Plastberget ökar med hemkörd mat – Holger i Ingå föreslår riktiga kärl i hemvårdens matservice

Avfallsberget av plast ökar i takt med att många beställer hem mat. Den största delen av plasten hamnar fortfarande i blandavfallet.

Ingåbon Holger Mangström är 93 år. Han är i bättre skick än många betydligt yngre personer men matlagning är inte riktigt hans grej.

För den dagliga matportionen anlitar han hemvårdens matservice – ett system han är nöjd med, förutom när det gäller berget av plastavfall som det orsakar.

Trots att återvinning av plast ökat markant de senaste åren kvarstår faktum: Den största delen av hushållens plastförpackningar återvinns inte.

Förpackningarnas antal ser däremot ut att öka lavinartat. Många beställer hem mat för att underlätta sin vardag. Fungerande matleveranser är också en förutsättning för att många äldre ska kunna bo kvar hemma.

Hemkörd mat orsakar plastberg hos Holger Mangström

5:28

Holger Mangström får hemkörd lunch fem dagar i veckan. På fredag får han lunch för två dagar. För en lunchportion betalar han drygt åtta euro.

Det är det internationella företaget Compass Finland group som sedan i höstas sköter matservicen i Ingå. Maten tillreds i servicehuset Lönneberga och levereras av samma chaufförer som kör kommunens skoltaxi och anropstaxi.

– Det fungerar annars bra men plasten är jag irriterad över. Det kommer plast hela tiden och den får man inte lämna tillbaks.

Plastsortering är inte för alla

Mangström bor i Pålsböle, tolv kilometer från kyrkbyn där plastsorteringskärlen finns. Då blir det lätt så att plasten hamnar i blandavfallet.

– Inte kan jag lagra den här mängden plast här hemma. Det blir ju sådana massor! säger Mangström och radar upp de senaste dagarnas plastförpackningar på bordet.

Holger Mangström tycker det känns fel med den stora mängden avfall, särskilt med tanke på att Ingå kommun har som mål att bli kolneutral och värnar om miljön i många andra frågor.

– Varför kan man inte ha riktiga kärl nu när det finns diskmaskiner? undrar Mangström.

Ett annat alternativ är enligt honom att skicka tillbaka de använda plastburkarna på samma sätt som man skickar tillbaka lådan som maten levereras i.

Reglerna är ändå klara: Compass Group har skickat ut ett brev till sina kunder där det framgår att man inte får skicka tillbaka de använda kärlen.

Tidigare, när matservicen sköttes av den lokala cateringfirman Tarjoiluapu Anniina Raita, som också driver Cafe Wilhelmsdal, levererades maten i kärl som återlämnades, diskades och återanvändes. Enligt Holger Mangström var det ett fungerande sätt.

Inget är svartvitt

På Ingå kommun har controller Ilkka Rissanen ändå en annan åsikt.

– Det fanns vissa problem med att få tillbaka kärlen. Det var också problematiskt med tanken på hygienen, säger Rissanen.

Han förespråkar hellre bättre möjligheter att återvinna plasten men är medveten om att det inte är lika bekvämt och praktiskt för alla.

Kommunen har möjlighet att i sina upphandlingar ställa krav på hur maten förpackas. Den senaste upphandlingen genomfördes i höstas men något sådant krav fanns inte. Då var Compass Group det enda företaget som erbjöd sig att sköta tjänsten.

– Vi satte inte sådana kriterier då och inte skulle jag sätta det nu heller, säger Ilkka Rissanen.

Han motiverar det med att det är ett val mellan å ena sidan livsmedelssäkerhet och å andra sidan bekväm återvinning och sophantering.

– Det är ändå säkrare med tanke på hälsan att använda engångskärl – som går att återvinna, säger Rissanen.

Enligt hans mening är frågan inte svartvit eftersom det också förbrukar energi när man transporterar och diskar smutsiga kärl.

Finns rum för förbättring

På företaget Compass Group är man däremot inte helt nöjd med sin egen plastanvändning.

Gastronomi- och inköpsdirektör Ulla Kurkela på Compass Group betonar att företaget jobbar på att bli av med en del av plastförpackningarna. Företaget är med i flera utvecklingsprojekt där man jobbar på att utveckla förpackningar i en miljömässigt hållbarare riktning.

Kurkela känner till att man tidigare i Ingå använde flergångskärl som återlämnades och diskades men hon håller med Rissanen om att det inte är hygieniskt.

– Problemet var att burkarnas lock inte hölls så bra fast under transporterna.

– Det viktigaste kriteriet för oss är att trygga livsmedelssäkerheten. Matförgiftning för äldre människor kan vara otroligt allvarligt, påpekar Kurkela.

Hon berättar ändå att företaget i flera andra storkök har övergått till att använda kartong istället för plast och att en utveckling i den riktningen är på gång.

– Orsaken till att det gått långsamt är att coronapandemin slog till och efterfrågan på engångskärl nästan exploderade när folk stannade hemma. Det fanns helt enkelt inte tillräckligt med förpackningslådor, säger Kurkela.

Hon påpekar också att plast är ett i många avseenden svårslaget material.

– Plast är fortfarande det bästa materialet för att hålla maten färsk, säger Kurkela.

Bara en liten del återvinns

De viktigaste råvarorna i plast är olja och gas. Plast kan återvinnas men situationen i dag är att en stor del av plasten hamnar i blandavfallet – eller ännu värre, i naturen.

Finländarna återvinner i dag klart mindre än hälften av de plastförpackningar vi använder.

Det görs mycket både internationellt och nationellt för att minska på vårt plastavfall men i själva verket ökar plastanvändningen hela tiden.

I ett färskt pressmeddelande från Miljöministeriet står det så här:

”Konsumtionen av muggar och livsmedelsbehållare för engångsbruk ökar i och med att mat och drycker säljs för avhämtning och på grund av att livsmedel säljs i små förpackningsstorlekar inom dagligvaruhandeln. Coronakrisen har ökat försäljningen av mat och drycker för avhämtning. Före coronaviruset var dess andel av restaurangernas försäljning cirka tio procent, och år 2020 var motsvarande andel nästan en tredjedel.”

Återvinning i barnaskor

På global nivå försöker FN:s miljöförsamling UNEA åstadkomma ett avtal angående plastskräp.

I EU:s avfallsdirektiv är målet att hälften av plastförpackningarna ska återvinnas år 2025.

Enligt Mika Surakka, vd på Finlands Returplast, kommer målet att vara svårt att nå.

Enligt de senaste publicerade sifforna sorterade finländarna 36,8 procent av förpackningsplasten år 2020. Dessvärre hamnar ändå en hel del orenheter och annat som inte går att återvinna bland den sorterade plasten, vilket gör att andelen återvunnen plast i verkligheten är ännu mindre, omkring 20 procent.

Vi återvinner mer – men använder ännu mer

Mängden av återvunnen plast har ökat rejält de senaste åren men det har också användningen av plastförpackningar.

Däremot säger Surakka att färgad plast inte längre är ett problem för den optiska avläsningen av plast i sorteringsmaskinerna.

Finlands Returplast (Suomen Uusiomuovi) är en icke-vinstdrivande producentorganisation som främjar återvinning av plastförpackningar.

Hushållens plastförpackningar sorteras i Rinki-ekopunkterna. Det finns drygt 600 sådana plastsorteringsstationer i vårt land. Nuförtiden har många husbolag också egna plastsorteringskärl. Sorteringsanvisningar hittar du här.

Avfallsservicebolaget Rosk'n Roll erbjuder också flerfacksinsamling för bland annat just plastavfall för hushåll i tätorten eller längs insamlingsrutten.