Ingen snabb finländsk anslutning till Nato i sikte – Marin: "Frågan måste behandlas noggrant"

Det blir ingen snabb finländsk anslutning till militäralliansen Nato. Frågan utreds noga, inte hastigt genom opinionsmätningar eller medborgarinitiativ. Det blev klart efter ett parlamentariskt möte i riksdagen. Men försvaret lovades snabbt mer pengar.

Partiledarna och ordförandena för riksdagsgrupperna var samlade i några timmar på tisdag eftermiddag.

Statsminister Sanna Marin (SDP) var den som sammanfattade mötet för pressen efteråt. Under tiden slank de övriga partiledarna förbi journalisterna som väntade utanför riksdagens auditorium.

– Partiledarna var eniga om att den utrikespolitiska omgivningen har förändrats märkbart efter Rysslands angrepp på Ukraina. Europa befinner sig i krigstillstånd. Det måste vi medge, sa statsminister Sanna Marin.

Folket är bekymrat, det kommer fram i opinionsmätningar och i medborgarinitiativ om Natomedlemskap. Men det betyder inte att frågan avgörs snabbt.

Yles undersökning: Majoriteten av finländarna vill att Finland går med i Nato

53 procent stöder ett Natomedlemskap.

Riksdagspartiernas ledare höll en "parlamentarisk diskussion", om både Natofrågan och för att få en allmän situationsrapport om läget i Ukraina.

Mötet var enigt, och det är viktigt att vi fortsätter vara eniga om försvars- och säkerhetspolitiken, sa statsministern och flera av deltagarna när de var på väg in.

"Vi följer regeringsformen och presidenten leder"

Socialdemokraternas ordförande Sanna Marin har en dubbelroll som statsminister. När hon anlände till mötet påpekade hon att man måste följa regeringsformen och att utrikes- och säkerhetspolitiken styrs av republikens president i samråd med regeringen.

Det samma betonade hon på vägen ut, institutionerna ska få styra. I sista hand är det riksdagen som fattar besluten.

Över 50 000 underskrifter på medborgarinitiativet om finländskt Natomedlemskap – men ingen snabbfil i sikte för Finland

Också i Sverige har stödet ökat.

Många – också politiker – har ändrat åsikt om Nato-medlemskapet efter Rysslands angrepp på Ukraina. Sanna Marin vill inte uttrycka någon egen åsikt, om hon eller SDP har bytt ståndpunkt.

– En så viktig fråga måste ändå behandlas noggrant, sa Sanna Marin efter mötet.

– Det finländska beslutet innebär att Finland kan ändra åsikt om Nato-medlemskap ifall säkerhetsomgivningen förändras drastiskt. Det har nu skett. Men frågan måste behandlas noggrant, vi baserar inte besluten på en opinionsmätning, sa Sanna Marin.

Riksdagen får avgöra – efter Natoval?

Vänsterförbundets Li Andersson var av samma åsikt, men inte ens Vänsterförbundet säger automatiskt nej till Nato-medlemskap numera.

– Det här blir säkert en stor fråga i nästa riksdagsval. Det handlar om stora linjebeslut för hela Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Då är det vårt ansvar som beslutsfattare att inte fatta förhastade beslut, speciellt i ett läge där vi inte vet vad kriget för med sig, sa Li Andersson på väg in på mötet.

Samlingspartiet är berett att föra Finland till Nato. I denna kritiska tid man kan behandla frågan snabbt, och utan folkomröstning, enligt partiordförande Petteri Orpo.

Riksdagen är vald av folket i allmänna val, och det är rätt plats att avgöra frågan. Om de övriga partierna är överens kan man göra det snabbt, sa Orpo på väg in.

Men något sådant resultat fick man inte i dag. Däremot lovade statsministern att regeringen snabbt ordnar tilläggsfinansiering till försvaret, även om stora satsningar och anskaffningar redan har gjorts.

SFP har tidigare understött ett finländskt Nato-medlemskap. Nu säger Anna-Maja Henriksson att man måste hitta en sådan lösning som bäst tryggar finländarnas trygghet. Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah gav inget direkt svar på frågan om partiets Nato-åsikter.

Sannfinländarna försöker lägga Soini bakom sig

Sannfinländarna har ingen klar åsikt om ett Nato-medlemskap. Partiets utrikes- och säkerhetspolitiska program härstammar från Timo Soinis tid. Därför har partiets nuvarande ledande figurer också gett ganska olika uttalanden de senaste dagarna.

På väg in till förhandlingarna sa partiordförande Riikka Purra sig lita på den utrikespolitiska ledningen, det vill säga presidenten och regeringen. Så stora beslut som ett medlemskap kan inte göras i ett språng, sa hon, inte ens fast det är en akut kris.

Gruppordförande Ville Tavio säger till journalisterna att han tidigare har förhållit sig kritiskt till ett medlemskap. Men nu har han ändrat åsikt, på grund av Ukrainakrisen, nu kan Finlands Nato-option komma till användning.

Halla-aho över strecket?

Sannfinländarnas tidigare partiordförande Jussi Halla-aho sa i en intervju i Helsingin Sanomat att väst tillsamman borde gå ut i krig för att stoppa Ryssland.

– Det är oundvikligt och då kunde vi lika gärna göra den militära interventionen med det samma, sa Halla-aho.

– Det borde vi göra innan vi har ett Groznyj eller Aleppo mitt i Europa, skriver Halla-aho på Twitter.

– Det var hårt sagt av utrikesutskottets ordförande, kommenterade statsminister Sanna Marin. Riksdagen får ta ställning till hur man har förfarit här, svarade statsministen på en fråga om uttalandet följer Finlands linje.

Halla-aho är nyvald ordförande för riksdagens utrikesutskott. Men redan på förhand fanns det farhågor om att Halla-aho skulle komma med privata uttalanden som inte är förenliga med Finlands eller utskottets linje.

Efter mötet i riksdagen ville Marin inte svara på frågor om vare sig procedur eller tidtabell, men snabbt kan det inte gå. Det lät inte som om medborgarinitiativet om ett medlemskap skulle leda till önskat resultat. Tidtabellen är längre än så.

Om det inte blir beslut om en medlemansökan är det möjligt att man i stället omformulerar och uppdaterar den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen i riksdagen.

Finlands försvar diskuterades

Mötet diskuterade Finlands försvar, medgav Sanna Marin på en fråga.

– Vi är väl förberedda, med ett starkt försvar, anskaffningar har gjorts i tid, sa statsministern.

Men enligt henne är det klart att budgeten måste ökas för försvar, inre säkerhet, självförsörjningen. Många saker har förändrats när Ryssland angrep Europa. Ekonomin kan också komma att förändras.

– Vi måste försäkra oss om att vi nästa vinter har värme och mat till rimligt pris. Människornas vardag måste kunna fortsätta ostörd, sa statsministern och lovade mer pengar för försvar i en tilläggsbudget redan i år eller senast i nästa års budget. Det avgörs i förhandlingarna om budgetramen, sa Sanna Marin.

Hon fick också en fråga om hur Finland förhåller sig till Ukrainas EU-medlemskap, men det ville statsministern inte heller besvara.

Ansökan behandlas säkert, var det enda löfte Ukraina fick på den frågan.