Extrainsatt frågetimme i riksdagen: Beredskapslagren fylls för värme och mat nästa vinter – Lovisa har uran för två år

Riksdagen inledde onsdagens plenum med en extra insatt muntlig frågestund om det utrikes- och säkerhetspolitiska läget efter Ukrainakriget. Man höll sig till konsensus och undvek frågor om Nato och kritik av regeringens tillkortakommanden.

En del av frågorna i frågestunden ställdes också när de politiska journalisternas förening mötte statsministern tidigare på onsdagen. Både frågor och svar var tidvis mer klargörande där.

Statsminister Marin hoppas på Natokonsensus mellan partierna i vår: "Betyder inte att alla måste vara av samma åsikt"

Kriget spräcker Finlands statsbudget.

Riksdagsledamöterna frågade inte om ett eventuellt Natomedlemskap. I stället handlade det om medborgarnas oro och rädsla, den mentala uthålligheten, kommunernas beredskap och hjälpbehovet åt ukrainare i hemlandet och på flykt.

Flyktinghjälp och -stopp

Sannfinländarnas Riikka Purra frågade om möjligheterna att stoppa alla flyktingströmmar till Finland om det behövs.

– En laggranskning är igång. Tillsvidare är det lugnt vid östgränsen, men det finns möjlighet att stänga gränsstationer, svarade inrikesminister Krista Mikkonen (Grön).

Risken för flyktingar kan öka när hungern blir större i Afrika och Mellanöstern, om Ukrainas stora spannmålsskördar uteblir, påpekade Inka Hopsu (De Gröna). Försörjningsberedskapen återkom i flera frågor.

Linjegranskning på gång

En enda fråga handlade om Finlands eventuella Natomedlemskap. Det var Centerns Jouni Ovaska (Centern) som frågade om procedur och tidtabell för regeringens nästa meddelande om utrikes- och säkerhetspolitiken.

– Arbetet med regeringens meddelande är redan i gång. Det kommer inom kort, sa statsminister Sanna Marin. Ärendet behandlas i dag i regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott tillsammans med president Niinistö och vid presidentens möte med riksdagsgrupperna på torsdagen.

Den nya redogörelsen ska täcka alla dimensioner för att ge en gemensam lägesbild, med åtgärdsförslag, sa statsministern.

Det är inte enbart ett Natomedlemskap som ska beröras i redogörelsen. Den ska också ta ställning till landets ekonomi och försörjningsberedskapen. Det handlar om mat- och energiproduktion, hur vi garanterar att allt fungerar, svarade statsminister Sanna Marin.

EU centralt, men inte för lånepaket

Harry Harkimo (Rörelse Nu) frågade om EU:s nya lånepaket för att klara utgifterna för Ukraina-kriget.

– Något sådant förslag finns inte ännu, svarade statsminister Sanna Marin. Men utgående från debatten i Finland senast så skulle olika lånefinansierade bidrag till medlemsländerna knappast godkännas.

Om EU däremot ökar möjligheterna för länderna att hjälpa sig själva genom ökade lån, investeringar eller statsbidrag, så kan det eventuellt godkännas.

Kimmo Kiljunen (SDP) frågade hur central Europeiska unionen är för Finlands säkerhet.

– EU är fortfarande helt central för vår säkerhet, det är vårt viktigaste säkerhetssammanhang, och allt mer debatt förs där om ett gemensamt försvar, svarade statsminister Sanna Marin. Finland har länge talat om försvarssamarbetet i EU, nu tar allt fler länder upp det. Visserligen är en majoritet av EU-länderna också med i Nato, men de krockar inte, enligt Marin.

EU:s försvarsklausul går längre än Natos artikel 5 – men det är oklart vad den innebär i praktiken

Det vill Finland och Sverige nu ändra på.

Priskris vid bensinmackarna

Beroendet av rysk energi återkom i flera frågor, liksom de höga priserna som nu drabbar konsumenterna.

– Europa måste komma loss från beroendet av den ryska energin, annars finansierar vi indirekt det ryska kriget i Ukraina, sa Kristdemokraternas Sari Essayah. Hon frågade om det går att öka andelen inhemskt bränsle i våra bilar.

Arbets- och energiminister Mika Lintilä (Centern) svarade att Finlands problem är ganska små i det avseendet, jämfört med andra europeiska länder. Finlands energiberoende av Ryssland är betydligt mindre än många andra europeiska länders.

Det som kan bli problem för Finland gäller import av energived, som vi snabbast kan ersätta med torven, enligt Lintilä. I övrigt är vi beroende av världsmarknadspriserna, på t.ex. olja. Det ser vi dessvärre nu vid bensinmackarna, påpekade ministern.

Fredsskäl för grön omställning

Saara Hyrkkö (De Gröna) påpekade att det nu inte bara är klokt utan också nödvändigt att lösgöra sig från det ryska fossila energiberoendet. Det är nödvändigt för Finlands säkerhet, både på kort och långt sikt, ansåg hon. Det traditionella säkerhetstänkandet kopplas ihop med klimatkrisen.

Hon fick medhåll av energiminister Mika Lintilä. Arbetet för en grön klimatomställning har tagit fart på grund av kriget i Ukraina. Den gröna omställningen hade tidigare klimatskäl, men nu har vi också fredsskäl för att snabbt göra oss av med den ryska fossila energin.

Det finns också medel för att skynda på den omställningen genom olika projekt i Finland, lovade minister Lintilä, men tillståndsbyråkratin måste skyndas på.

Ingen uranbrist på två år i Lovisa

Lintilä svarade också på en konkret fråga om hur väl förberedda de finländska kärnkraftverken är inför risken att det inte kommer mera uran från Ryssland.

– Det har granskats i samband med beredskapsförberedelserna och läget är förhållandevis gott, sa Lintilä. Egentligen kommer det ryskt uran bara till kärnkraftverket i Lovisa. Och där finns ett lager för två år, hur det fylls på är oklart. Olkiluoto-kraftverket skaffar uran från olika håll, mest från Kanada och Australien, enligt Lintilä.

Hjälp Ryssland hitta sanning!

Erkki Tuomioja (SDP) frågade om vilket stöd som kan ges till Ryssland för att garantera sanningsenlig information i en tid då sanningssägare hotas med långa fängelsestraff.

– Oron är stor, det behövs mycket information och Yles ryska nyheter är en viktig kanal, svarade utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna). Internet är inte ännu stängt och kan ge information. Dessutom behövs alla kontakter som finns till privata medborgare och de organisationer som ännu tillåts fungera i Ryssland.

Onsdagens frågestund var insatt på kort varsel och räckte i bara en halvtimme. Ordinarie frågestunder hålls varje torsdag i riksdagen.