Gör Nato oss verkligen trygga i Finland och kan finländska soldater råka ut i andra länders krig? Experter svarar på fyra nyckelfrågor om Nato
Också som medlem av Nato skulle Finland i första hand försvara sitt eget territorium. I en idealsituation skulle vi få hjälp av USA, men det finns tvivel. I värsta fall skulle finländska soldater tvingas ut i dödliga krig.
År 1999 skrev Tomas Ries den första stora utredningen om för- och nackdelar med ett eventuellt finländskt Natomedlemskap. Ries som då forskade vid Försvarshögskolan i Finland kom fram till att argumenten för och emot Nato vägde ungefär lika tungt.
– Den bilden har egentligen inte förändrats – ända tills förra veckan då Putin visade sig vara så oberäknelig och farlig. Jag misstänker att det är den stora förändringen som gör att den finska statsledningen nu bestämt sig för att allvarligt fundera på Natomedlemskap, säger Ries som nu är docent vid Försvarshögskolan i Sverige.
– Ända fram till för en vecka sedan lutade man mot att det är klokare att vänta med ett regelrätt Natomedlemskap, säger Ries.
Under den senaste veckan har opinionen svängt och en majoritet av finländarna är nu för ett medlemskap i Nato.
Efter en parlamentarisk diskussion i riksdagen på tisdag sa statsminister Sanna Marin (SDP) att ett Natomedlemskap nu bör diskuteras noggrant, men utan brådska.
En allmän uppfattning verkar nu vara att det gäller att snabbt gå med i Nato innan Ryssland angriper Finland.
Svenska Yle frågade två experter vilka för- och nackdelar ett medlemskap skulle ha för Finlands säkerhet.
På frågorna svarar Tomas Ries och Tarja Cronberg som är forskare vid Fredsinstitutet Sipri.
1. Är vi trygga om vi går med i Nato?
Kärnan i Nato är paragraf fem i i försvarsklausulen som säger att ett väpnat angrepp mot någon av medlemsstaterna ska betraktas som ett angrepp mot alla och att en attackerad medlemsstat ska bistås av alla andra.
Frågan är vad det betyder i praktiken.
– Drömmen är att om en fientlig part anfaller eller pressar Finland skulle Nato-trupper komma och hjälpa Finland, säger Tarja Cronberg.
Enligt Tomas Ries måste man förstå Finlands grundläggande position när man utvärderar nyttan och risken med ett medlemskap. Ända sedan andra världskrigets slut har Finland haft två linjer i sin säkerhetspolitik. Den ena har varit att man aldrig får provocera sovjetiska eller ryska säkerhetsintressen så mycket att de uppfattar hotet så stort att de måste ingripa mot Finland.
Den andra linjen är att man aldrig har litat det minsta på Sovjetunionen eller Ryssland och att man därför aldrig får vara sårbar för ett enkelt ryskt försök att öka makten i Finland. Det innebär att man har haft en avskräckningspolitik.
Dilemmat är att man genom att söka medlemskap i Nato kan skapa en så stark uppfattning om hot i Kreml att de uppfattar att Finland har gått med på fiendens sida. Då kan de göra allt de kan för att säkra sina intressen i Finland – att ockupera eller eliminera Finland ur spelet.
– Allt handlar om avskräckning. För det som hände förra veckan var att Putin visade för oss alla att han kan vara fullkomligt oberäknelig och extremt farlig, säger Ries.
2. Kan vi lita på Natos säkerhetsgarantier?
Den stora frågan är alltså om ett Natomedlemskap är farligare än att inte tillhöra en militär allians. För tillfället består Finlands avskräckningseffekt av medlemskapet i EU och ett trovärdigt eget försvar.
– Avskräckningseffekten skulle vara avsevärt större i Nato och orsaken är att USA är med i Nato. EU ger inga hårda säkerhetsgarantier alls. Men om man är med i Nato är USA inkopplat via artikel fem, säger Ries.
Enligt Cronberg finns det ändå allt större tvivel kring om Natos säkerhetsgarantier alltid gäller fullt ut.
– I en idealsituation innebär artikel fem att alla ska försvara den som bli attackerad. Men det finns allt mer tvivel kring om USA eller europeiska länder skulle utsätta sig för faran att själv bli attackerad, säger Cronberg.
Enligt Cronberg är till exempel de baltiska staterna, som hör till Nato, för tillfället osäkra på exakt vad säkerhetsgarantierna betyder.
– Man tvivlar på om USA till exempel skulle ta risken för en kärnvapenattack mot San Fransisco för att man försvarar Baltikum. Så det är lite osäkert vad paragraf fem egentligen innebär, säger Cronberg.
Tomas Ries säger att de praktiska säkerhetsgarantierna beror på förhandlingar som Finland skulle föra med övriga medlemsnationer och särskilt USA.
– Till exempel Norge har utvecklat ett mycket tätt samarbete med USA när det gäller att försvara vissa delar av Norge, som bygger på ett ömsesidigt intresse. Så vilket stöd vi skulle få från USA beror på hur vi förhandlar, säger han.
3. Funkar verkligen avskräckningseffekten?
Hur stark avskräckningseffekten är beror på. När man väl är medlem förhandlar man med hela Nato och särskilt USA om hur det militära samarbetet ska se ut.
– Men det viktiga är artikel fem som innebär att en rysk regering skulle tvingas räkna med att om man angriper Finland får man också USA på nacken, fortsätter Ries.
Cronberg tror ändå att avskräckningseffekten för Finlands del kunde vara begränsad.
– Den är inte särskilt stark och den balanseras av att Ryssland troligen skulle motverka ett finländskt Nato-medlemskap. Om Finland går med i Nato skulle Finland troligen utsättas för olika slags hybridattentat på grund av att Finland är så nära den ryska gränsen, säger Cronberg.
Ett värsta scenario enligt Cronberg är att Ryssland utövar påtryckning på Finland genom att hota med kärnvapen.
Ett troligt scenario är att Ryssland skulle utöva påtryckning under den tid Finlands medlemsansökan pågår.
4. Tvingas våra soldater ut i krig?
En negativ effekt av ett Natomedlemskap är att finländska soldater skulle tvingas ut i krig för andra länder. Frågan är hur stor den risken är.
I princip beror det på hur Finland förhandlar om sin position i Nato om vi går med. Egentligen borde alla medlemsländer bistå alla andra men det är en sanning med modifikation.
– Man kunde inte vänta sig att Finland skulle bistå Turkiet eller något sådant. Utan det här är något man förhandlar fram bilateralt, säger Ries.
– Nato har en övergripande plan och länder förpliktar sig att delta där det är i deras intresse att delta. Så det innebär inte per automatik att finländare skickas iväg till något annat avlägset ställe, fortsätter Ries.
Ries lyfter fram det norska försvaret som ett exempel. Enligt honom står det klart att norska soldater i första hand skulle försvara Norge i händelse av ett krig som involverar Nato.
– Ingen skulle förvänta sig att Finland ska börja minska sitt försvar i Finland för att stödja ett försvar någon annanstans, säger Ries.
Frivilligheten kunde ändå vara relativ. Cronberg lyfter fram hur nederländska trupper pressades att delta i kriget i Helmandprovinsen i Afghanistan. I praktiken är det USA som leder Nato.
– Finland har en relativt bra armé som är välutbildad och välutrustad så det är inte osannolikt att Finland skulle utsättas för press från bland annat USA. Om det till exempel skulle bli problem i Estland vore det naturligt att Finland pressas att sända trupper, säger Cronberg.
Korrigering den 4.3.2022: Ordet "värnpliktiga" ändrad till "soldater".
