Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Tysklands energiberoende av Ryssland: Ukrainakriget kastar en lång skugga också över den tidigare förbundskanslern Angela Merkel

Angela Merkel ja Vladimir Putin.
Bildtext Angela Merkel talade i flera år om att öppna upp möjligheten att importera gas från andra leverantörer än Ryssland, men planerna blev ändå aldrig verklighet. I stället har det ryska energiberoendet ökat under åren.
Bild: Alexander Zemlianichenko / EPA

Efter Rysslands annektering av Krim ville man i Tyskland minska på beroendet av rysk energi. Det motsatta har ändå varit fallet och i dag är man mer beroende av Ryssland än någonsin tidigare. Det här hänger också på den tidigare förbundskanslern Merkel.

Efter att Ryssland under våren 2014 hade annekterat Krim och inledde kriget i östra Ukraina, talade förbundskansler Angela Merkel om att den gemensamma europeiska energipolitiken måste bli mer diversifierad.

Det här sade hon bland annat inför ett möte med den dåvarande polske regeringschefen Donald Tusk i Berlin.

Vid den här tiden kom ungefär 35 procent av den naturgas Tyskland importerade från Ryssland. Då Ryssland nu 2022 startade kriget i Ukraina hade andelen rysk gas stigit till 55 procent av importen.

krim, ukraina
Bildtext Efter Rysslands annektering av Krimhalvön skulle Tyskland minska på beroendet av rysk energi.
Bild: STELLA Pictures/abaca press

Det första stora steget till ett större energiberoende av Ryssland hade tagits redan år 2011 då den rysk-tyska gasledningen Nord Stream togs i bruk.

Bakom projektet stod bland andra den tidigare förbundskanslern och Putinvännen Gerhard Schröder.

Merkels roll bestod i det här skedet närmast i att tillsammans med den dåvarande ryske presidenten Dimitrij Medvedev inviga ledningen.

Gav Nord Stream 2 sitt godkännande

Trots Merkels egna varningar år 2014 gick man i Tyskland ändå in för att politiskt stöda bygget av en andra gasledning, Nord Stream 2.

Också det här var ett projekt som de flesta tyska politiker, däribland Merkel, in i det sista betecknade som enbart ekonomiskt.

Bygget av Nord Stream 2 startade år 2018 och gasledningen stod färdig hösten 2021. Några dagar före det ryska angreppet på Ukraina stoppade den nuvarande förbundskanslern Olaf Scholz den process som krävs för att ledningen ska kunna tas i bruk.

Ett stort rör med texten Nord stream 2.
Bildtext Trots att Angela Merkel talat om att den gemensamma europeiska energipolitiken måste bli mer diversifierad blev man ändå mer beroende av Ryssland genom att stöda bygget av gasledningen Nord Stream 2.
Bild: EyePress News/Shutterstock/All Over Press

Att Nord Stream 2 skulle göra Tyskland ännu mer beroende av Ryssland kritiserades hårdast av USA:s tidigare president Donald Trump.

Han frågade sig varför USA ska skydda Tyskland för Ryssland, samtidigt som Tyskland vill ha en ny gasledning och betalar miljardbelopp till Ryssland för sin gas.

– Ryssland kontrollerar Tyskland. Det här borde aldrig ha tillåtits, sade Trump i ett möte med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sommaren 2018.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz.
Bildtext Några dagar före kriget i Ukraina bröt ut stoppade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz processen som krävs för att Nord Stream 2 ska kunna tas i bruk.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Om Trumps hårda motstånd bidrog till att Merkel ställde sig bakom gasledningsprojektet kan man bara spekulera i, men faktum är också att Merkel knappast hyste några illusioner om Putin och hans regim.

I flera år talade Merkel också om att hennes regering vill stöda bygget av terminaler för flytande naturgas, för att på så sätt öppna upp möjligheten att importera gas från andra leverantörer än Ryssland. De här planerna blev ändå aldrig verklighet.

Det är i stället den nuvarande förbundskanslern Scholz som efter det ryska angreppet på Ukraina nu har blåst nytt liv i de här planerna.

Energiomställningen har lett till större beroende

Det tyska energiberoendet av Ryssland hänger ändå inte enbart ihop med de två rysk-tyska gasledningarna, som var menade att bidra till Tysklands fortsatt goda ekonomiska utveckling.

Också ett av Angela Merkels största politiska beslut spelar en avgörande roll.

Då Merkel efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011 slog fast att Tyskland avvecklar kärnkraften, sade hon visserligen att man inte ska göra sig beroende av import, men det här är ändå precis det som har skett.

Kärnkraftverk i tyska staden Lingen.
Bildtext Merkels regering tog beslutet att avveckla kärnkraft och köra ner kolkraften, ett beslut som ytterligare kom att öka på naturgasens betydelse i den tyska elproduktionen.
Bild: Lehtikuva

Efter att man till en början satsade stort på en utbyggnad av vind- och solenergi, kom omställningen att stå mer eller mindre stilla under de sista åren av Merkels kanslerskap.

Ju mer befolkningen protesterade mot nya ellinjer och vindmöllor desto mer passiv blev Merkel. Den politiska viljan att verkligen driva omställningen framåt fanns kvar enbart i talen.

I samma veva slog Merkels regering också fast en tidtabell för att köra ner kolkraften, ett beslut som ytterligare kom att öka på naturgasens betydelse i den tyska elproduktionen.

Och här handlar det förstås om gas som man i första hand hade tänkt köpa från Ryssland.