ECB minskar sina stödköp snabbare än väntat trots kriget i Ukraina

Den Europeiska centralbanken överraskade på torsdagen många genom att köra ner sina stödköp med snabbare tidtabell än den hade planerat tidigare.

ECB-rådet som är den Europeiska centralbankens styrande organ förde en livlig debatt innan den kunde enas om dagens beslut.

Kriget i Ukraina har ökat den ekonomiska osäkerheten i Europa. Det talar för en fortsatt stimulans av ekonomin genom stödköp. Samtidigt har inflationen ökat vilket talar för att köra ner stöden.

ECB:s råd som består av direktionens sex ledamöter samt cheferna för de 19 euroländernas centralbanker beslöt till slut att försöka göra båda.

Dels avslutas APP-stödköpen med snabbare takt än centralbanken hade planerat tidigare.

Nu planeras stödköp för 40 miljarder euro i april, 30 miljarder euro i maj och 20 miljarder euro i juni. Om ekonomin utvecklas som ECB väntar sig kommer köpen att avslutas under juli-september.

Ännu i februari planerade ECB stödköp för 40 miljarder euro per månad under april-juni, 30 miljarder euro per månad under juli-september och därefter 20 miljarder euro per månad så länge det krävs.

Å andra sidan upprepade centralbankschefen Christine Lagarde som hade prytt sig med en pins som en rund version av Ukrainas flagga sitt löfte från 25 februari:

– ECB kommer att vidta alla tänkbara åtgärder som krävs för att uppfylla sitt ansvar att trygga prisstabilitet och finansiell stabilitet i euroområdet.

I praktiken innebär det att centralbanken nu formulerar sina framtida planer i lite luddigare formuleringar än tidigare.

Det här för att ge sig själv en större frihet att anpassa sin politik när det ekonomiska läget ändras.

Det betyder att banken vid behov kan ändra kurs när det gäller stödköpen från och med juli.

Centralbanken formulerar sig nu också vagare om kommande räntehöjningar. Nu heter det att beslut om att ändra räntorna kan komma ”i något skede” efter att stödköpen avslutats. Tidigare skulle besluten fattas strax efter att stöden körts ner.

Enligt Lagarde kan ”i något skede” lika bra betyda några dagar som flera månader.

Kriget ökar osäkerheten men ändrar inte helhetsbilden

Christine Lagarde klassade i dag den en ryska invasionen av Ukraina som en vattendelare för Europa.

– Den kommer att påverka den ekonomiska aktiviteten och inflationen genom högre priser på energi och råvaror, omställningar i den globala handeln och en försvagad framtidstro. Hur stora de här effekterna blir beror på hur konflikten utvecklas och sanktionernas effekt.

Då situationen nu är så osäker granskade ECB-rådet flera olika scenarier.

Samtidigt som krisen i Ukraina försämrar de ekonomiska utsikterna i Europa motverkas effekten ändå av att omikronepidemin håller på att avta. Omikron har dessutom haft en mindre effekt på ekonomin än tidigare varianter av coronaviruset.

Enligt Lagarde ser man redan vissa tecken på att flaskhalsarna i tillgången på råvaror och produkter håller på att minska. Också läget på arbetsmarknaderna har blivit allt bättre.

ECB väntar sig ändå att den ekonomiska tillväxten blir sämre än man hoppades på före kriget i Ukraina.

Nu väntas ekonomin i EU växa med 3,7 procent i år, 2,8 procent år 2023 och 1,6 år 2024.

– Inflationen har fortsatt att överraska genom att vara snabbare än väntat då energikostnaderna har ökar mera än vi trodde. Priserna ökar nu också i allt fler sektorer, sade Lagarde.

Därför höjer ECB nu sina inflationsprognoser och väntar sig en inflation på 5,1 procent i år, 2,1 procent år 2023 och 1,9 procent år 2024.

Energiprisernas inverkan på inflationen syns klart om man jämför med en inflationstakt där man inte räknar med mat och energi. Då väntas inflationen vara 2,6 procent i år, 1,8 procent nästa år och 1,9 procent år 2024.

Lagarde hoppas ändå att de besparingar som många har kunnat samla på sig under pandemin delvis ska hjälpa dem att klara av de högre energipriserna.

På längre sikt verkar inflationen alltså äntligen närma sig ECB:s mål på cirka två procent.

ECB-rådet väntar sig dessutom att inflationen på lite längre sikt ska stabilisera sig på den nivån.

Men ECB har också beaktat scenarier där energi- och råvarupriser stiger mer än väntat och bromsar upp den ekonomiska tillväxten. Också flaskhalsarna på världsmarknaden och en dalande framtidstro kan dämpa tillväxten mer än väntat.

Inflationen kan bli ännu högre under den närmaste tiden

Stigande priser och flaskhalsar kan höja inflationen betydligt mer än väntat under de kommande månaderna.

En sjunkande framtidstro kan ha motsatt effekt.

Men också i dessa scenarier väntar sig ECB att inflationen stegvis sjunker mot två procent när vi närmar oss år 2024.

För tillfället ser det ut som om de viktigaste ECB-räntorna kommer att hållas kvar på sin nuvarande nivå tills rådet ser att inflationen verkligen kommer att sjunka till två procent inom en överskådlig framtid.

Lagarde väntade sig att tillväxten under den närmaste tiden kommer att drivas av god inhemsk efterfrågan som stöds av en bättre sysselsättning i EU.

Energipriserna väntas ändå stiga ytterligare under den närmaste tiden. Kriget i Ukraina kommer också att höja priset på vissa råvaror.

Men också om dessa priser kan hållas höga en längre tid förväntar sig ECB att de slutligen ska sjunka.

Christine Lagarde gläder sig att lönerna inte verkar skena iväg trots att många priser har stigit och vi redan på vissa håll kan se en brist arbetskraft. Enligt henne stöder också det att inflationen så småningom närmar sig två procent.

Trots att kriget i Ukraina gör alla dessa prognoser osäkra, speciellt på kortare sikt, noterar ECB att inte ens de sjunkande aktiepriserna eller sanktionerna mot Ryssland har påverkat penningmarknaden på något allvarligare sätt.

– Det finns ingen brist på likviditet och bankerna gör goda resultat. De är nu lika lönsamma som före pandemin. Låneräntorna till företag har stigit något, men räntorna på bostadslån är fortsättningsvis historiskt låga, sade Christine Lagarde.