Norskt besök i riksdagen: Nato ger trygghet åt Norge - Finland är väldigt välkommet med
Finland bestämmer själv om medlemskap i Nato, men det skulle stärka det samnordiska försvaret. Det var budet då norska utrikespolitiker besökte riksdagen. Stortingsledamoten Åsmund Aukrust vet vad terrorangrepp innebär. Han var med på Utöya år 2011.
Det var Stortingets utrikes- och försvarsutskott som besökte Helsingfors, första gången efter valet i höstas. Tema var Rysslands angrepp på Ukraina och det säkerhetspolitiska läget i Europa.
Det betonas att resan var planerad sedan länge. Men nu blev besöket - och frågan om det nordiska samarbetet - ännu mer aktuell efter att Ryssland attackerade Ukraina.
Utskottets resa startade i Sverige med besök på Berga örlogsstation utanför Stockholm och på riksdagen. På onsdag mötte man sedan medlemmarna i den finländska riksdagens utrikesutskott och försvarsutskott samt utrikesminister Pekka Haavisto.
Haavisto hälsade välkommen och påpekade att också han är mycket intresserad av att höra vad svenskarna säger om det säkerhetspolitiska läget och ett eventuellt Natomedlemskap. Men i det skedet stängdes dörrarna för pressen.
Vi liknar varandra
– Norge och Finland är två länder som liknar varandra mycket. Vi är ungefär lika stora med cirka 5 miljoner invånare. Vi har den samma geografin. Vi har en lång gemensam gräns i norr - och en lång gräns mot Ryssland.
Det gör det viktigt för Norge att ha ett gott samarbete med Finland, förklarar utskottets viceordförande Åsmund Aukrust i en intervju för Yle.
Finland köper nu likadana jaktplan som Norge, F-35 från USA. Det är också viktigt för Norge.
– Det ger en väldigt stor nytta, säger Aukrust. Nu gör vi de samma inköpen, då kan vi samarbeta både om köp, och om användningen av våra flygplan. Ett starkare försvarspolitiskt samarbete är avgörande för Norge, det är också en huvudorsak till dagens besök, förklarar han.
Huvudtema i samtalen var den säkerhetspolitiska situationen och kriget i Ukraina, och vad det innebär för våra närområden.
"Alla känner otryggheten"
Morgonen efter det ryska angreppet på Ukraina verkar ha varit en chock för de flesta Europa, oberoende av medlemskap i säkerhetspolitiska allianser.
– Jag vet inte vad folk tänker. Jag tror alla känner otryggheten nu. Kriget är tillbaka i Europa. Först och främst tänker vi på det ukrainska folket som är nära oss geografiskt, säger Åsmund Aukrust.
Ukraina står utanför Nato och EU, men får nu stor hjälp från omvärlden. De får till och med vapen från länder som aldrig säljer vapen till krigförande länder eftersom man inte vet var de hamnar, påpekar Åsmund Aukrust.
Norge har inte sålt vapen till länder i krig sedan 1959.
Extrem situation i Ukraina
Både Norge och Finland har haft stora betänkligheter eftersom vapenexport kan skapa många dilemman. Men det här är en extrem situation och därför har också Norge accepterat norska vapenförsändelser och 200 miljoner euro i humanitärt stöd till Ukraina.
Också i Norge fanns politiska partier som motsatte sig vapenexport, av hänsyn till gränsen med Ryssland. Men det här är både viktigt och riktigt. Nu är fördelarna större än nackdelarna, säger Aukrust och påminner om det stora stödet vapenhjälpen fick bland norrmännen.
– Nu måste Ryssland dra sig ur Ukraina. I övrigt behövs massiva sanktioner som är ekonomiskt kännbara för Ryssland. De kan påverka rika Norge också. Men det är inte nu man kan tänka på pengar, säger Åsmund Aukrust.
Den ekonomiska pressen kan komma via norskt ägande som förloras i Ryssland, men också på grund av ett stort antal flyktingar. Aukrust talar om en förväntning på 30 000 flyktingar från Ukraina till Norge.
"Nato ger trygghet"
– I Norge har vi en säkerhet i ryggen genom vårt Natomedlemskap. Norge är ett litet land med fem miljoner invånare. Vi skulle inte kunna försvara oss ensamma, utan NATO, säger Åsmund Aukrust.
Finland är lika litet. Ett Natomedlemskap skulle därför vara naturligt, enligt norsk logik. Och det skulle vara nyttigt för det nordiska samarbetet och gemensamma försvaret.
Hur skulle då Norge förhålla sig till en finsk ansökan om medlemskap i Nato?
– Det är ju något ni får ta på egen hand. Men det är inget tvivel om att ur norsk synvinkel är Finland väldigt, väldigt välkommet, säger den socialdemokratiska viceordföranden i Stortingets utrikes- och försvarspolitiska utskott på besök i riksdagen.
Han talar förmodligen för hela utskottet, eftersom man också i Norge eftersträvar konsensus om de stora säkerhetspolitiska frågorna. Det norska Nato-medlemskapet lär det råda nästan 100-procentig enighet om bland norrmännen överlag, medan EU fortfarande inte får något flertal bland det norska folket.
Norsk politiker: Välkommen med i Nato!
Finsk-svensk samaktion?
– Ett svenskt och finländskt Natomedlemskap skulle stärka det nordiska försvarssamarbetet. Men oberoende av Finlands avgörande kommer vi att ha ett starkt försvarspolitisk samarbete mellan både Finland, Norge och Sverige. Det skulle bestå, oberoende av Nato-besluten.
Aukrust förstår gott att Finland nu har den här diskussionen, och utskottet tycker det är mycket spännande att följa. Skulle Finland söka medlemskap skulle vi från norsk sida hälsa er väldigt välkomna, försäkrar alltså Åsmund Aukrust.
Det verkar vara både förnuftigt och sannolikt att besluten fattas i nära samarbete mellan Finland och Sverige. Aukrust påpekar det inte finns några andra länder utanför NATO som står närmare försvarsalliansen än vad Sverige och Finland gör. Det enda som saknas är att ta steget fullt ut.
Säkerhetsgaranti?
Som Natoland skulle Finland få den samma säkerhetsgarantin som gäller för alla medlemsländer, enligt principen en för alla och alla för en. Det skulle Norge självfallet stå fullt och helt bakom.
Vad gäller tiden mellan inlämnad ansökan och beviljat medlemskap är Aukrust mera diffus.
– Om Finland söker medlemskap måste man komma tillbaka till hur man gör med väntetiden, så att man får de garantier som behövs som ansökarland. Det är klart att om Finland önskar att söka, så är jag helt säker på att Nato ställer upp på det på ett bra sätt under ansökningsprocessen, säger Åsmund Aukrust.
Utöya gav kriserfarenhet
Som politiker i kristid har Åsmund Aukrust en unik inblick i vad det innebär att bli jagad och mordhotad. Han var lägerledare på det socialdemokratiska ungdomslägret på Utöya den 22 juli 2011. Det var då terrorn slog till mot regeringsbyggnaden i Oslo och sedan Utöyas hundratals ungdomar.
Det gav en insikt i krigets grymhet för många socialdemokratiska unga politiker på plats, dem som Breivik försökte stoppa.
– Ingen var förberedd på ett krig i Europa igen. Vi lever ju i en värld med stor ostabilitet, men att det nu kommer så här tätt skakar oss alla, säger Åsmund Aukrust. Han tänker framförallt på det ukrainska folket, men alla känner kanske en extra otrygghet.
Norge har också upplevt förfärliga händelser, med krig och terror.
– Vi som själva har upplevt terrorn tätt på kroppen vet ju hur stort lidande det är att mista folk omkring oss, som blir ihjälskjutna.
Just nu är det många ukrainare som blir dödade. Vi vet inte hur det är att leva i krig, men vi kan se för oss hur det är att bli av med människor man är glad i, säger Åsmund Aukrust.
– Därför tänker vi förstås väldigt på dem som är kvar i Ukraina och riskerar sitt liv.