Planen på ett “levande och inspirerande campus” får en käftsmäll – studenter och personal klandrar Åbo Akademis fastighetsplan

Det ryker om kritiken som riktas mot utkastet till den fastighetsplan som Åbo Akademi presenterade i början av året. Studerande och både sittande och före detta personal ber akademins beslutfattare att dra i handbromsen och inkludera dem i planeringen.

– Jag förstår inte bakgrunden till planen. Jag vet inte hur man har kommit fram till dessa planer.

Så motiverar Cecilia Sahlgren att hon skrivit under insändaren med rubriken “Stoppa slakten av ÅA-byggnader” i Åbo Underrättelser (ÅU 5.3.2022). Sahlgren är professor i cellbiologi vid Åbo Akademi och en av de sju professorer och professorer emeriti som skrev under insändaren, som kritiserar utkastet till Åbo Akademis fastighetsplan offentligt.

I insändaren kritiserar de undertecknade att Åbo Akademi planerar att lämna historiskt värdefulla byggnader och uttrycker en oro över att akademin håller på att skapa sig ett rykte som sätter universitetets framtid på spel.

Åbo Akademis styrelse har godkänt en ny fastighetsstrategi som lägger upp riktlinjerna för akademins fastighetsmålsättningar fram till 2030. Strategin har rubrikerna “Levande och inspirerande campus” och “Framtidens arbetsplats”. Strategin konkretiseras med en fastighetsplan, vars utkast publicerades i slutet av januari 2022.

Fastigheter är någonting som väcker känslor. Så är det alltid och så har det varit också tidigare i Åbo Akademis historia

Heidi Backman, akademidirektör

I och med utkastet skulle akademins campus formas om, dels för ekonomiska skäl, men också för att skapa nya, mer ändamålsenliga lokaler för universitetet. Åbo Akademi skulle flytta ut ur flera byggnader, bland annat huvudbyggnaden. Istället är planen att bygga en ny, mindre, men mer effektiv fastighet. "Kvarteret Stjärnan" ska stå där byggnaden Gadolinia nu finns.

I februari och i början av mars har akademins ledning samlat utlåtanden från dem som berörs av planen. Det är studentföreningar, fakulteter och personal vid Åbo Akademi som uttalar sig och utlåtandena finns publicerade på akademins intranät. Majoriteten av de kommentarer som Yle Åboland tagit del av är kritiska till utkastet på fastighetsplanerna.

“Det här är ett ekonomiskt panikplanerande”

Yle Åboland skrev tidigare att Åbo Akademis Studentkår framför sin oro om att studenternas åsikt nu kommer att förbises på samma sätt som då universitets nyaste byggnad Aurum förverkligades. Då deltog studenterna i planeringen av fastigheten, men de upplevde att deras önskemål inte hade beaktats i slutresultatet.

Tittar du på vad media skrivit om Åbo Akademi så på var och varannan bild är det huvudbyggnaden som figurerar. Frågan är om den är viktig eller är den inte viktig

Cecilia Sahlgren, professor i cellbiologi vid Åbo Akademi

Bland kommentarerna till fastighetsplanens utkast återkommer kritik om att Åbo Akademi inte gjort det möjligt att föra tillräcklig dialog då utkastet förbereddes. Enligt Cecilia Sahlgren borde fler ha inkluderats i diskussionen före utkastet gjordes och att tiden nu är för knapp för att påverka den plan som redan existerar. Sahlgren säger det är möjligt att hon inte heller kommer se någon annan lösning än att göra sig av med byggnaderna som utkastet till planen nu föreslår, men i nuläget har hon inte fått tillräckligt med information för att kunna ha en åsikt.

– Det är som om man studerade vaccinattityder. Då hjälper det inte att göra en tabell om hur många som är för och hur många emot, utan du måste förstå varför de är för och varför de är emot. Sedan kan du ta ställning. Jag tycker inte om att få en plan där jag får 30 dagar på mig att säga jo eller nej.

Enligt Sahlgren rusar man nu fram i planerna när man egentligen borde stanna upp och tänka till på hur man vill att akademin ser ut utåt. Hon förknippar själv Åbo Akademi med byggnader som enligt fastighetsplanen skulle tömmas, bland annat huvudbyggnaden vid domkyrkotorget.

– Tittar du på vad media skrivit om Åbo Akademi så på var och varannan bild är det huvudbyggnaden som figurerar. Frågan är om den är viktig eller är den inte viktig för samhällets bild av Åbo Akademi.

Sahlgren jobbar själv i Biocity i Kuppis, med andra ord inte en byggnad som berörs av fastighetsplanen i fråga. I framtiden är det möjligt att Åbo Akademi flyttar ut också från Biocity och Sahlgren säger att det är viktigt att delta i diskussionen som beaktar hela universitetet, speciellt då hon ifrågasätter hur Åbo Akademi har resonerat kring den plan som nu presenteras i utkastet.

– Jag har en känsla av att det här är ett ekonomiskt panikplanerande. Jag kan ha fullständigt fel, men jag har inte fått annan information än det att vi inte har pengar.

Med ekonomiskt panikplanerande, menar du då att man fattar beslut förhastat?

– Det är precis det. Den finns en tidsram för projektet men det har inte öppnats upp vad som ligger bakom förslagen. Det enda jag har läst är om pengar.

Kvarteret Stjärnan får ris och ros

Bland utlåtandena på Åbo Akademis intranät finns också positiva kommentarer. De gäller främst planerna på den nya fastigheten i “kvarteret Stjärnan”. Bland annat Åbo Akademis bibliotek skriver i sitt utlåtande att planerna för kvarteret Stjärnan är en “fantastisk möjlighet att skapa ett campuscentrum för Åbo Akademi".

Stjärnan skulle vara en modern lösning på en universitetsfastighet. Heidi Backman, Åbo Akademis akademidirektör, jämför Stjärnan med byggnaden Aurum, som blev klar hösten 2021 och som nu används av de naturvetenskapliga fakulteterna vid Åbo Akademi och Åbo universitet.

Fakulteten för naturvetenskaper och teknik vid Åbo Akademi, FNT, skriver i sitt utlåtande att de är nöjda med de moderna och flexibla fastigheterna i Aurum och ser därför positivt på planerna på nybygget vid kvarteret Stjärnan som skulle vara motsvarande som de i Aurum.

FNT och Åbo Akademis bibliotek efterlyser ändå transparens i fortsatt planering och skriver att planerna hittills inte har gjort det möjligt att föra diskussion på bästa möjliga sätt.

Enligt utlåtandet av Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi, FSE, uppfyller inte sättet som planen är framställd på Åbo Akademis krav på delaktighet och transparens. FSE skriver också att det nu är svårt att föra dialog om planen då det inte finns information om alternativa lösningar till den.

Vi vill ju absolut skapa någonting som är bättre. Det är ju hela syftet med allting

Heidi Backman, akademidirektör

Studentföreningarna vid FSE skriver i ett eget utlåtande att de upplever att fastighetsplanen som den ser ut nu är “ett stort hot mot studentkulturens överlevnad”. Detta eftersom de anser att planen inte tar hänsyn till lokaler som är viktiga för studentföreningarnas verksamhet.

Både studentföreningar och fakulteterna lyfter fram problematiken med att lokaler för social samvaro faller i skuggan av fastighetsplanens lösningar för distansarbete och -studier. Efter två år av ofrivillig distans till campus på grund av coronapandemin efterlyser de istället lokaler för att öka den fysiska närvaron på campus igen.

"Det finns ganska mycket missförstånd i inläggen vi ser nu"

Hur bemöter Åbo Akademis ledning all kritik på utkastet till fastighetsplanen som nu regnat in? Då Yle Åboland ringer upp akademidirektör Heidi Backman, säger hon att hon var beredd på att planen skulle få kritik.

– Fastigheter är någonting som väcker känslor. Så är det alltid och så har det varit också tidigare i Åbo Akademis historia, säger Heidi Backman.

Enligt Backman måste folk få uttrycka sina farhågor och sin oro över planerna, för att man sedan ska kunna ta tag i problemen och utveckla diskussionen. Planeringen är nu i ett “frustrerande skede” där många ännu inte riktigt förstår vad som komma skall, säger Backman.

– Det finns ganska mycket missförstånd i inläggen vi ser nu. Det är mycket kommunikation som behövs nu och det är också det som efterfrågas.

Upplever ni att kommunikationen lyckas om det uppstår missförstånd?

– Både ja och nej. Det finns inget enkelt sätt att besvara din fråga. Vi talar om 6 600 personer i vår organisation, det är väldigt svårt att nå alla på samma sätt då det är så här komplexa frågor.

I april kommer ledningen att ordna “inkluderande diskussioner” med personal och studerande. De här diskussionerna ska få ta tid, säger Backman. Vad beträffar studenternas oro om att deras röst förbises på samma sätt som då Aurum byggdes, svarar Backman att diskussionerna med Åbo Akademis Studentkår redan har inletts.

– Vi har sagt att vi hjälper dem i processen och jag tycker vi hade en väldigt bra början på en sådan dialog förra veckan. Den syns tyvärr inte i det som kåren gick ut med. Det har hänt mycket efter det.

Backman säger att hon inte håller med om att Åbo Akademis byggnader skulle “slaktas” som personerna som undertecknat insändaren i Åbo Underrättelser hävdar. Hon påpekar också att Åbo Akademi aldrig själv ägt byggnaderna, utan de hyrs av Stiftelsen för Åbo Akademi.

På åsikten om att akademin skulle skada sitt eget rykte med sitt agerande, kommenterar Backman att påståendet inte är bra för akademins varumärke, men att avsikten med fastighetsplanen och -strategin är att skapa ett mer ändamålsenligt campus.

– Vi vill ju absolut skapa någonting som är bättre. Det är ju hela syftet med allting.

Tycker du man ska gå vidare med fastighetsplanen, som den ser ut nu, då det riktas så här mycket kritik mot den?

– Fastighetsplanen är en viktig del av att Åbo Akademi ska kunna ha en framtid som ett attraktivt och autonomt universitet med en hållbar ekonomi. Men det är helt möjligt att vi kan hitta någon form av variant på den.

Åbo Akademis fastighetsplan får ett kritiskt mottagande

7:32

Åbo Akademi ser över behovet av fastigheter – en nedskärning i antalet fastigheter är att vänta

Frågan om framtiden för Biocity mest akut.

Åbo Akademi förnyar sin fastighetsstrategi – förslaget är att avstå från bland annat ASA, Domvillan och Gripen

ÅA avstår också från historiska byggnader.