Behovet av skolpsykologer är fortfarande skriande i Östnyland: "Hos oss har det också varit så att ingen har sökt"

Behovet av fler skolpsykologer i Östnyland har varit stort redan en längre tid och läget är fortfarande akut i Borgå och Lovisa. I Sibbo beslöt man däremot att inrätta en ny tjänst under pandemin.

I Lovisa arbetar idag två skolpsykologer, den ena med svenskspråkiga elever och studerande, den andra med finskspråkiga.

Inom elev- och studerandevården finns fyra skolkuratorer.

För några år sedan hade staden planer på att utöka med en tvåspråkig psykolog. Tjänsten var ledigförklarad en hel vårtermin men ingen nappade.

- Jag tror att det är en tung uppgift och svår att få unga till att söka de här uppgifterna som är mycket krävande. Det är många barn man ansvarar för och det tror jag är en bidragande orsak till det här att det inte lyckas.

Det sade utbildningschef Timo Tenhunen till Yle Östnyland i februari 2021. Nu ett år senare har läget inte förändrats.

– Det ser inte något bättre ut för den tjänsten för den är bortplockad i och med sparåtgärderna. Den har vi inte mera rätt att ledigförklara, så vi har två skolpsykologer för tillfället, en svensk- och en finskspråkig, säger Tenhunen.

Behovet av en tvåspråkig skolpsykolog har däremot inte försvunnit.

– Det finns siffror som är rekommenderade för hur många elever och studerande en skolpsykolog och kurator ska ha och vi har en vid och bred kommun. Vi överstiger markant de siffrorna på 600 elever och studerande per psykolog och vi har mycket mera än det.

Tenhunen hänvisar till lagen som trädde i kraft vid årsskiftet som stipulerar att en skolkurator får ansvara för högst 670 elever eller studerande. Från och med 2023 får en psykolog inom elevhälsan ha ansvar för högst 780 elever eller studerande.

Utmaningen våren 2020 var att staden sökte en tvåspråkig skolpsykolog. Staden sänkte kraven, men utan resultat. Inte en enda sökte tjänsten eller tog kontakt.

– Vi är inte de enda i den här båten utan det är ett allmänt dilemma, säger Tenhunen.

Staden måste klara sig med två skolpsykologer tills det eventuellt blir möjligt att inrätta en ny tjänst.

– De går över till landskapet från och med den första januari så då är skolpsykologerna på välfärdsområdets ansvar, så jag inte vet hur situationen ändras, om den ändras.

Tvåspråkiga kuratorer är en stor tillgång

Läget ser däremot bättre ut för skolkuratorerna, tack vare ett projekt för att underlätta stödet till eleverna på grund av coronapandemin.

– Vi har en extra resurs anställd för vårterminen, så vi har rätt antal kuratorer när man kalkylerar i siffror så den situationen är bättre.

Tenhunen betonar samtidigt att trots att det kan se bra ut på papper är utmaningarna och behoven så pass stora att det skulle behöva ökade resurser.

– Det är ett enormt behov av den här sortens stöd. Där räcker inte lärare till och vi har inte så många andra som kan hjälpa.

I Lovisa finns en tvåspråkig skolkurator i Forsby skola. Enligt Tenhunen är det en klar fördel med tvåspråkiga kuratorer i större skolor då hen tillbringar en längre tid i samma skola och kan ta emot både svensk- och finskspråkiga elever.

I mindre skolor har skolkurator sällan möjlighet att tillbringa alla dagar i samma skola och är då mera sällan på plats.

När välfärdsområdet tar över budgeteringen och fördelningen av resurser väcker det en viss oro eftersom möjligheten att styra över antalet kuratorer och psykologer och hur de arbetar minskar.

– I välfärdsområdet vet jag inte hur vi förhandlar om resurserna eller hur de kalkyleras och var de placeras. Det ligger tillsvidare i dunkel, vi har inte kommit så långt i diskussionerna, säger Timo Tenhunen.

I Sibbo stämmer servicechef Anne Salmela in i ovissheten inom det nya välfärdsområdet.

– Det blir spännande att se hur man delar på resurserna i hela området. Det finns vissa kommuner som inte har en enda tjänst, till exempel Pukkila och Mörskom. Askola har en psykolog i hela kommunen, säger Salmela.

Men just nu ser läget bra ut när det gäller antalet skolkuratorer, alla tjänster är besatta av behöriga. Utmaningen har legat i att hitta tvåspråkiga som kan jobba flexibelt i både svenska och finska skolor.

– I Sibbo kan du jobba som skolkurator med socionomutbildning och hittills har det funnits tillräckligt med socionomer. Det har inte varit problem att anställa en kurator, säger Salmela.

I Sibbo finns fem ordinarie skolkuratorer, varav en är svenskspråkig, två är tvåspråkiga och två är finskspråkiga.

Tack vare projektpengar från Undervisningsministeriet har Salmela precis anställt en skolkurator för åtta månader. Kuratorn ska kartlägga behovet av elevvård i förskolorna genom besök i kommunens 15 enheter.

Brist på tvåspåkiga skolpsykologer

Däremot råder det brist på skolpsykologer, i synnerhet tvåspråkiga. En tjänst har varit ledigförklarad redan tre gånger utan sökande och kommunen överväger att lägga ut den än en gång till sommaren.

– Det är ett problem att rekrytera. Hos oss har det också varit så att ingen har sökt.

Anne Salmela har svårt att förstå varför den här situationen har uppstått, då inget egentligen har förändrats i uppdraget eller arbetsbilden.

– Men det finns en tendens bland psykologer just nu att hellre jobba privat. Då kan man själva styra arbetstid och arbetsmängd. Det är mera flexibelt att jobba privat, säger Salmela.

I Sibbo arbetar för tillfället fem skolpsykologer varav fyra tjänster är besatta.

Fördelningen mellan dessa är en svenskspråkig, en tvåspråkig och tre finskspråkiga psykologer.

Det är ett problem att rekrytera. Hos oss har det också varit så att ingen har sökt.

― Servicechef Anne Salmela

Det finns med andra ord ett litet behov av att köpa tjänster från privata sidan.

Psykologtjänsterna har köpts på grund av familjeledigheter bland den ordinarie personalen och man inte fått vikarier för den tiden.

– I höstas fattades två skolpsykologer då vi hade två familjeledigheter eller vikariat som ingen sökte. Då köpte vi tjänster av två privata psykologer. Nu köper igen av en psykolog och så har vi haft en psykolog som har gjort bedömningar, säger Salmela.

Färre och dyrare timmar av privata

Eftersom privata psykologer kostar mera än kommunalt anställda är antalet köpta timmar en aning färre än när kommunen ordnar tjänsterna själv.

Då Lovisa stad beslöt att inte inrätta en tredje psykologtjänst på grund av krasslig ekonomi valde Sibbo att inte spara in när kommunen var i en motsvarande situation.

– Våra beslutsfattare har varit jätteväl inställda till elevvården. Vi fick en psykologtjänst till under den första våren med pandemin, fast man hade konstaterat att man måste börja spara på riktigt.

Salmela beskriver det som att kommundirektören dragit i nödbromsen och förbjudit alla större investeringar, men att det fanns rum för ytterligare en skolpsykolog.

– Här vill man på riktigt att våra barn och unga ska må bra och få den service som de ska få.

I likhet med Lovisa och Sibbo har Borgå stad alla tjänster för skolkuratorer besatta med behöriga.

I Borgå arbetar för tillfället två svenskspråkiga skolpsykologer och tre skolkuratorer inom grundskolan. En psykolog och två skolkuratorer arbetar inom andra stadiet.

– Vi har fyra befattningar på skolpsykologsidan. Den fjärde är ny och har varit ledigförklarad några gånger, men där har vi inte lyckats anställa någon, säger utbildningsdirektör Rikard Lindström.

Den svenskspråkiga psykologtjänsten gäller grundskolan och andra stadiet, med betoning på det senare där behovet för tillfället är större.

Befattningen ledigförklarades först på ett år, sedan som tillsvidare, men staden har trots det inte lyckats anställa någon.

– För tillfället är den inte aktivt ledigförklarad, men tar någon kontakt och säger att den är intresserad så finns den ju ledig, säger Lindström.

Enligt Lindström ligger en del av problematiken i att det finns för få psykologer överlag och många väljer att hellre jobba privat.

– Nu är vi tvungna att köpa psykologtjänster. Det stör mig lite att vi vet att det finns psykologer som ändå jobbar som skolpsykologer och att vi måste köpa tjänsterna via företag. Det blir dyrare och sämre. Det fungerar helt okej i vissa fall men det är inte en lösning jag skulle vilja ha. Jag skulle hellre ha dem anställda här i Borgå.

Enligt Lindström är kommunens möjligheter att locka psykologer att jobba inom den offentliga sektorn små och låsta.

– Det vi har försökt och haft som mål är att visa att vi är en bra arbetsgivare på det sättet att det är möjligt att fortbilda och utbilda sig vidare och vi är positiva till det. Vi har ett fungerande team, man behöver inte känna sig ensam utan det finns möjlighet till pararbete.

Lindström betonar att den stora frågan rör löneförmånerna. Kommunerna har dessvärre inga möjligheter att tävla med den privata sidan och så länge utbudet är begränsat så är konkurrensen för hård.

– Om det är lönen man är ute efter så då förlorar nog kommunen. Dessutom är de tjänster staden köper i praktiken utredningar och då får man koncentrera sig på en rätt enkel bit av psykologjobbet, säger Lindström.