Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

EU:s försvarsklausul går längre än Natos artikel 5 – men det är oklart vad den innebär i praktiken

Från 2022
EU-trupper övar i Saragossa, Spanien.
Bildtext Nu vill de finländska och svenska regeringarna ta i bruk EU-fördragets försvarsklausul. De europeiska stats- och regeringscheferna är samlade under slutet av veckan i Versailles för att diskutera säkerhetspolitik.
Bild: EPA/ JAVIER CEBOLLADA

Artikel 42.7 i EU-fördraget förpliktar medlemsstaterna att med alla till buds stående medel ge stöd och bistånd till en medlemsstat som har utsatts för ett väpnat angrepp. Det här är en tuffare formulering än i Nato-fördraget.

I det nordatlantiska fördraget stipuleras i artikel 5 att varje medlemsstat ska betrakta en väpnad attack mot någon av medlemsstaterna som ett väpnat angrepp mot dem alla.

Nu vill de finländska och svenska regeringarna ta i bruk EU-fördragets försvarsklausul. Artikel 42.7 har tagits i bruk en enda gång och det var i samband med terrorattackerna i Frankrike 2015. Tolkningen var oklar då och är det fortfarande.

Finlands statsminister Sanna Marin (SDP) och Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) skickade i går ett brev till Europeiska rådets ordförande.

I brevet betonas Lissabonfördragets artikel 42.7 som förpliktar EU-medlemsstaterna att med alla till buds stående medel ge stöd och bistånd till en medlemsstat som har utsatts för ett väpnat angrepp på sitt territorium.

Sanna Marin och Magdalena Andersson
Bildtext Statsministrarna var fåordiga då Magdalena Andersson besökte Helsingfors under helgen.
Bild: Benjamin Suomela / Yle

EU-fördraget är ett avtal mellan självständiga stater

Det här är ett intressant utspel från de två statsministrarna – eftersom Finland och Sverige som inte hör till Nato kan tacka nej till rent militära insatser. EU-fördraget är ett avtal mellan självständiga stater som alla har rätt att ta ställning till hur de stöder en medlemsstat som är under attack.

Exakt vad artikel 42.7 betyder i praktiken har bland andra president Sauli Niinistö efterlyst klarare besked om.

Sauli Niinistö.
Bildtext President Niinistö vill veta vad artikel 42.7 på riktigt betyder för Finland.
Bild: Markku Ulander / Lehtikuva

Sanna Marin: "Artikel 42.7 räcker inte ensam"

Om försvarsklausulen inte omfattar länder som står utanför Nato så blir statsministrarnas brev till Europeiska rådet mera förståeligt, eftersom EU-kommissionens ordförande Ursula van der Leyen redan för en månad sedan konstaterade att Finland kan räkna med full solidaritet i den rådande krisen mellan Ryssland och väst.

Statsminister Sanna Marin (SDP) träffade i dag de politiska journalisterna och Svenska Yle frågade statsministern vad artikel 42.7 betyder för Finland. Svaret blev otydligt.

– Artikel 42.7 räcker inte ensam, svarade statsminister Sanna Marin. Vi diskuterar en strategisk kompass i Europeiska rådet och kommer att gå igenom redskapslådan. Det är viktigt att notera att väst har varit väldigt enigt.

Europeiska rådet har lyft fram det europeiska försvaret och det är inte ett motsatsförhållande till Nato, konstaterade Marin. Finland har under en lång tid fördjupat samarbetet med Nato.

Sanna Marin står framför ett antal mikrofoner och talar.
Bildtext Sanna Marin deltar i EU-toppmötet i Versaillesoch förutspår nya tuffa sanktioner mot Ryssland.
Bild: John Thys/AFP/Lehtikuva

De europeiska statscheferna samlas i Versailles i morgon

Europeiska rådet - det vill säga de europeiska stats- och regeringscheferna - är samlade i Versailles i morgon och övermorgon. Under toppmötet väntas Europeiska rådet komma med ett kraftfullt och ambitiöst uttalande. I uttalandet betonas bland annat ökade investeringar i Europas försvar och kapaciteter.

– De ekonomiska sanktionerna från väst har varit tuffare än någonsin tidigare och vi kommer i morgon i Versailles att besluta om nya sanktioner.

EU har hittills varit för beroende av rysk olja, konstaterar statsminister Marin - och det har bidragit till att finansiera det ryska anfallet på Ukraina.