Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Kommentar: Kan vår solidaritet med Ukraina få oss att minska på elförbrukningen och köra mindre bil?

Montage: Närbild på en bil som tankas och en bild på redaktör Marianne Sundholm.
Bild: Yle

Ingen vill finansiera Rysslands krig mot Ukraina, men ändå nämner den finska debatten knappt alls energieffektivitet och energibesparing som ett alternativ bland åtgärderna.

Finland och hela Europa funderar som bäst på hur de ska minska på sitt beroende av ryska fossila bränslen, det här både av själviska ekonomiska skäl och för att man inte vill fortsätta finansiera Rysslands krig mot Ukraina.

Energidebatten var intensiv hela vintern, redan innan krisen eskalerade till fullt krig. Men i Finland är den inte riktigt lika stor som i andra länder i Europa. Vi har till exempel inte närapå lika stort beroende av rysk naturgas. De länder som är det drabbades hårt av högre energipriser redan tidigare i vinter.

Under oljekrisen på 70-talet ledde de höga oljepriserna till en hel drös restriktioner om energi- och bränslesparande för vanliga medborgare: det infördes temperaturregleringar hemma och på arbetsplatser, släcktes lampor på motorvägar och i skyltfönster, sänktes hastighetsbegränsningar och så vidare.

Sedan dess har tekniken gått framåt och slukar inte lika mycket energi, och också oljeberoendet har minskat. Men trots det är det intressant hur det i energidebatten den här vintern i Finland knappt är någon alls som nämner en rätt uppenbar lösning från förr: den om att spara energi.

IEA, EU och experter talar redan om att spara och reglera

Finländare och nordbor överlag har i jämförelse med resten av Europa en hög elkonsumtion per capita, mycket för att de är vana vid ett relativt lågt elpris. Det är alltså inte i första hand för oss som tillverkarna av hushållsapparater har infört nattprogram på tvätt- och diskmaskiner.

När det ryska energiberoendet diskuterades i Slaget efter tolv på onsdag var experterna inne på precis det här: finländarna är inte vana vid att behöva tänka på sin elanvändning.

Peter Lund säger också i Svenska Yles nyhetspodd att energikrisen i något skede kan innebära att vi behöver börja rationera och reglera vår förbrukning. Det gäller knappast de närmaste månaderna, vi går trots allt mot en varmare årstid, men senast när nästa vinter kommer med ordentliga minusgrader kan förbrukningen nå en besvärlig topp redan innan vi hittat alternativ till den ryska energin.

På EU-kommissionens lista med tänkbara åtgärder för att minska på det ryska energiberoendet – som det väntas mer besked om i Versailles i dagarna – nämns framför allt en snabbare omställning till grön energi, men faktiskt också vikten av att spara energi. Vi behöver sänka inomhustemperaturer och göra byggnader energieffektiva och installera värmepumpar, bland annat.

Och på Internationella energirådet IEA:s lista är medborgarnas energi- och värmesparande en avgörande del. Att minska inomhustemperaturerna i Europa med en grad skulle slå hårt mot den ryska krigsmaskinen, skriver The Guardian om IEA-förslaget.

I Finland är tron på ny teknik som klimatlösning stark

Men i de politiska diskussioner som förts om energin i Finland den här veckan har energisparande knappt nämnts alls.

Frågan fick fokus bland annat under remissdebatten om klimatlagen i tisdags. Då efterlyste Sannfinländarna en återgång till torvförbränning, De Gröna efterlyste snabbare utbyggnad av förnybar energi.

I onsdags sade statsminister Sanna Marin att krisen kräver en snabbare grön omställning och att det i sin tur kräver stöd utanför budgetramarna. Näringsminister Mika Lintilä (C) talade i sin tur om hur den inhemska träflisproduktionen behöver öka.

Att Finlands och västvärldens klimatdebatt fokuserar på att ny teknik ska ge oss grönare sätt att producera och konsumera är inte nytt. Trafikdebatten är det tydligaste exemplet. Finland har gjort omfattande program för att minska på trafikens utsläpp och det funderas som bäst på stödåtgärder till elbilsinköp, elbilsladdnät, ombyggandet av motorer och så vidare.

Samtidigt ökar både antalet bilar per capita och antalet körda kilometer i Finland och Finland får kritik av OECD för att samhället inte stöder medborgare i att klara sig utan privatbilism.

Med tanke på det känns sloganen "Fight Putin, Ride a bike" som cykelorganisationer i olika länder nu går ut med synnerligen lämplig även här

Finland är ett land med långa avstånd och många är beroende av sina bilar för både arbete och vardag. Men 55 procent av finländarna bor i tätorter och över 40 procent av bilresorna i Finland är under 5 kilometer långa.

Med tanke på det känns sloganen "Fight Putin, Ride a bike" som cykelorganisationer i olika länder nu går ut med synnerligen lämplig även här – sloganen delas flitigt av representanter för bland annat Helsingfors cykelförbund.

En stor del av trafiklösningen borde ju rimligtvis vara att de som inte är så beroende av egen personbil i högre grad skulle stödas att välja andra alternativ, till exempel via förbättrade cykelleder och satsningar på kollektivtrafik.

Stöd för höga bensinpris måste gå till de som drabbas värst

Ukrainakrisen har verkligen riktat strålkastarljuset på en fråga många klimataktiva och säkerhetsexperter har frågat sig i åratal: hur har vi överhuvudtaget hamnat i ett läge där hela Europa är så här beroende av rysk energi?

Nu är det hög tid att lösa frågan. Med tanke på de hundratals miljoner Europa varje dag betalar för rysk naturgas och olja är det här en av de mest effektiva solidaritetsyttringarna vi kan ta till för Ukraina. På köpet kan vi påskynda den gröna omställningen.

Lösningen energiexperterna och IEA pratar om handlar om en mångsidig palett av flera olika inhemska och förnybara energikällor, vilket ökar också självförsörjningen. Men energi- och bränslesparandet nämns också som en viktig del.

Självklart är det inte varje medborgares plikt och ansvar att alldeles själv minska på Finlands beroende av den ryska energin. Det behövs en politisk riktning och åtgärder och stöd. Mycket är på gång: vi bygger ut vindkraften med rekordfart, finländarna ska få stöd för energirenoveringar och på olika sätt uppmuntras att byta till elbil.

Aktivisterna som utanför FN:s klimatmöten och Finlands riksdagshus ropat efter systemomställning brukar kallas radikala

Snart är bensinpriset uppe i tre euro litern. Det finns många som är beroende av bensinen och så finns det många som verkligen inte är det. Höga oljepris har också långt gående konsekvenser för många av våra produktionskedjor, bland annat jordbruket. Nu behöver det riktas stöd åt rätt håll.

Men med tanke på att det redan nu finns farhågor om ransonering är det bra märkligt att sparfrågan knappt alls nämns i energidebatten i Finland just nu. Å andra sidan är det precis så det låtit också när klimatkrisen skulle lösas. Tron på räddande teknik och ersättande bränslen är stor.

De miljöaktivister som utanför FN:s klimatmöten och Finlands riksdagshus ropat efter en systemomställning mot minskad konsumtion brukar kallas radikala. Vi får se hur det låter kring den saken nästa vinter.

Så blev den ryska energin ett vapen i Ukrainakriget

16:56