Sand är en ändlig resurs – men att återanvända den lönar sig inte ekonomiskt

Globalt sett är sand den näst mest använda naturresursen efter vatten. Men sanden i världen är en ändlig resurs, och just nu är efterfrågan betydligt högre än mängden sand som uppkommer som ett resultat av naturlig erosion.

Varje vinter används cirka 500 000 ton sand och grus av Trafikledsverket för att se till att landets 78 000 km långa vägnätverk förblir säkert för fordonstrafiken då snön och isen lägger sig.

På Finlands vägar använder man sig främst av inhemsk sand och krossgrus för att sanda under vintrarna, berättar Otto Kärki, enhetschef för styrning, utveckling och underhåll av vägarna vid Trafikledsverket.

– Vi har både vanlig sand och krossgrus. Största delen av sanden och gruset som används på statens lands- och motorvägar kommer från närliggande orter. Det är både enklare och miljövänligare, förklarar Otto Kärki.

Vintern som gått har varit speciellt utmanande med tanke på underhåll och sandning av vägar. De växlande temperaturerna har bidragit till glashala gator och gropiga vägar på många håll i landet.

Mest krossgrus på vägarna i Helsingfors

Helsingfors stad använder sig av krossgrus för sandning av vägarna, i stället för naturligt förekommande sand från till exempel åslandskap.

Tarja Myller arbetar som gruppledare inom stadsmiljösektorn i Helsingfors. Stadsmiljösektorn ansvarar för underhållet av gatorna i huvudstaden.

– Krossgruset har bättre friktion, och är därför bättre än naturlig sand för att motverka halkan på vägarna, berättar Myller.

Sand är en ändlig resurs – nu tar vi sand från både havsbotten och stränder

Globalt sett är sand den näst mest använda naturresursen efter vatten. Sand används främst inom byggnadsbranschen, till exempel inom tillverkningen av cement och betong.

Men sanden i världen är inte en oändlig resurs, och just nu är efterfrågan betydligt högre än mängden sand som uppkommer som ett resultat av naturlig erosion.

Detta har lett till allt mer extrahering av sand från band annat havsbotten och sjöstränder.

För att försäkra en ekonomiskt och ekologiskt hållbar framtid måste vi förändra vårt förhållningssätt till användning av sand, konstaterade FN:s miljöprogram i en rapport från 2019.

Ekonomiskt olönsamt att återanvända sand – saltet är oekologiskt

För Trafikledsverket har det visat sig vara ekonomiskt olönsamt att återanvända gruset som används för att sanda vägarna under vintern. Gruset och sanden sopas ofta ner i dikena längs med motor- och landsvägar efter vintern.

– Ett annat alternativ är att salta vägarna. Salt används på de flesta stora lederna runtom i landet. Då man saltar vägarna får man mer långvariga resultat med tanke på friktionen längs vägarna, förklarar Kärki.

Trots att saltandet av vägarna är mer kostnadseffektivt har det sina egna problem. Saltandet kan skada naturen genom att bidra till saltanrikning av jordmånen och vattendragen längs med lands- och motorvägar.

Dessutom lyckas inte saltet smälta isen effektivt då temperaturen sjunker under -7 grader.

Helsingfors stad vill satsa på återanvändning av grus

Inom Helsingfors har det under de senaste åren gjorts mera ansträngningar för att återanvända gruset som används under vintrarna. I genomsnitt används mellan 50 000 och 60 000 ton grus varje vinter för sandningen av vägarna i Helsingfors.

– Största delen av gruset som täcker Helsingfors gator samlas in efter vintern. Om det inte innehåller skadliga ämnen återvinns det. Om gruset ännu inte slitits för mycket och har bra grepp kan vi använda det för att sanda vägar, i andra fall används det som fyllnadsmaterial inom byggbranschen, säger Myller.

Strikta regleringar gör återanvändningen utmanande

Markku Nevalainen är miljöingenjör vid Stara som sköter Helsingfors stads byggtjänster och även ansvarar för cirka 70 procent av vägunderhållet i huvudstaden.

Nevalainen menar att Stara gör sitt bästa för att återanvända gruset som används under vintrarna.

– Under de senaste 3–4 åren har vi jobbat mycket på att hitta nya återvinningsmöjligheter för gruset som samlas på gatorna efter vintern. Det stora problemet just nu är att vi just nu saknar användningsmöjligheter för gruset.

De strikta bestämmelserna om hur mycket skadliga ämnen grus och sand får innehålla innan de måste betraktas som avfall sätter stopp för många möjligheter för återanvändning.

Pilotprojekt på liten skala – Esbo stad har visat vägen

Esbo stad provade för några år sedan på ett pilotprojekt för att tvätta gruset inför återanvändning, men på en större skala har denna process ännu inte prövats.

– Än så länge har vi inte utvecklat metoder som skulle möjliggöra rengörandet av stora mängder grus, berättar Myller.

Nevalainen menar att det kunde vara lönsamt att återanvända grus och sand i större utsträckning.

– Nästa större projekt där överskottsmassor som sand och grus kan användas i är landskapsplaneringen vid Stora Hoplaxvikens avfallsplats. Det kommer troligen att starta 2024, förklarar han.

Klimatkrisen gör vintrarna mer utmanande

Tarja Myller påpekar att klimatförändringen gjort att vädret under vintrarna blivit mer och mer opålitligt. Detta gör hennes arbete svårare.

– Det är helt klart att klimatförändringen påverkar vintrarna. I år hade vi tre stora snöstormar, vilket gjorde att vinterunderhållet av gatorna inte var helt lätt. Klimatförändringen för med sig nya utmaningar för oss, kommenterar Myller.

Förra veckan började insamlandet av sanden och tvättandet av gatorna i centrala Helsingfors. Snart börjar även tvättandet av gatorna i de mer avlägsna delarna av staden.