vid andra kriser

Och i vinter har vi än en gång sett hur vårt beroende av fossila bränslen gör oss sårbara för geopolitiska spänningar. Det är ingen ny sak: fossila bränslen har länge gått hand i hand med konflikter och krig.

"Vårt fortsatta beroende av fossila bränslen gör både den globala ekonomin och energisäkerheten sårbar för geopolitiska chocker och kriser", sade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres när han kommenterade IPCC-rapporten i måndags.

Bara några dagar tidigare blev den ukrainska klimatforskaren Svitlana Krakovska tvungen att avbryta sitt deltagande i IPCC-mötet om rapporten, eftersom Kiev var under attack. Hon konstaterade att pengarna för kriget kommer från olja och fossila bränslen: "Ju mer vi använder dem desto mer sponsorerar vi den här aggressionen", citerar Politico henne.

Finland är ett av de EU-länder med störst beroende av rysk energi

Nu har väst meddelat om starka sanktioner mot Ryssland. Samtidigt är Finland ett av de EU-länder med allra störst beroende av rysk energi.

I det sammanhanget känns nyheter om att Rysslands utesluts ur idrottssammanhang och Eurovision samt att ryska vodkaflaskor och bastukvastar plockas bort från finska affärshyllor lite futtiga.

En större solidaritetsyttring med Ukraina skulle vara att sluta använda Rysslands fossila bränslen. Statsminister Sanna Marin sade tisdag kväll att Finland ska göra sig oberoende av rysk energi så fort som möjligt.

Finlands regering meddelar om klimatåtgärderna den här månaden

Hela Europa funderar förstås just nu på hur vi ska bli mindre beroende av Rysslands naturgas, olja, träbränsle, stenkol och kärnkraftsbränsle.

En stor fråga är hur Tyskland och andra länder som kört ner kärnkraft och blivit mer beroende av naturgas tänker nu. I Finland är kärnkraftsreaktionen den motsatta: våra kommande kärnkraftsplaner har förlitat sig på rysk leverantör av inte bara bygget utan också kärnkraftsbränslen, och just nu är budskapet från regeringshåll att projektet inte går vidare.

Goda nyheter är att de förnybara källorna växer rekordartat, att företags- och affärsvärlden driver på den utvecklingen ytterligare och att utsläppen i Finland faktiskt har minskat ordentligt de senaste årtiondena, och det utan att levnadsstandarden gjort det.

Utsläppen i Finland har minskat, och det utan att levnadsstandarden gjort det

Klimatfrågorna är trots Ukrainaläget en av de stora frågorna för Finlands inrikespolitik den här våren. Ännu den här veckan ska regeringens förslag till ny klimatlag presenteras, en lag som skriver in regeringsprogrammets ambitiösa klimatmål i lag och binder också följande regeringar att jobba för dem.

Regeringens rundabordsforum för klimatpolitik har även den här veckan samlats för att diskutera den klimatpolitiska planen på medellång sikt som ska höja ambitionerna inom flera utsläppssektorer i Finland, framför allt jordbruk och trafik.

Kraven från både Finlands klimatpanel, forskningsinstitut och miljöorganisationer är att Finlands åtgärder behöver skärpas ytterligare, resultatet ser vi ännu under mars månad.

Forskarnas budskap är fortfarande att vi har alla möjligheter att lindra krisen

Den delrapport IPCC publicerade i måndags är del två av tre i den största sammanställning av världens klimatforskning som publicerats sedan Parisavtalet blev till.

När hela sammanställningen publiceras senare i år ger den kunskapsgrund och riktning för FN:s nästa klimatmöte i Sharm el-Sheikh i november.

Viktigt att komma ihåg nu, när kris efter kris känns svår och tung att ta till sig, är att det fortfarande finns en glimt av hopp i klimatforskarnas budskap: Klimatkrisen är en kris vi kan göra väldigt mycket för att lindra.

Vi vet väldigt mycket om vad som orsakar klimatkrisen och vilka åtgärder som fungerar och behövs

Krisbudskapet i rapporterna från FN:s klimatpanel är djupt allvarligt. Men rapporterna i sig är också ett bevis på att lösningar finns.

Den samlade forskarkåren har väldigt mycket data på inte bara vad som orsakar klimatkrisen, utan också vilka åtgärder som fungerar och behövs.

Det är bråttom, men det finns mycket vi kan göra. Just det gör utgångsläget för klimatkrisen så väldigt mycket bättre än för många andra kriser vi möter här i världen.

Ny rapport från FN:s klimatpanel: Klimatkrisen är ett hot mot både människans hälsa och planeten – påverkar miljarder människor världen över

Både naturskydd och stadsutveckling viktiga i klimatarbetet.