"Vi har fått hitta reservtorkar som går på brännolja, det känns som att gå tillbaka till 90-talet" – jordbrukare från Borgå om hur kriget i Ukraina påverkar jobbet
En jordbrukare från Borgå berättar att han in i det sista väntar med att bestämma vad han ska så. På nationell nivå hoppas man krisen leder till att bonden får mera lön för sitt jobb.
Vid den röda träbyggnaden på Kiala gård i Borgå som inrymmer sädestorken står Jakob Frankenhaeuser. Han är besviken. Han har nyss läst tre artiklar i tidningen Maaseudun tulevaisuus.
Den första handlar om att bönderna, trots den osäkra lönsamheten, uppmanas så mera tröskgrödor och mindre gröngödslingsvallar.
Den andra artikeln handlar om bondens timlön. En bonde får i medeltal 5.40 euro i timmen. En sommarjobbande ungdom tjänar mellan 8 och 9 euro.
De stora kedjorna roffar åt sig vinsten och de små producenterna bär allt ansvar och gör jobbet
― Jakob Frankenhaeuser, jordbrukare
Och den tredje artikeln i samma tidning handlar om att dagligvarujätten Kesko för femte året på rad förbättrat sitt resultat. Monopolet inom matvaruhandeln gör honom arg. De stora roffar åt sig vinsten och de små bär allt ansvar och gör jobbet.
Frankenhaeuser svarar för jordbruket på både Kiala och Kullo gård i Borgå. Till hans jobb hör att odla 600 hektar åkermark. Åkermarken producerar ungefär 1 500 ton spannmål årligen.
– Nu har det varit sju dåliga år. Det har varit sju år av dålig skörd och dåligt betalt för varan. Det finns inte något mera att ta ifrån.
De finländska böndernas låga löner och höga produktionskostnader har varit en aktuell fråga redan under flera års tid. I år finns dock en chans att bonden får mera betalt än normalt för spannmålen.
Det har förstås att göra med kriget som Ryssland startade i Ukraina och det faktum att Ukraina och Ryssland, som två stora spannmålsjättar i världen, inte kan exportera som normalt på grund av krigsskador och sanktioner.
Har man inte gödsel hemma, så är det en fråga om man alls får tag i gödsel i år
― Bjarne Westerlund, SLC Nyland
Men om den finländska bonden klarar av att höja sin lön lite genom att dra nytta av de potentiellt höga spannmålspriserna är ändå högst oklart.
– Energi- och gödselprisen har stigit radikalt. Nu har tillgången på gödsel dessutom minskat. Alla gödselförsäljare har satt lapp på luckan.
Det här säger Bjarne Westerlund på jord- och skogsbrukarnas intresseorganisation SLC Nyland.
– Har man inte gödsel hemma, så är det en fråga om man alls får tag i gödsel i år.
Westerlund berättar att försäljarna bara levererar det som beställts på förhand. Företagen säger att de inte kan ta emot flera beställningar eftersom inget vet vart priset på gödsel ska gå. Bonden kanske kan beställa mera gödsel senare under våren, kanske inte.
Men vad var och en sår och hur man gör måste avgöras på gårdsnivå. Var och en måste avgöra vad man gör med situationen.
Och så till det positiva.
– Om man får en bra skörd kan man tack vare högre priser få ett bättre resultat i höst, berättar Westerlund.
På Kiala gård står stora vita säckar med ärter och väntar i ladan där torken finns. De ska ut på åkrarna när tjälen ger med sig. Också en del av gödselsäckarna står staplade längs med väggen.
Gödsel behövs under hela växtperioden så att grödan ska ta fart och växa och bli stor och livskraftig. På Kiala och Kullo odlar man en hel del höstgrödor, råg, vete, raps och ryps. Det som ska sås nu på våren är vete, korn och ärter.
Det är dyrt att köpa gödsel och det är dyrt att torka säd. I värsta fall får man lite betalt för skörden
― Jakob Frankenhaeuser, jordbrukare
Frankenhaeuser lyfter upp en fråga som många jordbrukare går och funderar på speciellt nu då det råder stor osäkerhet kring utgifter och inkomster.
En jordbrukare är alltid ett år före med inköpen och är således tvungen att ta den ekonomiska risken för matproduktionen helt själv.
– Det är dyrt att köpa gödsel och det är dyrt att torka säd. Och i värsta fall får man lite betalt för skörden.
Bränsle- och gödselpriserna började stiga redan för ett och ett halvt år sedan. När kriget bröt ut i Ukraina steg priserna ytterligare.
Det är just torkningen som är ett av de stora problemen för Jakob Frankenhaeuser i Borgå. På Kiala och Kullo jobbar man mot en grön omställning och har därför bytt ut oljepannan i torken mot naturgas som torkar säden.
Men på grund av kriget i Ukraina är den ryska naturgasen elva gånger dyrare idag än den var innan kriget bröt ut i slutet av februari.
– Vi har hittat reservtorkar som funkar med eldningsolja. Men det känns som att gå tillbaka till 90-talet.
Att använda naturgas som bränsle anses vara mer ekologiskt bland annat för att förbränningen inte ger partikelutsläpp och för att man kan utnyttja energivärdet maximalt i bränslet.
Frankenhaeuser försöker nu komma på andra metoder för att torka säd utan dyr utländsk gas eller fossila bränslen.
– Vi undersöker om vi kan använda propan istället för naturgas. Propangas produceras av Neste i Sköldvik i Borgå. Vi jobbar med det, men tills vi har en lösning blir det extremt viktigt att få in all säd så torr som möjligt.
Planen kommer vara öppen till sista sekund. Det är ovanligt att alla bollar är i luften så här års
― Jakob Frankenhaeuser, jordbrukare
Det här året är deras huvudmål samma som för många andra jordbrukare i landet, att försöka minimera användningen av både gödsel och eldningsolja.
– Vi ändrar nog på odlingsplaner, planen kommer vara öppen till sista sekund. Ända tills vi sår kommer vi att fundera vad vi ska så.
Det är ovanligt att alla bollar är i luften så här års, säger Frankenhaeuser.
– Vi har alltid vetat att vi använder ungefär så här mycket på eldningsolja, så här mycket på gas, men nu vet vi ingenting.
' /%3E%3C/svg%3E)
