Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Docent om Fennovoima: "Infrastruktur och affärer kan användas som maktmedel i vissa situationer"

Från 2022
Uppdaterad 18.03.2022 09:39.
Porträtt av Ilmari Käihkö
Bildtext Ilmari Käihkö säger att man gör klokt i att ta säkerhetspolitiska frågor i beaktande också i intrastrukturprojekt.
Bild: Tiina Jutila / Yle

Trots vårt växande behov av energi borde vi inte glömma de säkerhetspolitiska argumenten säger docent Ilmari Käihkö på Försvarshögskolan i Stockholm. Infrastrukturprojekt som är delvis ryskägda kan användas mot oss i vissa situationer.

Rysslands invasion lyfte Fennovoimaprojektet till en säkerhetspolitisk fråga på nationell nivå. Även om diskussionen också tidigare förts, både i regeringen och också på det lokalpolitiska planet.

Ilmari Käihkö som är docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan i Stockholm säger att krigsföring har blivit ett bredare fenomen som inte enbart infattar militär krigföring.

– Man kan i princip göra allt till vapen. Allt från diaspora, propaganda, cyberangrepp, sanktioner, markköp och ägande i företag, säger Käihkö.

Käihkö ingår i ett projekt som undersöker icke-militär krigföring, och där ingår påverkansmöjligheter som infrastuktur.

Käikö tycker inte om uttrycket hybridkrigföring, som han anser vara ett oprecist begrepp.

Ryssland är en oberäknelig granne

Hur ser Ilmari Käihkö på ett kärnkraftsbygge i Finland tillsammans med ryska delägare, ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv?

– Om man utgår från den rådande säkerhetssituationen så har vi en oberäknelig granne som även tidigare använt olika maktpolitiska medel för att uppnå sina politiska målsättningar, säger Käihkö.

Käihkö säger att det finns risker med stora infrastrukturprojekt som är delvis rysk ägda eftersom projekten kan användas mot oss i vissa situationer. Den här problematiken gäller inte bara Ryssland utan även Kina.

Den breda allmänheten och i synnerhet näringslivet lystrade inte till varningarna 2014 när Krimkrisen accelererade.

Käihkö säger att frågan också handlar om ekonomi och vårt växande behov av energi.

– Energikonsumtionen ökar hela tiden och det behovet måste mötas. Kärnkraft har börjat marknadsföras som mera miljövänligt sätt att tillverka energi. Det är en relativt ny och intressant vändning, säger Käihkö.

Trots vårt behov av energi borde man ändå inte glömma de de säkerhetspolitiska argumenten säger Käihkö.

– Mycket av Europas energi kommer från Ryssland och det är ett säkerhetspolitiskt problem eftersom Ryssland kan använda vårt beroende mot oss. Infrastukturprojekt kan ha samma problem.

Zaporizjzja blev ett skrämskott

Frågan om hur kärnkraftverk kan användas i krigföring blev mera aktuell än någonsin efter att ryska styrkor tog kontroll över det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja.

Att ge sig på kärnkraftverk är inte förenligt med internationella regler, den humanitära rätten eller krigets lagar. De lagarna skyddar vissa personer och objekt och begränsar vilka stridsmedel som får användas i en väpnad konflikt.

– Vi vet inte riktigt vad som hände i Zaporizjzja, men det kan vara så att det fanns ukrainska soldater på plats som ryska soldater började beskjuta, säger Käihkö.

Grundläggande är att stridande parter ska rikta sina stridshandlingar mot motpartens militära förmåga.

– Men man borde begränsa våldsanvändning på ställen där det som i det här fallet finns stora risker för miljöförstörelse, säger Käihkö.

Attacken mot kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina.
Bildtext Bild från Rysslands strider kring kärnkraftverket Zaporizjzja.
Bild: STELLA Pictures/ddp/abaca press

Alla är beroende av alla på världsmarknaden

Planen var att Rosatom skulle leverera bränsle till kärnkraftverket i Pyhäjoki. Reaktordelarna skulle smidas i Kramatorsk i östra Ukraina, strax norr om Donetsk, där striderna rasar, för att sedan svetsas samman i Ryssland och levereras till Pyhäjoki.

– Det är väl ett bra exempel på hur beroende alla är av alla i den moderna världen. Det ser vi också med sanktionerna mot Ryssland. Ryssland blir hårt drabbade, men det blir också den globala handeln, säger Käihkö.

Kriget i Ukraina med mindre skördar och stigande livsmedelspriser kommer inte minst att leda till brist på mat i Afrika.

– Det är inte konstigt att det finns globala handelsförbindelser, men de kan skapa problem i vissa situationer, säger Käihkö.

Pengar skapar inflytande som kan vändas mot oss

I Fennovoimas infrastuktur ingår också en hamn. Sverige sa nej när Gazprom ville använda Slite hamn på Gotland för ryska rörprojekt. Beslutet grundade sig på de säkerhetspolitiska riskerna.

Käihkö säger att det är bra att minnas att pengar kan användas för att skaffa sig inflytande och det inflytandet kan i sin tur användas emot oss.

– Det känns lite naivt att inte ta den aspekten i beaktande, men om man ska vara så orolig att det blir en fobi, det kan jag inte heller säga. Men det är klokt att tänka efter noggrant, säger Käihkö.

Nu diskuteras Fennovoima ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv och minister Mika Lintilä säger att projektet inte kommer att beviljas bygglov. Borde man ha reagerat tidigare?

– President Niinistö sa i anslutningen till invasionen av Ukraina att nu har Ryssland visat sitt sanna ansikte. Nu är det tydligt att hotet kommer österifrån. I rådande situation vore det naivt att inte tänka på den säkerhetspolitiska dimensionen.

Kan man tänka sig att att Fennovoima inte enbart handlade om affärer utan också om geopolitisk strategi?

– Det ena behöver inte utesluta det andra. Man använder de maktmedel man har. Även om ett affärsprojekt kan vara bra, kan de i vissa situationer bli något man utnyttjar.

Även ryska markköp i Finland har uppmärksammas. Är det ett strategiskt val att ha mycket ägande i Finland?

– Det kan det vara, men det kan också röra sig om privata personer i Ryssland som skaffat sig pengar, exempelvis genom korruption. Pengar som de vill investera. Då köper de mark i Finland, eftersom det är säkrare än att investera i Ryssland.

Ingen positiv fred att vänta

Käihkö säger att det kommer att bli fred i Ukraina, det blir det alltid vid någon tidpunkt. Men det blir knappast någon positiv fred.

Positiv fred innebär att alla får det de vill, och så blir det inte i det här fallet säger Käihkö.

– Troligen blir det en fred som ingen är nöjd med. Därför kommer konflikten inte att försvinna, och någon av parterna kommer att vilja göra en revansch i framtiden, säger Käihkö.

Om Fennovoima trots allt fullföljs tillsammans med ryska delägare vore värsta möjliga scenario att Ryssland stängde ner kärnkraftverket säger Käihkö.

Det är ändå inte något som skulle slå ner som en blixt från klar himmel.

– Det skulle vara något som Ryssland i så fall gör under en pågående kris. Det är inte så att vi vaknar upp en dag och plötsligt saknar el, säger Käihkö.

Fennovoimas bild av kärnkraftverket som färdigt.
Bild: Fennovoima Oy

Käihkö säger att i bästa fall kan Ryssland inte använda kärnkraftverket som maktmedel fast de skulle vilja, utan att det rör sig bara om handel.

Men Ryssland kommer att bli allt mera isolerat från omvärlden och det är något man får ta i beaktande när man planerar ett gemensamt projekt.

Ilmari Käihkö säger att Finland satsat stora resurser i Fennovoimaprojektet och det kan vara en orsak till att vissa krafter vill driva projektet vidare.

– De bevekelsegrunderna måste i så fall vägas mot orsakerna att inte fortsätta projektet i en förändrad omvärld, säger Ilmari Käihkö.

Ryssland har varnat både Finland och Sverige för att gå med i Nato. Kan Fennovoima bli en lika laddad fråga?

– Det kan man inte utesluta. Vi vet inte vilken Rysslands reaktion skulle vara om Finland drar sig ur projektet. Det skulle säkert innebära mera än diplomatiska protester. Det är svårt att utesluta faror här. I dagsläget vet vi inte, säger Käihkö.