Prisbelönta regissören Anna Blom vill höja ambitionsnivån i Svenskfinland: "Det finns ingen orsak till att finlandssvensk film inte skulle vara bäst i världen"
Regissören och manusförfattaren Anna Blom tycker om att vara fri och själv välja vilka projekt hon jobbar med. Därför grundade hon redan 2003 ett eget produktionsbolag, som numera har flera anställda och en stark vision för framtiden.
Just nu finns både barnserien Vesta-Linnea och konstfilmen Hägring att se på Arenan. Snart kommer också en dokumentär vid namn Natten då min bror försvann, som handlar om en flyktingkatastrof år 2013. Filmerna är tematiskt olika varann med har också mycket gemensamt.
– För mig är det viktigt att jobba utgående från mina egna värderingar. Jag har till exempel valt bort att göra reklam eftersom det inte känns rätt, säger Anna Blom.
Istället har hon samarbetat med Barnavårdsföreningen, Rädda barnen och Otava, och med andra mikroföretag i den finlandssvenska filmvärlden. Just samarbete är det centrala för vilken filmskapare som helst, säger hon.
– Det finns mycket mystik kring det här med att vara filmregissör. I själva verket är jag alltid en del av ett team, där var och en bidrar. Skådespelarna är ju skitbra på sin grej och de kan tillföra enormt mycket, precis som scenografen, maskören och fotografen, bara för att nämna några.
Verklighetsbaserade konstfilmer
I filmen Hägring har också publiken, den breda allmänheten, fått delta i samarbetet. Folk ombads att skicka in sina egna upplevelser, som skulle kunna göra sig på film. På basis av de berättelser som kom in gjorde arbetsgruppen (Anna Blom och Ville Tanttu) fem novellfilmer som blev fristående avsnitt i TV-serien Längtan.
– Många av de insända berättelserna handlar om längtan efter kärlek och intimitet, berättar Anna, som både har regisserat och skrivit manuset till Hägring.
Filmen handlar om Nina, spelad av Mia Hafrén, som blir förälskad i en man hon aldrig har mött i verkligheten utan träffar via skärmen. Den centrala frågan är om man någonsin riktigt kan lita på en annan person.
Att jobba med professionella skådespelare är en sak, men Anna Blom har precis lika stor respekt för de barnskådespelare hon arbetar med, nu senast i TV-serien Vesta-Linnea.
– Barn är kul. De är opretentiösa och det är spännande att lyssna på dem. Man kan inte säga åt dem exakt vad de ska göra utan det gäller att skapa en trygg miljö och låta saker hända.
Det börjar med casting
Det var ungefär 300 barn som sökte en roll i Vesta-Linnea, som baserar sig på bilderböcker av Tove Appelgren. Anna Blom berättar att ungefär hälften av de sökande föll bort med detsamma för att de egentligen inte var intresserade av jobbet. Sen gällde det att sålla fram de 10 barn som fick bärande roller i serien. Men alla som ville fick vara med på ett hörn.
När gruppen var utvald ordnade Anna många repetitionstillfällen, där man egentligen inte repeterade utan bara lekte. Syftet var att skapa ett team, där alla vågade uttrycka sig och inte var rädda att göra fel.
– De flesta barn har en busig sida, och de busigaste barnen är de lättaste att samarbeta med. Det är under lek och bus som det händer intressanta saker.
Anna Blom har stor nytta av sin erfarenhet från dokumentärfilmens värld när hon jobbar tillsammans med barnskådespelare.
– Oftast blir det bäst när regissören tar ett steg tillbaka och låter kameran gå.
Journalist i grunden
Anna Blom flyttade till Finland från Sverige under gymnasietiden, och utbildade sig sedan till journalist vid Helsingfors universitet. Hon började med att göra ungdomsprogram på Yle. Det allra första programmet med det egna företaget Jamedia var ett reseprogram runt de nya EU-länderna i östra Europa.
– Jag hade inte ens funderat på att man kan bli filmregissör. Visst drömde jag om att göra fiktion men det jag skrev stannade i skrivbordslådan.
Den saken förändrades när Anna vann en filmtävling som ordnades av Yle, Svenska kulturfonden och Finlands filmstiftelse, och priset var att få förverkliga filmen. Numera har Anna Blom också en magisterexamen från Dramatiska högskolan i Stockholm.
En guldålder för nordisk film
Att ha en fot i Finland och en annan i Sverige är hälsosamt och ger två olika perspektiv på filmindustrin.
– Det finns ingen orsak till att Finlandssvensk film inte skulle vara världsbäst. Visst, vi är en jätteliten grupp, men det finns talang och vilja. Det finns också ett stort kunnande inom storytelling i och med att litteraturen är så stark.
Anna Blom funderar på om det är själva industrin som släpar efter hos oss. Hon jämför med Island, som är världsberömt för både sina konstfilmer och “vanliga” TV-serier. Island har varit inspelningsplats för enorma satsningar som Game of Thrones och Sagan om ringen, vilket har lett till att såväl kunnande som infrastruktur har stannat kvar i landet.
– Hos oss måste man hanka sig fram ett projekt i taget. De pengar man eventuellt får räcker på sin höjd till just den enskilda produktionen, filmskaparna lever ur hand i mun. Och det skulle inte vara möjligt att göra det här jobbet utan stöd från Svenska kulturfonden och Konstsamfundet.
Bra manus är A och O
Under de senaste tio åren har det hänt mycket inom film och TV, i och med streamingtjänsternas enorma genomslag. Många länder, däribland Finland, har satsat stort på bättre TV-manus, en satsning som Anna Blom tror att kommer bära frukt.
– Om man börjar skriva bättre manuskript idag, så kommer det att märkas inom några år.
Coronapandemin har satt stopp för många projekt men har också haft positiva bieffekter. Anna Bloms produktionsbolag fick coronastöd för att fundera på sin strategi, vilket ledde till att firman växte med två personer.
– Jag fick möjligheten och tiden att fundera på den stora bilden och inte bara på följande inspelning. Jag vill höja ambitionsnivån och göra filmer av världsklass.
Att så mycket går på distans för det goda med sig, att ingen behöver åka fysiskt till Cannes för att nätverka med kollegor, det går lika bra hemifrån.
– Men goda relationer måste man ha. Därför tror jag på samarbete, och på att dela information med varandra.
Anna Blom
Yrke: Filmskapare.
Ålder: Fyller 50 i april.
Familj: Dotter och man.
Intressen: Ridning och innebandy.
Roligaste jobbet: Svår fråga, men jag har jobbat mycket med DuvTeatern och det ger varje gång en otrolig energikick!
Aktuell med: Novellfilmen Hägring (Jamedia Production), TV-serien Vesta-Linnea (Långfilm productions/Mats Långbacka) och dokumentären Natten då min bror försvann (Impressio films/Tommi Seitajoki).
