Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Hon är OS-seglaren och illustratören som blev "ski bum" som femtiplussare – Annika Mannström är en person som hinner med mycket

Illustratören Annika Mannström.
Bildtext Annika Mannström är aktuell med en ny produktion för Svenska Yle – ett interaktivt dramaspel.
Bild: Matilda Gyllenberg / Yle

Alla finländare kanske inte känner Annika Mannström till namnet, men alla känner definitivt igen hennes bilder. De har prytt otaliga läromedel, tidningssidor och kampanjer och deras figurer är kännspaka med sina glada, sladdriga hängbröst.

Men Annika Mannström hade lika gärna kunnat välja en karriär som professionell idrottare. Under 1980-talet var hon seglare på heltid och representerade Finland i OS i Seoul. Tillsammans med systern Bettina Lemström knep hon en fjärde placering i kappseglingsgrenen.

– Det var mitt livs värsta misslyckande. "En totalt svart dag", stod det på kvällstidningarnas löpsedlar.

Vi träffas för att diskutera Svenska Yles dramaproduktion Jävla Fetto, som Annika Mannström har illustrerat och Marina Meinander skrivit texten till. Produktionen är den första i sitt slag, och dramat låter helt olika beroende på vem det är som lyssnar.

Viola Tulipan har en trevlig nakenstund.
Bildtext Lyssnaren bestämmer vad som ska hända i audiodramat Jävla fetto.
Bild: Annika Mannström och Yle

Snart står det ändå klart att den här artikeln ska handla om mer än den aktuella produktionen. Annika Mannström är en person som hinner med mycket, det märks redan vid första googlingen.

Varför var det ett misslyckande att bli fjärde bäst i världen på kappsegling?

– Att bli fjärde i ett OS är ju det värsta som kan hända! Vi förlorade mot USA, Sverige och Sovjetunionen. Bettina och jag var en hårsmån ifrån att ta silver, men sedan stjälpte vi båten och alla förhoppningar om medalj grusades.

Annika Lemström och Bettina Lemström kappseglar i OS 1988.
Bildtext Systrarna Bettina och Annika Lemström kappseglade i OS i Sydkorea 1988.
Bild: Privat.

Vid den tiden studerade Annika Mannström vid Hanken i Åbo. Studielivet var rasande roligt, men seglandet upptog det mesta av hennes tid.

Annika MAnnström hade vid det laget gift sig med sin ungdomskärlek och klasskamrat från gymnasiet, och de började drömma om att bilda familj. Paret sågs ganska sällan eftersom Annika Mannström oftast var på tävlingar runt om i världen.

– Jag var 25 år och trodde att om man knullar en gång utan preventivmedel så blir man gravid. Jag hade tänkt ut det så, att jag åker hem till vappen, blir gravid, och sedan kan jag segla igen i OS i Barcelona 1992.

Bettina och Annika Lemström 1988.
Bildtext Systrarna Lemström väckte stor medial uppmärksamhet.
Bild: Annika Mannström

Och så blev det också – nästan. Annika Mannström blev verkligen gravid den valborgsmässoaftonen, och nio månader senare föddes familjens första dotter. Men seglingskarriären tog slut i och med det.

– I stället levde vi ett trevligt familjeliv. Jag jobbade på en reklamfirma som gick i konkurs då "laman" slog till, och snart fick vi ytterligare en dotter.

Drömjobbet

Efter att ha provat på studier i både ekonomi och arkitektur utbildade Annika Mannström sig till reklamgrafiker. I mitten av 1990-talet fick hon ett riktigt drömjobb, som art director på varuhuset Stockmann i Helsingfors.

– Det var en underbar tid. Jag hade ganska fria händer att lägga upp varuhusets visuella strategi. Eftersom jag är tecknare så ritade jag många av reklamerna, fast det på den tiden ansågs omodernt. Passar teckningar faktiskt i Stockas image, undrade ledningen.

Annika Mannströms reklamillustration för Stockmann.
Bildtext Reklambild av Annika Mannström från 1997.
Bild: Annika Mannström.

Men Annika Mannströms bilder fick ett gott mottagande. Hon beskriver en tid då det var omöjligt att få tag på "marshmallows" i Finland, utom då det stora varuhuset hade sin "Amerika-kampanj", och hur hon fick resa världen runt för att skapa reklamkampanjerna som gavs ut i katalogform.

Livet går i cykler

I retrospekt tycker Annika Mannström att hennes liv har gått i tydliga 10-årscykler. Efter 10 år på varuhuset var det dags att bryta upp och flytta till Bryssel på grund av hennes mans arbete.

– Jag grät då jag sade upp mig. Jag hade världens roligaste jobb och ville verkligen inte sluta, men jag gjorde det för min mans karriärs skull.

Tiden utomlands blev ändå fin, inte minst för att Annika Mannström hann tillbringa mycket tid tillsammans med sina barn som började bli ganska stora. Hon jobbade hela tiden som illustratör för olika uppdragsgivare, framförallt bokförlag och olika hälsovårdsaktörer.

Annika Mannströms illustration för den statliga rådgivningsbroschyren 1991.
Bildtext Mödrarådgivningens informationsbroschyr "Vi väntar barn" från 1991.
Bild: Annika Mannström

Intresset för sport och friskvård har nämligen inte försvunnit någonstans. Annika Mannström kommer från en veritabel idrottsfamilj och hon lärde sig åka slalom som bara ett par år gammal eftersom föräldrarna var entusiastiska utförsåkare, något som inte var helt vanligt på 1960-talet.

År 2011 utkom boken Anton Idrottar på både svenska och finska. Annika står för såväl bilder som text, och boken går på rim.

– Det är en helt och hållet "true story". Anton är min systerson och alla personerna i boken finns på riktigt.

Teckning ur Annika Mannströms bilderbok "Anton idrottar".
Bildtext Tjocka släkten finns presenterad i Anton idrottar, som vann första pris i Schildts förlags stora barnbokstävling.
Bild: Annika Mannström

I boken tar Anton del av olika idrottsgrenar, och funderar på vilken gren som skulle passa honom själv bäst när han växer upp.

Mörker

I Annika Mannströms liv finns också en stor sorg, eller som hon själv uttrycker det, "ett svart avgrundsdjup av sorg". Efter 30 år tillsammans lämnade mannen henne för en annan kvinna, helt utan förvarning.

Annika Mannströms illustration för tidskriften Rinnakkain, föreställer en person på en brygga ut i ett mörkt hav.
Bildtext Illustration i bröstcancertidskriften Rinnakkain 2019.
Bild: Annika Mannström

– Det var det hårdaste slaget någonsin. Folk säger gärna saker som "Alla skiljer sig, jag vet precis hur det känns". Jag blir så trött på att folk vill förminska den här grejen. Ingen kan veta hur det känns för en annan! Det är viktigt att komma ihåg när man försöker trösta.

Annika Mannström gav sig själv tillåtelse att gråta i ett halvt år, sedan skulle hon återuppliva sig själv. Det tog lite längre än så, och några andra yttre omständigheter spelade in.

"Ski bum" i franska alperna

År 2014 bröt Annika Mannström tummen i en slalomtävling (hon är också utbildad skidlärare). Det ledde till att alla jobb försvann eftersom hon inte kunde rita. Plötsligt hade Mannström tid att fundera över vad hon ville göra i sitt liv.

Det blev ett par år i Alperna.

– Jag packade alla mina saker, fem par skidor och cykeln, i min lilla Mini och körde ensam till Chamonix där jag inte kände någon. Jag hade ont om pengar och städade för 12 euro i timmen ibland och men skidade alla dagar. Eftersom jag var utan internet så hade jag sällan kontakt med släkt och vänner. Jag kände mig fri på ett fantastiskt sätt.

Annika Mannström skidar slalom.
Bild: @Yannick Flugi 2018

Annika Mannström bodde i kollektiv och jobbade också med kundservice, något hon tycker att alla människor borde prova på.

Hon lärde sig mycket om människans natur och sig själv under sju år som singel, med allt vad det innebär av festande, dejtande och spänning, men också ensamhet och utanförskap. Framför allt lärde hon sig att hon kan vara fullständigt ensam och ändå känna sig glad.

– Sedan träffade jag mannen som jag nu är lycklig sambo med! Han är en fri själ, han älskar äventyr!

Trollen ska fram i ljuset

I dag repar sig Annika Mannström efter en höftoperation. Hon visar upp en av sina dagböcker, som behandlar allt mellan himmel och jord, bland annat research hon gjort om hur en höftoperation går till.

Annika Mannström återhämtar sig från en höftoperation.
Bildtext Annikas dagböcker är konstverk fulla med bilder, text och tankar.
Bild: Matilda Gyllenberg / Yle

Hon är just nu aktuell med produktionen Jävla fetto, som hon har skapat tillsammans med Marina Meinander.

Det är frågan om ett audiodrama med bilder till, i vilket den som lyssnar bestämmer hur det ska gå.

Lyssnaren får följa huvudrollsinnehavaren Viola Tulipans kamp mot den stränga inre rösten som hela tiden talar om för henne hur ful, dum och tjock hon är. Beroende på hur lyssnaren väljer att gå vidare i berättelsen kan den få helt olika handling och slut.

Meinander, som har skrivit texten, kallar den för ett "interaktivt feministiskt manifest". Annika Mannström tycker å sin sida att den lika väl kunde ha en man i huvudrollen.

– Jag tror att människor av alla kön kan brottas med en sträng röst som säger att vi är dåliga. Det kan vara att vi gör ett för dåligt jobb på jobbet eller att näsan är för stor, sådant som ingen annan någonsin skulle tänka om oss.

Marina Meinander och Annika Mannström.
Bildtext Duon bakom Jävla fetto: Marina Meinander och Annika Mannström.
Bild: Barbro Ahlstedt

Med Jävla fetto hoppas Annika kunna synliggöra det här fenomenet, som enligt henne är nära besläktat med bluffsyndromet. Marina Meinander håller med.

– Vi vill ta fram trollet i ljuset och hoppas att det spricker.

Fakta om Annika Mannström

  • Ålder: 57

  • Yrke: Illustratör

  • Familj: Sambo, två vuxna barn, tre barnbarn

  • Intressen: Slalom, vaksim, yoga och fotografering. Och att gå på kurser! Jag har gått kurser i fallskärmshoppning, tantra och hur man tar sig upp ur en crevasse. Jag är också utbildad turistguide. Och så älskar jag långfärdsskrinning, men det har jag lagt på is på grund av höftoperationen.

Annika Mannström på långfärd 2019.
Bildtext På långfärd utanför Drumsö i Helsingfors.
Bild: Bettina Lemström