Pansarskott och luftvärnsrobotar, men varför vill inte väst skicka jaktplan till Ukraina?

Försvarsalliansen Nato och dess allierade har försett Ukraina med förnödenheter, skyddsutrustning och olika vapen, men frågan om att skicka jaktplan är knivig.

I flera avseenden har västländerna uppvisat enighet i sitt stöd för Ukraina under den pågående ryska invasionen, men på tisdagen uppstod en spricka i fasaden.

Det polska utrikesministeriet meddelade på kvällen lokal tid att de är beredda att förse Ukraina med jaktplan.

Ukraina har upprepade gånger både bett Nato om jaktplan och att införa ett flygförbud över Ukraina, vilket konkret skulle innebära att Nato-flygplan med hot om våld håller Ukrainas luftrum tomt.

Det polska förslaget omfattade ändå att jaktplanen skulle flyttas via USA:s bas i Tyskland, och USA var snabba med att avvisa förslaget.

Pentagons talesperson John Kirby kallade förslaget "ohållbart".

– Tanken att flygplan flyger från en USA-Nato-bas in i ukrainskt luftrum, som är omtvistat med Ryssland, väcker allvarliga bekymmer för hela Nato-alliansen, sa Kirby, som ändå tillade att diskussioner om ämnet ska fortgå med Polen och Nato-allierade.

Ytterligare ett tecken på att USA hade tagits på sängen kom av understatssekreterare Victoria Nuland, tredje i rang vid utrikesministeriet.

– Såvitt jag vet hade det inte diskuterats på förhand med oss om att de planerade ge oss de här planen, sa Nuland inför senaten.

"De vill chockera USA till handling"

– Jag tror Polen anser att ingen tid ska gå till spillo. Att det här behöver gå framåt fort och att USA behöver visa ledarskap, om Rysslands framryckning i Ukraina ska kunna stoppas, säger gästforskare vid Utrikespolitiska institutet Eoin McNamara.

McNamara kallar det lite av en chocktaktik och påpekar att Polen har ett förflutet av att tjuvstarta.

– Vi hade tvister inom Nato då president Trump hotade dra tillbaka styrkor från Tyskland, och Polen snabbt var framme och sa att de kan stå värd för en del av de här trupperna.

Många frågetecken kring president Trumps beslut att dra bort amerikanska soldater från Tyskland

Tyska regeringen väntar fortfarande på officiell bekräftan.

På onsdagen upprepade Polens premiärminister Mateusz Morawiecki budskapet att man är beredd att göra flygplanen tillgängliga, men betonade ändå att beslutet borde fattas av alla Nato-länder tillsammans.

Varför är just jaktplanen en så stor fråga?

Väldigt förenklat lyder svaret: risken för ett tredje världskrig.

Västländer har hittills skickat både pansarvärns- och luftvärnsvapen till Ukraina, men vid flygvapnet drar Ryssland en röd linje.

Finland skickar stormgevär och pansarvärnsvapen till Ukraina – Marin: "Beslutet är historiskt och fattades enhälligt"

Regeringen har kritiserats för långsamma beslut.

Förra helgen sa det ryska försvarsministeriet att länder, som låter ukrainska stridsflygplan använda deras flygfält, kommer tolkas som parter i kriget. På onsdagen upprepades hotet.

– Det här är ett icke önskvärt och potentiellt farligt scenario, sa Kremls pressekreterare Dmitrij Peskov.

Forskaren McNamara säger att det just nu pågår strider i Ukraina, men samtidigt också ett betydligt större spel och en balansakt mellan väst och Ryssland i bakgrunden, och jämför med kriget i Syrien.

– Där hade amerikanska, brittiska och franska jaktplan inte längre luftherravälde, vilket Ryssland utnyttjade. Då oroade man sig för en incident mellan ryska och västerländska flygplan, vilket kunde leda till en bredare konflikt mellan dem och då skulle vi gå uppför eskalationskedjan som slutar med kärnvapenangrepp.

Därför aktar sig USA noga för eskalering i Ukraina, enligt McNamara.

– Biden-administrationen är försiktig och eftertänksam i de här frågorna och försöker undvika att bli indragen i krig överhuvudtaget, framför allt med en kärnvapenmakt som Ryssland.

McNamara förklarar att Ukraina hittills har använt sina egna flygplan effektivt. De polska planen kunde enligt honom vålla ryssarna mycket huvudbry, om de används lika effektivt, men påpekar också att de här planen bara vore en lösning för några månader framåt.

Enligt McNamara kommer pansar- och luftvärnsvapnen som Ukraina har fått fortsatt spela en stor roll, speciellt om Ryssland tränger längre in i landet och striderna blir ett gerillakrig.

Priset måste vara högt för Ryssland på flera fronter

Hur ska då Ukraina och väst bära sig åt för att få slut på kriget utan att riskera ett tredje världskrig? Eoin McNamara förklarar att priset måste pressas upp för Ryssland och bekämpas på flera fronter, som grovt taget kan delas in i tre kategorier: sanktioner, strider och fredsförhandlingar.

– Det är hemskt att säga, men vad gäller striderna, så kommer mycket ryskt blod ännu behöva spillas förrän de uppfattar priset som högt.

På motsvarande vis måste det också svida ekonomiskt för att få stopp på det ryska anfallet.

– Ryssar kan inte resa, flyga, betala. Deras levnadsstandard kommer att sjunka drastiskt. Är det här nog för att få Putin att backa?

För att få ett slut på kriget kommer president Vladimir Putin behöva en lösning, där han inte förlorar ansiktet, förklarar Eoin McNamara.

– Det var ett väldigt riskabelt drag, men det får inte se ut som ett regelrätt nederlag. Putins hela makt baserar sig på hans image som en övertuff och stark ledare. Så att komma hem från Ukraina med svansen mellan benen är inget alternativ för honom, tyvärr.

Källor: AFP, Reuters, TASS