Finland och EU vill bli av med det ryska energiberoendet, men hur ska det gå till? Det här vet vi nu

Europa har infört hårda sanktioner mot Ryssland men fortsätter i praktiken finansiera kriget genom sitt stora beroende av ryska fossila bränslen. Nu funderar både Finland och EU på hur snabbt det går att ställa om till större självförsörjning för energin.

Kommentar: Kan vår solidaritet med Ukraina få oss att minska på elförbrukningen och köra mindre bil?

Energibesparing nämns knappt alls i den finska debatten.

1. Oljan finansierar kriget, så nu vill EU, USA, IEA fasa ut ryska importen

Västvärlden enades fort om hårda sanktioner mot Ryssland för attacken på Ukraina. Samtidigt har EU och USA hittills köpt energi och bränsle från Ryssland för en ansenlig summa. Enligt Internationella energirådet IEA står Rysslands gasexport till enbart EU för hela 400 miljoner dollar, dagligen. Rysslands export av råolja och oljeprodukter ger Ryssland 700 miljoner dollar per dag.

I tisdags meddelade USA att de slutar importera rysk olja, naturgas och kol. Beslutet är inte svårt för USA där den ryska energiimporten bara står för några procent av energiportfolion.

Samma dag presenterade också EU-kommissionen ett förslag för att minska på beroendet av rysk energi. Det här väntas det mer besked om när EU:s statschefer nu möts i Versailles. I dagsläget importerar EU en fjärdedel av sin olja och 40 procent av sin naturgas från Ryssland. Särskilt Tyskland, Italien och Nederländerna är mycket beroende av rysk gas och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har redan meddelat att Tyskland är emot förslaget att avsluta importen.

EU-kommissionens förslag är att EU är oberoende av rysk energi till år 2030, och skär ner på ryska gasanvändningen med två tredjedelar redan i år. Det här ska ske genom att påskynda omställningen till en grönare och mångsidigare energiproduktion i Europa, men också genom att ersätta den ryska importen med gas från bland annat USA och Qatar.

Dessutom ska medlemsländer bli snabbare på att göra sina byggnader energieffektiva, sänka temperaturer inomhus med en grad och påskynda installationer av bland annat värmepumpar och solceller.

I den lista IEA publicerat med tio förslag för hur EU kan bli kvitt beroendet av rysk naturgas har energibesparing en rätt stor roll. Redan att minska inomhustemperaturerna i Europa med en grad skulle vara ett effektivt sätt att strypa stödet till det ryska kriget, skriver The Guardian om IEA-förslaget.

2. Sanna Marin: Behövs tilläggsbudget för både energi och försvar

Finlands statsminister Sanna Marin har meddelat att Finland ska bli kvitt sitt ryska energiberoende så fort som möjligt. I Finland är inte beroendet av rysk naturgas lika stort som i många andra länder i Europa, men vi importerar bland annat mycket råolja, träbränsle och kärnbränsle från Ryssland.

Sanna Marin sade på onsdag att både Finland och EU nu behöver genomföra sin gröna omställning rekordsnabbt, tidtabellen har förändrats på grund av läget i Ukraina.

Finland måste också säkra sin energiförsörjning, och både försvaret och energiförsörjningen kommer att kräva tilläggsanslag utöver budgetramarna. För att stärka försörjningsberedskapen sade Marin att det kan bli fråga om att ge torven tilläggstid: Finland ska hålla fast vid klimatmålen och torven ska avskaffas som energikälla, men under det här året behöver Finland fylla på beredskapslagren med torv, menade Marin.

Regeringens budgetramförhandlingar förs i april och klimatförhandlingarna ska vara klara inom mars månad.

3. Mika Lintilä: Den ryska träflisen kan ersättas med inhemsk torv

Också näringsminister Mika Lintilä hör till de beslutsfattare i Finland som pratar för att Finland tillfälligt måste återuppta torv i energiproduktionen. På en extrainsatt frågestund om säkerhetsläget som hölls i riksdagen i går påminde Lintilä att Finland har ett ganska bra läge i jämförelse med många andra europeiska stater när det gäller import av rysk energi, och inte är lika beroende.

Den svåraste frågan är enligt honom inte oljan och gasen utan just träbränslet, som han menar snabbast kan ersättas med torv.

Den ryska träflisimporten har ökat till 24 procent av vårt träbränsle , och träbränslet står för 28 procent av våra energikällor. Torven har inte stått för en särskilt stor andel av Finlands energikällor. År 2020 när beslutet om att fasa ut torven fattades stod torven för 3 procent av Finlands totalförbrukning.

Det var också en orsak till att användningen fasades ut och till att miljöorganisationer och klimatexperter varnat för att återuppta torven: nyttan är liten jämfört med hur mycket utsläpp torvbrytning och torvförbränning orsakar.

4. Energiexpert: Vindkraft och energieffektivering blir viktigt

I Finland säger energiexperterna ganska långt det också IEA gör: för att ersätta det ryska fossila bränslet behövs en starkare självförsörjning och en snabbare omställning till gröna energiformer.

Energiexpertern Peter Lund, professor på Aaltouniversitetet, säger att det för Finlands del närmast blir fråga om att öka produktionen av inhemsk och förnybar energi, men också att spara energi och i någon mån ersätta till exempel rysk olja med import från andra länder.

Lund menar också att det troligen blir fråga om europeiska lösningar där Finland inte ensamt slutar köpta rysk energi, utan EU som helhet gör det och sedan får fundera på energifördelningen sinsemellan. Han ser vindkraften och energieffektiveringsåtgärder som två av de viktigaste lösningarna för att ersätta den ryska importen.

Camilla Sederholm, verksamhetsledare för Natur och miljö, sade i onsdagens Slaget efter tolv där också Peter Lund deltog att det är välkommet om Ukrainakrisen nu innebär att satsningar på förnybar energi ökar, men var orolig för att importstopp från Ryssland kan innebär att Finland ökar på användningen av biomassa som träflis och torv som energikälla. Hon påpekade att krisen också visar hur sårbar kärnkraften är i en kris, då reaktorerna kan bli objekt för olika former av anfall.

5. Klimatförhandlingarna snart klara –regeringen tummar inte på målen

Mycket av också den inrikespolitiska debatten just nu fokuserar på Ukraina och därför även säkerhetspolitik och försvar. Men Finlands regering är också mitt uppe i ett av de största arbeten för valperioden med de klimatförhandlingar som nu sker. Inom loppet av mars månad ska regeringen meddela vad förhandlingarna lett till och hur mycket Finland fortfarande behöver skärpa sina klimatåtgärder för att nå de klimatmål som regeringen och snart även klimatlagen ställer.

Samtidigt har regeringen meddelat att Finland håller fast vid sina klimatmål och att medborgarna ska stödas i att frångå fossila bränslen genom till exempel stöd för energirenoveringar och elbilsanskaffningar. Miljö- och klimatminister Emma Kari har sagt att eftergifter i klimatmålen inte är någon lösning eller ens ett plåster.

Miljö- och klimatexperterna i Finland säger att de klimatåtgärder regeringen hittills fattat beslut om behöver skärpas en del. Vad säkerhets- och energiläget kan innebära för den diskussionen är i dagsläget oklart. Regeringen ser ändå ut att vara enigare i frågan än förra hösten. Besked om klimatförhandlingarnas resultat kan enligt HS komma snart.

Hur mycket borde regeringen skärpa klimatåtgärderna? En hel del, säger Finlands klimatpanel – och miljöorganisationerna kräver ännu mer

Starkt olika syn på både trafikåtgärder och kolsänkor.