Två år av coronarestriktioner – så gick det sen för abiturienten, läraren och den permitterade

I dag har vi levt två år med coronarestriktioner. Vi har talat med sex finlandssvenskar som vi talat med tidigare under pandemin om hur den har påverkat dem sedan senast vi sågs.

– Statsrådet har idag konstaterat undantagsförhållanden, och diskuterar ibruktagandet av beredskapslagar.

För två år sedan i dag, den 16 mars 2020, var det en målmedveten och lugn statsminister Sanna Marin som med de ansvariga ministrarna vid sin sida meddelade att coronapandemin hade nått Finland.

Vad ingen visste då var att pandemin ännu två år senare, i mars 2022, skulle vara en så närvarande följeslagare som den trots allt ännu är.

Under pandemins gång har Svenska Yle träffat en mängd människor som fått se sina liv förändrade på grund av coronaviruset. I den här artikeln har vi täffat några av dem igen och ställt frågan: Hur gick det sen?

Haider och Johanna Al-Saeeds första barn Elias föddes i juni 2020. Pappan Haider fick inte vara med under förlossningen på grund av restriktionerna. Föräldraskapet blev en utmaning på grund av isolering och ensamhet.

– I princip var det bara de nödvändigaste besöken till rådgivningen som vi kunde göra. Så att få hjälp med barnet var knepigt, säger Johanna.

Jag tog beslutet att jag blir hemmamamma, så jag har fått tillbringa mycket tid med min son

Johanna Al-Saeed

En guldkant hittar Johanna ändå: Tack vare restriktionerna har hon fått tillbringa mycket tid med Elias. Familjen flyttade också från Helsingfors till Esbo under pandemin.

För barnen som föddes under 2020 och 2021 präglades de första levnadsåren av restriktioner. Vuxnas ansikten var ofta täckta av masker, familjer avråddes från att ta emot besök eller besöka andra och kontakten till äldre släktingar var begränsad. Babyrytmik, musiklek, bollhav och barnkalas var nästan okända fenomen för coronabarnen.

Många skaffade ändå barn under pandemin, den nedåtgående trenden i antal födslar vände plötsligt uppåt. År 2020 föddes över 3000 fler barn än året innan.

– Det jobbigaste var definitivt det att jag inte kunde vara fysiskt i samma utrymme med mina elever, sjuåringar. Att ha videomöte med så små barn var nog jättetungt och fungerade inte, berättar Nora Gullmets, lärare i Ekenäs.

Enligt Nora fick föräldrarna ta ett stort ansvar för att undervisningen skulle fungera.

Man fick vara motståndskraftig och snabbt strukturera om det vi är vana att göra

Nora Gullmets

Nora och hennes man, journalisten Johan Gullmets, skapade i början av pandemin Arena-serien Ut på rast med Nora Gullmets, som en slags ersättning för de raster eleverna blev av med på grund av distansundervisningen.

Beslutet om att så gott som alla skolelever ska övergå till distansstudier fattades över en natt. På fredagen den 13 mars 2020 var det ännu oklart om barnen skulle till skolan på måndag.

På måndagen den 16 mars meddelade regeringen att undantagslagar tas i bruk och skolarbetet övergår till distansundervisning. För lärare och elever innebar distansstudierna att man fick ta ett enormt digitalt språng utan förvarning.

Frågan om distansundervisning har debatterats mycket. Barn i lågstadiet gick i distansskola bara under den första våren och det var det sista man tog till under den andra och tredje coronavågen.

Wilma Grandell gick andra året i Virkby gymnasium och hade nyss dansat de gamlas dans, då pandemin slog till. Resten av gymnasietiden gick inte som förväntat. Distansstudier blev vardagsmat under läsåret 2020-2021. Studentskrivningarna omgavs av stränga regler för personer med symtom.

En av abiturient-årets höjdpunkter, penkisen, avbokades i många gymnasier, däribland Virkby gymnasium där Wilma studerade. Men som tur innebar vacciner och ett förbättrat smittoläge att det bara blev bättre efter det.

– Vi fick ha en drive in-dimission, som var lite speciell men ändå rolig, berättar Wilma.

På hösten då Wilma inledde sina studier på Hanken i Helsingfors började studielivet redan återgå till det normala.

Det har varit mycket andra årets studerande på evenemang då de inte fick ha nånting själva

Wilma Grandell

De som gick i gymnasiet under pandemin drabbades hårt av restriktionerna. En stor del av pandemitiden skedde studierna i andra stadiet på distans, studentskrivningarna präglades av frivilliga karantäner och specialarrangemang för att undvika smitta. Penkis, danser och studentfester ställdes in.

Bland de som blev studenter 2020 var det färre än annars som tog ett mellanår, och flera än vanligt sökte sig rakt till vidare studier. Också de på distans och utan gulisintagningar och annat studieliv.

Enligt Wilma Grandell var de som började studera 2020 mycket ivriga då studielivet kom igång igen i höstas, och en del högskolor har arrangerat dubbla gulisevenemang så att också andraårstuderande har kunnat delta.

Kryssningsbåtarna drabbades hårt av pandemin. Åbobon Olli Liljeström är programvärd på ett rederi och fick från första parkett följa med då artister ställde in, kundmängderna minskade och planer lades om. Olli permitterades också från båten efter ett tag, och är fortfarande permitterad.

– Det tyngsta kanske var det att jag inte hade en vardag, jag hade inte rutiner och fattade inte att skapa dem i tid, berättar Olli.

En positiv sak var att han fick tillbringa mer tid med sin fru – sjöfarten innebär ofta långa tider borta hemifrån.

Han har nu ett vikariat som musiklärare och får dessutom snart återvända till havet. Han berättar att han fått mycket bra stöd från företaget och sitt fack.

Jag försökte ta det med en klackspark men i längden fungerade inte det heller

Olli Liljeström

När Finland tog i bruk undantagslagarna i mars 2020 gick samhället från 100 till 0 på mindre än en vecka. Restauranger fick bara sälja hämtmat, alla konserter, föreställningar och evenemang ställdes in. Köpcentrum ekade tomma. Människor inredde hemmakontor och alla resor ställdes in.

Arbetsmarknaden reagerade med att permittera som aldrig förr. Värst drabbades unga kvinnor utan fast anställning. Personalen i butiker och restauranger är ofta just unga kvinnor.

När skatterna för skatteåret 2020 räknades visade det sig att finländarnas inkomster som helhet ändå inte hade blivit så mycket lägre. De som drabbades värst ekonomiskt av pandemin var personer med låga inkomster som inte betalade så mycket skatt.

Bilförsäljaren Mikael Enlund i Karleby oroade sig redan i början av pandemin för konkurs. Den har han fortsättningsvis undvikit, men det har inte varit en dans på rosor heller.

Mikaels företag är specialiserat på gamla bilar, och där bilhandeln i allmänhet till och med har sett ett litet uppsving kan detsamma inte sägas om veteranbilsmarknaden.

Om du kom till fem bilar var det fint, men många månader kunde du sitta utan försäljning

Mikael Enlund

– Om du kom till fem bilar var det fint, men många månader kunde du sitta utan försäljning, säger han om den kärvaste tiden.

På grund av mindre intäkter kunde Mikael inte heller fylla på sina skyltfönster på samma sätt som tidigare.

– Om jag skulle ha haft kassan i skick skulle jag ha kunnat söka bilar som kunderna vill ha, men det hade jag inte möjlighet till.

Trots farhågorna blev pandemin inte så katastrofal för näringslivet som helhet som man först förutspådde, men den drabbade företag väldigt olika. För en del innebar pandemin ett uppsving medan andra hade svårt att klara sig. Totalt sett minskade de små och medelstora företagens omsättning med bara 1,6 procent mellan 2019 och 2020.

Då Yle Östnyland hösten 2020 träffade en grupp vårdare i Sibbo hade man nyligen börjat rekommendera munskydd, antalet smittade ökade igen och man förstod att pandemin inte var över efter första vågen.

En av vårdarna var Fanny Backman, som jobbade på ett äldreboende. Hon sade då att vården tack vare de anställdas yrkesstolthet höll sig på en hög nivå, trots det ökande trycket på vårdens kapacitet. Det gäller fortfarande.

Det tyngsta för Fanny har varit det ständigt föränderliga läget. Instruktioner kunde ändra flera gånger samma dag då det var som mest intensivt. Hon fokuserar gärna på de goda saker pandemin har fört med sig, i form av gemenskap och nya lärdomar.

Allas insats har behövts för att göra det så tryggt som möjligt för dom vi tar hand om

Fanny Backman

– En sak som vi diskuterat är det att nu blir man hemma om man är sjuk. Vi kommer inte på jobb med ens svaga flunssasymtom. Det minskar på mängden sjukfrånvaro överlag, säger Fanny.

Under hela pandemitiden har närvårdarna fått bära hjältemantel utanpå sin skyddsdräkt och utan högre lön. Våren 2020 stängdes alla boenden för besök och rigorösa säkerhetsrutiner infördes. Till skillnad från Sverige spreds smittan bara på enstaka äldreboenden.

Medan vi andra kunde återgå till ett lite normalare liv fortsatte kampen mot smittan på primärvårdens enheter.

Sammanlagt har över 2700 personer registrerats som coronadödsfall i Finland, men i den siffran ingår fall där covid-19 inte är den huvudsakliga dödsorsaken.

För 2020 har vi en tydligare bild, i och med att dödsorsakerna har analyserats för årsstatistiken. År 2020 dog 558 människor i covid-19, enligt Statistikcentralen (på finska). Av dem har lite mer en tre fjärdedelar registrerats på enheter som hör till social- och primärvården.

Intervjuer: Mira Bäck, Mathias Gustafsson, Marica Hildén, Ellen Ijäs Simon Karlsson och Jakob Lillas

Teknik i Åboland och Västnyland: Stefan Granholm och Christoffer Westerlund

Klipp: Johnny Aspelin och Max Kivivuori