Forskare: En bok om Pojo är ett viktigt bidrag till historien – en självständig kommuns berättelser samlas mellan två pärmar
Om några år publiceras en bok om Pojo som berättar om hur det var då Pojo var en självständig kommun. Det är en lång period: från 1865 till 2008.
Det är Fiskars hembygdsförening och Pojo hembygdsförening som tagit initiativ till den nya boken. Robert Louhimies som är arkivarie för Pojo lokalhistoriska arkiv berättar att han kom på idén då han letade i ett arkiv.
– Jag hittade ett manus till den fjärde delen om Pojos historia som skulle ha skrivits på 1970-talet, men Elis J. Westergård gick bort mitt i processen. Då kom jag att tänka på att det här borde vi skriva om och andra tyckte också att det var viktigt.
En bok om det självständiga Pojo
Det är historikern och forskaren, docent Matias Kaihovirta som kommer att skriva boken. Till sin hjälp har han ett redaktionsråd som består av bland andra Robert Louhimies och historikern Kim Björklund.
Boken handlar om händelser åren 1865 till 2008, den tid som Pojo var en självständig kommun. Matias Kaihovirta förklarar att 1865 skedde den första stora kommunreformen i Finland då landet fick de första moderna kommunförvaltningarna.
– Pojo kommun upphör att existera 2008 då den blir en del av Raseborg, så det är en naturlig tidsperiod att sammanfatta.
Pojo kyrkby, bruken och krishantering - det vill redaktionsrådet gärna se i den nya boken om Pojo
Matias Kaihovirta säger att det finns en efterfrågan på ett samlande verk om Pojo kommuns historia.
– Både de som bor i Pojo och som har flyttat bort har frågat efter en bok om Pojos moderna historia. Dessutom är det viktigt att de som har flyttat till Pojo får veta hur det varit i deras nya hembygd.
Kaihovirta upplever också att en bok om Pojo är ett viktigt bidrag till Nylands historia.
– Det har inte skrivit som det moderna Nyland och Pojo är en liten del av det. Så på det sättet får vi en del av Nylands historia skriven.
Berättelser och bilder samlas in
Boken ges ut på svenska och finska 2024. Nu efterlyser Kaihovirta, Louhimies och Björklund bilder, anekdoter och annat material om Pojo.
– Det finns mycket bilder från äldre tider, men inte lika mycket från 1900-talet, säger Robert Louhimies som gärna ser att till exempel föreningar skickar bilder som de har.
Hör gärna av er, säger Matias Kaihovirta.
– Vi tar emot allt, men jag kan inte garantera att allt kommer med i boken.
Hembygdsföreningarna har hittills beviljats 80 000 euro för projektet.
Sparbanksstiftelsen i Karis-Pojo stöder med 30 000 euro och Sophie von Julins stiftelse med 50 000 euro. Föreningarna väntar just nu på svar på två ansökningar om understöd.