Så här mycket olja, naturgas och andra bränslen importerar Finland från Ryssland i dag
Finland måste snabbt bli kvitt sitt beroende av rysk energi, enligt statsminister Sanna Marin. Beroendet har minskat under åren, men vi är fortfarande ett av de EU-länder som förlitar oss allra mest på importerad energi från Ryssland.
Att minska på användningen av fossila bränslen och energi är en fråga om både klimat och geopolitisk säkerhet. Användningen av fossila energikällor i Finland minskar varje år, men är fortfarande hög.
Uppmaningarna om att klippa av energibanden till Ryssland har hörts från många partier och det konstaterandet hördes också från statsminister Sanna Marin (SDP) i Yles A-studio tisdag kväll:
– Så fort som möjligt. Det är linjen, svarade Marin på frågan om när Finland ska göra sig av med det ryska energiberoendet.
Hon fortsatte med att säga att det är en omställning hela Europa går in för och att det redan gjorts investeringar i andra energiformer i Finland.
Men vad innebär det i praktiken att frångå energiimport från Ryssland?
1. All vår naturgas och mycket av vår olja, stenkol och kärnbränsle kommer från Ryssland ...
Hela Europa funderar nu på hur beroendet av rysk importenergi kan minska. Naturgasens roll som energikälla är inte alls lika stor i Finland som i många andra länder i Europa, utan vi förlitar oss främst på träbränsle, olja och kärnenergi.
Men Finland har inga egna källor för naturgas, råolja eller kol, så all användning av det är importerat. Och när det gäller just energiimporten är Finland ett av de länder i Europa som är mest beroende av Ryssland.
– Av vår energiimport kommer 60–65 procent från Ryssland. Dessutom har också energibolagen flera beroendeförhållanden, säger energiexpert Peter Lund, professor på Aalto-universitetet till Yle.
2. ... men vår energiproduktion blir allt grönare och därför minskar beroendet
Samtidigt förlitar sig Finlands energikällor allt mindre på fossila bränslen. Därför har också mängden pengar vi lägger på att importera fossila bränslen från Ryssland minskat de senaste åren.
3. Rysslandsberoende kärnkraftsprojektet Fennovoima går inte framåt
Kritiken mot Fennovoimas kärnkraftverksplaner i Pyhäjoki tog fart igen förra veckan. När Tyskland meddelade att gasledningen Nord Stream 2 till Ryssland stoppas började det höras liknande toner i Finland om Fennovoimaprojektet.
Flera experter och politiker började ifrågasätta det kloka i att ge bygglov åt ett kärnkraftbygge där ryska Rosatom är leverantör.
Budskapet från regeringshåll var till en början att det behöver göras utförliga säkerhetsutredningar om Fennovoimas kraftverk. Nu har både arbets- och näringsminister Mika Lintilä (C) och i går statsminister Sanna Marin (SDP) meddelat att projektet inte går vidare just nu.
4. Alternativ som vindkraften växer rekordartat, och snabbt
En stor del av den gröna omställningen handlar just nu om att ersätta förbränning av fossila bränslen med grön elproduktion i stället. När både industri och trafik elektrifieras kommer elbehovet att stiga avsevärt: den nuvarande förbrukningen på cirka 80 terawattimmar väntas öka med en femtedel till 2035 och mer än fördubblas till 2050.
Det snabbaste sättet att bygga ut elproduktionen skulle vara att bygga tusentals vindmöllor, säger en rapport från Sitra. I dag står vindkraft för omkring 10 procent av Finlands elproduktion, men år 2050 kan den stå för 70 procent, säger rapporten.
5. Medborgare ska stödas för att frångå oljeuppvärmning och bensinbilar
När det gäller medborgarnas förbrukning av fossila bränslen är det uppvärmning av enskilda byggnader och trafikomställningen som regeringen jobbar med.
Det finns fortfarande 150 000 oljepannor i småhus i Finland, och regeringen har meddelat att hushåll ska få hjälp med energirenoveringar för att frångå oljeuppvärmningen i sina hus. Inför vårens ramförhandlingar föreslår miljöministeriet nya stöd för det här.
Bland annat föreslås 10 miljoner euro gå till låginkomsttagare som vill göra energirenoveringar, medan 40 miljoner föreslås riktas till att förbättra energieffektiviteten och minska på energiförbrukningen i bostadshus.
En stor fråga är hur bilförare ska stödas i att övergå från bensin- till elbilar. Just nu finns det ett elbilsstöd för inköp av nya bilar, men det gäller inte begagnade.
Kommentar: Klimatkrisen är en kris vi kan lindra, säger forskarna – och det finns många orsaker att minska beroendet av Rysslands fossila energi
IPCC-rapportens budskap är allvarligt och akut.