Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Madeleine knyckte sin storebrors Dream Theater-platta och blev besatt av bandets musik: ”De blev en del av min tonårsidentitet”

Från 2022
Uppdaterad 17.03.2022 09:17.
Madeleine Roos i blå tröja, hemma i sitt kök, hon håller i två cd-skivor och har blont hår
Bildtext Madeleine Roos föll pladask för Dream Theatre då hon var 14 år. Nu berättar hon om hur musiken påverkade henne i audioserien Musiken i mitt liv.
Bild: Barbro Ahlstedt / Yle

När Madeleine Roos var 14 år förtrollades hon av den progressiva hårdrocksgruppen Dream Theater. Ingen annan lyssnade på samma musik som hon. "Jag ville inte dela upplevelsen med någon, det var så privat", berättar Madeleine.

Madeleine knyckte brorsans Dream Theater-platta - blev besatt

Programmet är inte längre tillgängligt

Dream Theater-plattan Metropolis Pt. 2: Scenes from a Memory blev helig för Madeleine och den kom att spela en enorm roll i hennes tonårsliv.

- Jag kommer ihåg känslan av att jag hittat något unikt. Jag förlorade mig helt i musiken, kunde ligga på sängen och lyssna genom hela albumet gång på gång - i flera månader, berättar hon.

- Det var nog väldigt ovanligt för en fjortonårig tonårstjej från landet att lyssna på progressiv metal, ingen jag kände gjorde det och inte någon i skolan heller

Madeleine Roos

Madeleine memorerade varenda låttext, analyserade dem och de blev en del av henne och hennes identitet.

- Olika låtar skapade olika känslor; man kunde bli lugn av en, upprymd av en annan och till och med arg av en låt, berättar Madeleine.

14-åriga Madeleine Roos sitter på sin säng.
Bildtext 14-åriga Madeleine Roos.
Bild: Barbro Ahlstedt / Yle

Fick kommentarer om att hon bara sökte uppmärksamhet

Madeleine Roos är uppvuxen på 90-talet och i början på 2000-talet, i en tid då mobiltelefonerna och internet hade slagit rot, men då man ännu köpte CD-skivor.

Bland de stora artisterna var det tjej- och pojkband som Spice Girls och Backstreet Boys som hade erövrat världen.

- Det var nog väldigt ovanligt för en fjortonårig tonårstjej från landet att lyssna på progressiv metal, ingen jag kände gjorde det och inte någon i skolan heller, berättar Madeleine.

Därför fick hon också stå ut med kommentarer som att hon bara gjorde det för att få uppmärksamhet.

- Men det var nog inte alls frågan om det, utan det var som att jag hade hittat en skatt. Jag blev helt inne i min egen värld när jag lyssnade på skivan, fortsätter hon.

Det här är första gången jag berättar öppet om det här

Madeleine Roos
En CD-skiva med gruppen Dream Theater ligger på ett bord.
Bildtext Dream Theaters femte studioalbum Metropolis Pt. 2: Scenes from a Memory utkom år 1999.
Bild: Barbro Ahlstedt / Yle

Madeleine har aldrig tidigare berättat om sin musikupplevelse

Madeleine delade aldrig sin upplevelse med någon kompis utan behöll den helt för sig själv.

- Jag var inte säker på om jag ville dela den med någon, för det var så privat. Det finns ju en risk att upplevelsen förstörs om man delar den med någon som inte upplever den på samma sätt, som inte förstår vad man menar. Så jag vågade inte, berättar Madeleine.

- Det här är första gången jag berättar öppet om det här, avslöjar hon.

Det här är Madeleine Roos

- 32 år

- tvåbarnsmamma, hemma från Karleby

- jobbar som daghemsföreståndare i Jakobstad och studerar till magister i småbarnspedagogik vid sidan av jobbet

- omvälvande musikupplevelse: då hon upptäckte bandet Dream Theater som 14-åring

Däremot visade Madeleines föräldrar alltid intresse för musiken hon lyssnade på i sitt tonårsrum och de respekterade också hennes val av musik.

- Det har ju nog stor betydelse hur ens föräldrar bemöter ens musiksmak. Det skulle ju ha kunnat ifrågasätta den, eller säga att stäng av eller sätt lägre, men det gjorde de aldrig - tvärtom, berättar hon.

Madeleine Roos och hennes storebror solar sig.
Bildtext Madeleine Roos tillsammans med sin storebror Jonatan.
Bild: Barbro Ahlstedt / Yle

Storebrorsan fick aldrig tillbaka skivan

Skivan har hon fortfarande i säkert förvar och Madeleine kan ännu lyriken till alla låtarna utantill.

- Brorsan frågade nog efter skivan ibland, men åren gick och den stannade kvar i min skivhylla, skrattar Madeleine.

Madeleine plockar än idag fram plattan med jämna mellanrum, men hon kan inte lyssna på den när som helst eller hur som helst, utan behöver tid och utrymme för att kunna höra på musiken.

- Jag måste fortfarande verkligen kunna lyssna på den, jag måste koncentrera mig. Det går till exempel inte att ha den på i bakgrunden, berättar Madeleine.

Första avsnittet av Musiken i mitt liv finns nu på arenan. Programmet sänds också lördagar kl. 18.05 och onsdagar kl. 21.03 I Yle Vega.

Har du en liknande musikupplevelse som du gärna vill berätta? Hör då gärna av dig till mig via e-post: marten.svartstrom@yle.fi

Diskussion om artikeln