Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Fullmäktigearbetet i gång i välfärdsområdena – men besluten om var servicen ska finnas kommer att dröja

Skylt som visar hälsostationen i Mouhijärvi.
Bildtext Servicenätverket är en av de viktigaste frågorna för invånarna i välfärdsområdena.
Bild: Anders Karlsson / Yle

Det finns ett behov att tala om konkreta vårdfrågor i välfärdsområdenas fullmäktige. Organisatoriska frågor dominerar, samtidigt som vårdpersonalen är hårt belastad och finansieringen vållar problem.

Fullmäktigearbetet kommer den här veckan i gång på allvar i välfärdsområden på olika håll i landet.

Hittills har nyheterna mest handlat om organisatoriska frågor och vem som ska sitta i vilket organ. Vård- och servicefrågorna väntar ändå inte och personalfrågan är mer aktuell än någonsin på grund av coronaviruspandemin.

Anette Karlsson, som är ordförande för Socialdemokraternas fullmäktigegrupp i Östra Nyland, säger att en av de största frågorna för beslutsfattarna är hur vårdpersonalen ska fås att orka och räcka till.

– Vi måste se till att arbetspassen blir sådana att folk orkar i sitt arbete.

Anette Karlsson ute i vinterlandskap.
Bildtext Anette Karlsson (SDP) väntar sig att diskussionen om välfärdsområdets strategi kommer i gång i ett tidigt skede.
Bild: privat

Enligt Karlsson finns det goda exempel inom hemvården, där man bättre kunnat planera till exempel sättet på vilket vårdarna besöker klienterna.

– Men nog är nyckeln den att vi ska ha tillräckligt med personal.

Det gäller att vara på sin vakt då personalen får ny arbetsgivare

Österbotten har kommit längre än andra områden, då man redan tidigare gick in för ett frivilligt samarbete inom vårdsektorn. Många blickar mot Österbotten för att ta exempel och lärdom.

I början av året drabbades några hundra anställda av ett fel i löneutbetalningen.

Patrick Ragnäs, som är ordförande för Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp, säger att det ännu inte är helt klart vad som orsakade felet, men att dylikt inte får ske.

Porträtt av Patrick Ragnäs.
Bildtext Patrick Ragnäs (SFP) säger att den största utmaningen i vårdreformen är att få delar som förs samman att fungera som en enhetlig organism.
Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Det är inte helt otänkbart att likadana situationer uppstår i andra områden, då många anställda får ny arbetsgivare om ett år.

– Det är inte bara den mottagande enheten som måste få det att fungera. Det gäller också de överlåtande enheterna. De ska ge rätt uppgifter och svara på de frågor som mottagaren ställer, lyder Ragnäs råd.

Datasystemen orsakar problem och en reform kostar

Förenhetligandet av klient- och patientdatasystemen är ett stort projekt som är förknippat med vårdreformen. Systemen slukar pengar och tär på personalens nerver.

Enligt Anette Karlsson i Östnyland verkar det vara mycket svårare att få it-system att fungera på den offentliga sidan än vad det är på den privata.

– Vi borde kanske ta lite exempel också från den privata sektorn på hur man kan få systemen att fungera flexiblare.

Dator mm.
Bildtext Datasystemen slukar tid och pengar inom vården.
Bild: Maria Vakkuri / Yle

Också Patrick Ragnäs känner igen utmaningarna. De olika systemen kommunicerar inte med varandra.

Vem ska betala då de förenhetligas?

– Det är skattebetalarna. Oberoende av om det är staten eller välfärdsområdet som sköter om det.

Organisationsmodellen har betydelse också för besluten

I Egentliga Finland höll välfärdsområdets fullmäktige redan sitt första möte. Det handlade mest om personval och arbetsordningen.

Vänsterförbundets gruppordförande Nina Söderlund säger att stämningen var positiv. Fullmäktige hinner nog ta sig an tvistefrågor också. Hon räknar upp privatiseringen och hur närservice ska definieras som stora diskussionsämnen.

– Vi diskuterar nog dem redan, men det kommer nog inte till konkreta beslut förrän nästa år.

Första fullmäktigemötet i Egentliga Finlands välfärdsområde den 2.3.2022 i Åbo.
Bildtext Nina Söderlund (VF) var med på det första mötet i Egentliga Finland.
Bild: Arash Matin / Yle

Enligt Söderlund finns det en vilja att göra organisationen toppstyrd, vilket till exempel skulle ge nämnderna en mer rådgivande roll.

– Genom att vi diskuterar hur organisationen ska se ut i år, så påverkar vi redan de beslut som kommer att fattas nästa år.

En språkrelaterad fråga diskuterades på det första mötet i Egentliga Finland. Fullmäktige ville inte ta ställning till hur bra områdets blivande direktör ska kunna svenska - om det ska räcka med nöjaktiga kunskaper - utan flyttade besluten om språkkraven till styrelsen.

– Vi är många finlandssvenskar i styrelsen och många andra svenskvänliga och -kunniga, så det kan ännu korrigeras.