Kristelefoner och chattar överflödas nu av frågor om kriget – MLL: Många barn och unga upplever att de inte får hjälp av sina oroade föräldrar

Det är rädslan för kriget som det nu pratas om i kanaler som erbjuder samtalstjänster för barn och vuxna. En del upplever att deras handlingsförmåga försvagats på grund av den senaste tidens händelser.

Kriget skapar ångest i Finland bland alla åldrar, vilket märks i kristelefoner och -chattar.

Chefen för stödtelefoner och digitala tjänster Tatjana Pajamäki vid Mannerheims barnskyddsförbund (MLL) säger att många barn och unga pratar om rädslan för kriget och om hurdana sinnesstämningar situationen väcker i dem.

– Det finns rädsla, osäkerhet, förvirring och ångest om vad som komma skall. Det har ofta sin bakgrund i de vuxnas känslor, säger Pajamäki.

Nästan alla som ringer till kristelefonen för psykisk hälsa som upprätthålls av föreningen Mieli, nämner för tillfället oron över kriget i Ukraina.

Många av de som ringer är rädda för att kriget utvidgas. De pratar också ofta om konkreta bekymmer som situationen skapat.

– Det har till exempel pratats om hur man kan söka sig till ett tryggt ställe eller om ens barn kommer att vara tvungna att kriga, säger chefen för kristelefonverksamheten Susanna Winter vid föreningen Mieli.

Svårigheter att sova och vardagen rullar inte

Det kommer fram i diskussionerna i Mielis kristelefon att illamåendet har ökat bland människor som har haft problem med den mentala hälsan redan en längre tid.

En del berättar att deras handlingsförmåga har blivit svagare efter den senaste tidens händelser.

– De kan inte se till att de får sova, äta, gå på jobb eller studera. Vissa har varit tvungna att ta sjukledigt, säger Winter.

Kriget i Ukraina har lyft fram gamla minnen och tidigare erfarenheter hos människor som upplevt krig tidigare i Finland eller någon annanstans. De äldsta som ringt kristelefonen är över 90 år gamla.

Barn och unga behöver vuxna att prata med

MLL:s stödkanaler kontaktas till exempel av barn som inte har en vuxen i närheten som de kan prata om känslorna kring kriget med.

– En del av barnen berättar att de egna föräldrarna är så oroliga eller upprörda att de inte kan hjälpa. En del unga berättar att de måste skydda sina föräldrar från pratet kring kriget, säger Pajamäki.

En grupp som kontaktar Mannerheims barnskyddsförbund för tillfället är barn med rysk bakgrund som berättar att de har blivit utskällda eller att de blivit uteslutna från grupper efter att Ryssland invaderade Ukraina.

Tatjana Pajamäki önskar att vuxna skulle dela sin oro med andra vuxna och inte ösa känslorna över barnen.

Det skulle också vara viktigt att signalera hopp till barn och unga.

Kriget i Ukraina skapar inte stark ångest hos alla barn och unga och man ska inte kräva en reaktion av dem, enligt Pajamäki.

I februari fick Mielis kristelefon 33 000 samtal, vilket är mer än någonsin tidigare.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel "Auttavissa puhelimissa ja chateissa puhutaan sodasta – MLL: Moni lapsi ja nuori kokee, ettei hätääntyneiltä vanhemmilta saa nyt tukea" av Elisa Kallunki.