Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Arbetarskyddet i Raseborg om bristen på hemvårdare: "Det är inte alltid pengar som gäller utan att vi tar hand om varandra och visar medarbetarskap"

Uppdaterad 09.03.2022 15:13.
Bild på ett matbord med en smörgås och en blodtrycksmätare.
Bildtext Bristen på hemvårdare har varit stor under hela coronapandemin. I somras var personalläget i Raseborg riktigt illa. Arbetarskyddet jobbar för att vårdarna ska må bra och känna sig uppskattade.
Bild: Pyry Sarkiola / Yle

Arbetarskyddet är inkopplat för att se hur man kunde hjälpa personalen inom Vård i hemmet i Raseborg. Målet är att hemvårdarna ska trivas på jobbet och känna att de hinner och orkar sköta sina arbetsuppgifter.

Det är fortfarande stor brist på vårdpersonal inom hemvården i Raseborg. Det här gäller både vikariat och lediga vakanser. Personalbristen är mest akut i Ekenäs, säger nyvalda äldreservicechefen Minna Yli-Tainio. Hon var tidigare enhetschef inom hemvården.

Arbetarskyddet i Raseborg är också involverat i vårdpersonalens mående och ork, men vad kan arbetarskyddet göra för hemvårdspersonalen?

– Vi kan stödja, jag tycker det är det viktigaste just nu, säger arbetarskyddsfullmäktig Piia Hasselberg.

Hennes arbetsområde är social- och hälsovården i Raseborg och till arbetsuppgifterna hör bland annat att besöka arbetsplatser.

Profilbild på Piia Hasselberg som står utanför Raseborgs stadshus vid ett träd. Det är vinter och snö.
Bildtext Piia Hasselberg är arbetarskyddsfullmäktig i Raseborg. I mars kommer hon att bekanta sig med hemvårdarnas arbete på fältet.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

– Alla vet att vi lider stor brist på behörig vårdpersonal och flytten från vården till andra uppgifter har också varit stor, säger Piia Hasselberg.

Bekräftelse och ett tack betyder mycket

Det finns fler olika sätt att stödja personalen inom hemvården, säger Piia Hasselberg. Mera lön och ekonomisk ersättning är ett sätt, men inte den enda åtgärden som är allena saliggörande.

– Det finns så mycket man göra och säga och föregå med gott exempel. Uppskattning och bekräftelse är något som vårdarna önskar. Det är inte alltid pengar som gäller utan att vi tar hand om varandra och visar medarbetarskap.

Ett tack, du har gjort ett fint jobb i dag, kan betyda oerhört mycket

― Arbetarskyddsfullmäktig Piia Hasselberg

Piia Hasselberg säger att hon talar av erfarenhet. Hon har varit närståendevårdare i tretton år.

– Kanske man har glömt bort att vara en medmänniska, funderar Piia Hasselberg och tillägger att ett tack, du har gjort ett fint jobb i dag, kan betyda oerhört mycket.

Att tacka sina kolleger som hjälper är också viktigt.

– Det är små saker men med stor betydelse.

Vårdare mår dåligt när de inte hinner med allt

I mars kommer arbetarskyddsfullmäktig Piia Hasselberg att konkret bekanta sig med hemvårdarnas jobb.

– Jag kommer att jobba med närvårdarna inom hemvården. Då får man den riktiga kontakten och och en bättre förståelse för verkligheten.

Det att Piia Hasselberg åker ut och jobbar tillsammans med hemvårdarna är ändå inte den första kontakten med personalen inom Vård i hemmet i Raseborg.

Vårdarna hinner inte med det som de önskar man skulle vilja göra. Det är yrkesetiken, man skulle vilja göra mer än vad man hinner med

― Arbetarskyddsfullmäktig Piia Hasselberg

Hon har pratat med personal och har en ganska klar uppfattning om vad hemvårdarna upplever som klart jobbigast.

– Det är belastningen och det psykosociala. Vårdarna hinner inte med det som de önskar man skulle vilja göra. Det är yrkesetiken, man skulle vilja göra mer än vad man hinner med.

Vårdarna upplever att de i brist på personalresurser måste ta till olika genvägar för att hinna med allt.

– Det är kanske det här som tär mest på vårdarna, för de är verkliga vardagshjältar, säger Piia Hasselberg.

Alla vårdare upplever ändå inte att de mår dåligt, säger Piia Hasselberg.

– En del vårdare mår säkert bra, men så finns det vårdare som känner att de är överbelastade, arbetsdagarna blir långa och så finns den här oron över att man inte kan göra det man är utbildad till på ett korrekt sätt.

Arbetarskyddsfullmäktig Piia Hasselberg står utanför Raseborgs stadshus, håller i en vägskylt där det står Räddningsväg -pelastustie och en symbolisk bild på en räddningsbil med lyft stege.
Bildtext Piia Hasselberg ser sin roll som arbetarskyddsfullmäktig att medla mellan arbetstagare och arbetsgivare, i det här fallet hemvårdarna och deras chefer.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Vad händer efter att arbetarskyddsfullmäktig Piia Hasselberg har bekantat sig med hemvårdarnas jobb genom att själv vara ute på fältet?

– Efter det kan jag dra mina slutsatser. Vi kommer säkert att ha ett personalmöte där vi tillsammans kan dryfta de här ärendena.

Piia Hasselberg hoppas på en bra dialog mellan arbetstagare och arbetsgivare.

– Vad kan vi åstadkomma tillsammans? Vi tänker på olika saker och det finns säkert massor som redan har gjorts. Arbetsgivaren har säkert gjort allt vad man kan, men finns det ännu något att tänka på?

Piia Hasselberg säger att det är väldigt viktigt att alla får vara delaktiga, både arbetstagare och arbetsgivare.

– Många av de här goda idéerna kommer just från gräsrotsnivån.

Byten inom personalledningen

Det har också skett en del förändringar och ommöbleringar inom personalledningen i Raseborgs äldreservice. Det finns personer har slutat och sådana som har bytt jobb med varandra.

Arbetarskyddsfullmäktig Piia Hasselberg, som ser sig som en medlare mellan arbetstagare och arbetsgivare, har också följt med de förändringarna.

– Det är klart att det skapar oro om man inte har den där kontinuiteten och att förmannen kanske inte känner alla arbetstagare och deras arbetsuppgifter

Just att hålla all personal informerad är viktigt, samtidigt som både personalbrist och coronaläget har försvårat det hela, säger Piia Hasselberg, som ändå hoppas på att läget småningom blir bättre.

– Jag tror att om alla hittar sin plats så finns det goda förutsättningar för ett gott samarbete och att vi hittar gemensamma resultat så att personalen skulle må bra och orka. Det här välmåendet i sig inom vården är jätteviktigt, säger Piia Hasselberg.

Två tunga år med coronapandemi

Personalbristen inom hemvården är som bekant inget nytt. I somras skrev Yle Västnyland om den akuta bristen på både vikarier och fastanställd vårdpersonal. Vi intervjuade också hemvårdare och berättade bland annat om stadens rekryteringskampanjer.

I det här läget tar arbetarskyddsfullmäktig Piia Hasselberg del av hemvårdarnas arbete rent konkret genom att vara med på olika arbetspass och klientbesök. Det här ska sedan följas upp med personalmöten och Hasselberg hoppas att personalens trivsel och ork ska bli bättre. Detsamma vill Raseborgs äldreservicechef Minna Yli-Tainio.

– Klientbesöken har ökat mycket under coronatiden och personalen har haft det jättejobbigt under de två senaste åren, säger Minna Yli-Tainio.

Mera personal är bästa lösningen

Hon säger att hon är stolt över vårdpersonalen som orkat dra det tunga lasset och dessutom skött klienterna på bästa möjliga sätt.

– Det som behövs är flera hjälpande händer, säger Minna Yli-Tainio, väl medveten om att det är lättare sagt än gjort att få mera personal till hemvården.

– Senast i dag, just före intervjun med dig, satt jag i ett möte och diskuterade rekrytering.

Att lappa på personalbristen inom hemvården med personal från andra enheter inom äldreservicen är inte heller hållbart, säger Yli-Taino. Ingen enhet har extra personal.

– Men förstås, om läget är kritiskt behöver vi få hjälp från andra enheter.

Som bäst funderas det på en lösning, eller ett lockbete, men Minna Yli-Tainio vill inte säga så mycket vad den så kallade moroten skulle handla om.

– Det där med morot är på agendan, vi jobbar på för att få till stånd en långvarig lösning.

Personporträtt av Minna Yli-Tainio.
Bildtext Minna Yli-Tainio valdes i början av februari till äldreservicechef. Före det jobbade hon som enhetschef inom hemvården.
Bild: Anna Savonius / Yle

Minna Yli-Tainio säger att hon uppskattar vårdarnas arbete väldigt mycket. Det att hon jobbar hårt för att få mera personal är också ett sätt att visa hur högt hon värdesätter det jobb som görs ute på fältet, säger hon.

– Själv träffar jag inte vårdpersonalen så hemskt mycket, åtminstone inte för tillfället, men förmännen inom hemvården finns på plats och de uppskattar nog sin personal och försöker hjälpa så gott det går.

Det har varit en del personalbyten bland förmän och chefer inom äldreservicen. Minna Yli-Taino är en av dem som bytt jobb för en kort tid sedan.

– Personalsituationen är bra för tillfället. Alla vakanser är fyllda, säger Minna Yli-Tainio.

På en fråga om kontinuitet, om nuvarande förmän och chefer kommer att fortsätta, svarar hon att det inte är något hon kan påverka.

Inför sommaren och alla semestrar jobbas det nu för att rekrytera mera personal och vikarier.

Diskussion om artikeln