Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Håller EU:s eniga front eller kan sprickor redan skönjas? Svåra diskussioner väntar då statscheferna möts i Versailles

Versaillesin linnan sisäänkäynti, jonka eteen on levitetty punainen matto. Katolla liehuu Ranskan lippu.
Bildtext Den röda mattan väntar på EU:s stats- och regeringschefer i Versailles.
Bild: Irina Kalashnikova / AOP

EU:s statschefer möts i franska Versailles på torsdagen. Enligt ett utkast till slutdeklaration ska de enas om att fasa ut EU:s beroende av rysk naturgas, olja och kol.

VERSAILLES EU-kommissionen presenterade den nya energiplanen i tisdags, och huvudpunkterna är att man ska minska importen av rysk naturgas med två tredjedelar på ett år samt vara helt oberoende av rysk energi vid slutet av årtiondet.

Den europeiska försiktigheten i jämförelse med USA och Storbritannien, som har bannlyst rysk oljeimport, beror på många EU-länders stora avhängighet av rysk fossil energi.

Det är också upptakten till de europeiska energisamtal som ska föras vid det informella toppmöte i Versailles som hålls under torsdag och fredag.

Den vånda som unionens ekonomiska motor Tyskland genomgår på grund av sitt speciellt starka beroende av rysk energi, delas nämligen till viss grad av ödeskamrater som Italien, Ungern, Tjeckien och Slovakien.

Samtidigt finns det en stor enighet om att man måste strypa Rysslands största inkomstkälla.

En tredjedel av landets statsbudget bygger på inkomster från olje- och naturgasexport.

Ranskan presidentti Emmanuel Macron ja Saksan liittokansleri Olaf Scholz pitää lehdistötilaisuutta.
Bildtext Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz under en presskonferens tidigare i år.
Bild: AOP

Blåser nytt liv i den gröna given?

Det akuta läget kan ändå medföra ett uppsving för EU:s gröna giv, som är den tillväxtsstrategi som ska göra unionen klimatneutralt till år 2050.

När den lanserades för två år sedan var den tänkt som en återhämtningsplan efter coronapandemin. Nu tyr man sig till den för att få fart på utvecklingen av förnybara energikällor och nya rutter för gasleveranserna.

Allt kommer ändå med nya kostnader. Höga energipris har redan en tid varit verklighet för konsumenter i Europa, och det syns inte bara i hushållens energiräkningar utan återspeglas också bland annat i matkostnaderna.

Så kommer de kritiska energireformerna att innebära nya lån eller måste man förlita sig på den återhämtningsfond som skapades för att stimulera ekonomin efter coronapandemin? Det är några av frågorna som ledarna får tampas med.

Jäisiä putkia kaasun käsittelylaitoksessa.
Bildtext Den ryska statsbudgeten består till en tredjedel av inkomster från olje- och gasexport.
Bild: Stanislav Krasilnikov / TASS / AOP

Försvarsfrågorna väntas också dominera

Inför mötet i Versailles sände Sveriges och Finlands statsministrar ett gemensamt brev till unionens medlemsländer med en påminnelse om Lissabonfördragets försvarsklausul.

Den går ut på att de övriga EU-länderna är skyldiga att ge stöd och bistånd ifall en medlemsstat utsätts för väpnat angrepp på sitt territorium.

Vad försvarsgarantin betyder i praktiken är inte helt klart.

Men enligt diplomatkällor har påminnelsen fått ett brett stöd av medlemsländerna, och kan komma att diskuteras i Versailles.

Ordförandelandet Frankrike torde ändå ha mera i tankarna då stats- och regeringscheferna samlas i det kungliga slottet ett tiotals kilometer från Paris.

President Macron har än en gång poängterat att Europa inte får vara avhängigt av andra när det gäller försvar av egna områden.

Om utkastet till slutdeklarationen blir verklighet, väntas EU-ledarna förkunna att man kommer att öka försvarsutgifterna i väsentlig grad och göra det i samarbete inom unionen.