Lögndetektorn: Var försiktig – du sprider väl inte krigspropaganda av misstag?

Just nu finns det stora mängder vilseledande information och statlig propaganda som handlar om det krig som Ryssland har startat i Ukraina. Med hjälp av våra tips kan du undvika de värsta fällorna.

Det här är en översättning av Yle Oppiminens artikel Valheenpaljastaja: Nyt tarkkana – saatat vahingossa jakaa sotapropagandaa

Många av oss har följt kriget som härjar i Ukraina nästan i realtid på internet. Det kommer en ständig ström av nyheter, bilder, videor och uppdateringar i sociala medier från ort och ställe.

Man behöver inte ens vara proffs på militär underrättelseverksamhet för att följa till exempel ryska arméns rörelser via satellitbilder. Det kan vem som helst göra i dag, om man bara har lite tekniskt kunnande.

I den här störtfloden av bilder och information är det lätt att glömma att kriser alltid är väldigt god grogrund för all slags desinformation. Krig förs i allra högsta grad också genom propaganda och informationspåverkan.

Det kanske mest typiska sättet att sprida vilseledande information på nätet är att dela dramatiska bilder och videor som är tagna ur sitt sammanhang. Detta har också i stor utsträckning gjorts sedan Ryssland anföll Ukraina.

Rysk propaganda i Ryssland

Informationssoldaterna i Kreml har den senaste tiden främst fokuserat på att utsätta det egna landets medborgare för propaganda. En väldigt stor del av invånarna i Ryssland får all sin nyhetsrapportering via televisionen, och för tillfället sänds enbart sådant innehåll som statsledningen gillar.

I början av mars godkände det ryska parlamentet en lag som förbjuder “falska nyheter” om den ryska armén. Bryter man mot den lagen kan man få böter eller upp till 15 års fängelse. Ordet krig får inte användas i nyheterna, man ska tala om en "specialoperation”.

Det här var orsaken till att både den oberoende tv-kanalen Dozjd och radiokanalen Echo Moskvy var tvungna att avsluta sin verksamhet. Ryssland har hindrat folk från att komma åt många nyhetssajter och sociala medier som Facebook och Twitter, men de som bor i Ryssland kommer fortfarande åt dem från Ryssland om de använder en VPN-kontakt.

Den nya lagen tvingade också tidningen Novaja Gazeta att sluta rapportera från kriget. Tidningen leds av Dmitrij Muratov, som fick Nobels fredspris i fjol. Tidningens senaste nummer har på sin förstasida en bild av ett svampformat moln, som efter en kärnexplosion, med dansande ballerinor som dansar Svansjön i förgrunden.

Baletten Svansjön haft en stark symbolisk betydelse i ryska medier. Under sovjettiden visades Svansjön när någon viktig ledare dog. Senare har man också visat Svansjön i andra sammanhang, när det funnits annat man inte har velat att folk ska få veta.

Också Dozjd sände Svansjön efter sin sista nyhetssändning.

Kärnan i propagandabudskapen från Kreml har hunnit bytas ut flera gånger trots att kriget bara har hållit på i några veckor. Först talade man om att befria Ukraina från “fascisternas” och “nazisternas” våld, men snart påstod man istället att ukrainarna själva förstör sina egna städer.

Efter det började man fokusera på påståendet om laboratorier som USA finansierar och där Ukraina tillverkar farliga biologiska vapen. De här vapnen skulle sedan Ryssland ha ryckt ut för att förstöra. Påståenden som de här har förekommit redan i tiotals år. Just i fråga om Ukraina har Ryssland spritt dem i åratal.

Rysk propaganda utomlands

I Finland och många andra länder har man sett tecken på att många av de grupper som tidigare motsatte sig vaccineringar och coronarestriktioner nu har börjat sprida material som är positivt till Putins anfall. Också den finska Convoy-demonstrationsgruppen på plattformen Telegram är full av meddelanden som förstår och stöder Putins verksamhet.

Också bland dem som följer konspirationsteorin QAnon finns det många som stöder Vladimir Putin.

Gammaldags falska nyheter, det vill säga texter som avsiktligt vilseleder genom att se ut som traditionella nyheter, ser man nuförtiden allt mer sällan. De har inte längre så stort inflytande, för folk har lärt sig att känna igen dem och akta sig för dem.

Desinformationen är nu mycket mera mångdimensionell. Också i sig sanningsenligt och äkta material kan användas för att försöka få folk över på krigets sida, eller åtminstone att få dem att bokstavligen se åt ett annat håll en stund.

Den ryska mediebyrån Redfish, som verkar i Berlin, har till exempel ställt sig in hos en vänsterorienterad publik, med avsikten att styra bort uppmärksamheten från det krig som Ryssland har inlett.

Redfish publicerade på många av sina konton på sociala medier en karta, där den visade alla luftanfall under “de senaste 48 timmarna”. På kartan syntes förutom Rysslands attacker mot Ukraina också luftangrepp i Syrien, Yemen och Somalia.

Följetexten på engelska löd: “Låt inte maktmedias eurocentricitet styra ditt moraliska stöd för krigets offer. Ett människoliv är ett människoliv. Fördöm krig överallt.”

Kartan uppenbarade sig på internet bara några timmar efter Rysslands anfall. Den var en omedelbar succé: tusentals konton på Facebook, Instagram och Twitter delade den vidare. Kontona var vänsterorienterade och sådana som i allmänhet brukar stödja mänskliga rättigheter och motsätta sig rasism.

Men de som delade kartan vidare missade flera tecken på en rysk propagandaoperation. Redfishs koppling till både Kreml och kanalen Russia Today blev kända redan 2018, men det har inte varit något problem för företaget. Redfish har ca 1,4 miljoner följare på olika sociala medieplattformar. Firmans slogan är “objektiv men inte neutral”.

Redfishs virala hit är ett klassiskt exempel på whataboutism, ett sätt att vilseleda och förvirra. Med den vill man föra bort diskussionen från Ukraina genom att fråga “och vad med de här andra krigen”. Samtidigt glömmer man att nämna Rysslands andel också av luftanfallen i Syrien.

Det blir allt svårare att göra trovärdig propaganda

Det blir allt svårare för Ryssland att producera trovärdig propaganda. Emot sig har man faktagranskare, journalister och frivilliga webbdetektiver, som är skarpsynta och färdiga att skjuta ner falsk information allt snabbare.

Till exempel gruppen Bellingcat som är specialiserad på att geografiskt lokalisera videor. Gruppens grundare Eliot Higgins sade i en intervju för The Guardian att fastän Ryssland har en lång historia när det gäller att producera fejkvideor så har de inte blivit skickligare. Enligt Higgins har den senaste tidens fejkvideor varit “dumma och lata”.

Ett exempel han använde var en video som spreds redan före kriget, där man påstod att det hördes skottlossning från “folkrepubliken Donetsk”. Skotten på videon härstammade ändå från en video från 2010 som visar en krigsövning i Finland.

Många videor som har kopplats till kriget i Ukraina har tagits ur olika videospel.

Det finns också andra orsaker till att det har blivit svårare för Ryssland att påverka utomlands. EU-länderna avslutade sändningstillstånden för kanalen RT (Russia Today) och nyhetsbyrån Sputnik på hela unionens område. Också flera sociala mediebolag har tagit bort kända propagandakonton från sina plattformar.

Men även om direkta lögner inte längre går igenom lika lätt, fylls propagandans och desinformationens grunduppdrag redan när man producerar och sprider mängder av vilseledande material i snabb takt. Det viktigaste är nämligen inte att få människor att tro på enskilda lögner, utan att sprida osäkerhet och en misstro mot att de någonsin ska kunna få reda på den riktiga sanningen.

Så här känner du igen och bemöter desinformation under Ukrainakriget

1. Gör en omvänd bildsökning

Ett av de vanligaste falska innehållet på nätet är antagligen att gamla bilder och videor sprids som bevis på nya händelser. Att göra en omvänd bildsökning är ett lätt och snabbt sätt att få reda på om bilden har publicerats förut i något annat sammanhang.

2. Kolla metadata

Genom att kolla metadata för bilder och videor kan man få veta när de har tagits. På det här sättet fick man till exempel veta att den video som påstods beskriva evakueringar från Donetsk och Luhansk hade filmats två dagar tidigare än påstått och därmed var en iscensatt video.

3. Följ korrespondenter som är på ort och ställe

Väldigt många mediehus har varit tvungna att kalla hem sina korrespondenter från Ryssland på grund av den nya lagen. De skulle inte kunna rapportera om kriget utan att riskera att bli fängslade. Däremot verkar många journalister i Ukraina och rapporterar om kriget därifrån.

4. Följ också faktagranskningssidor

Om någonting känns misstänkt kan du kolla om någon känd faktagranskningssida har undersökt saken redan. I fråga om kriget i Ukraina finns det nu många olika faktagranskare som publicerar granskningar. Till exempel AP Fact Check, Snopes, Politifact och de ukrainska Stop Fake och Vox Ukraine.

5. Kom ihåg att tänka på bekräftelsejäv

Det lönar sig hela tiden att komma ihåg de kognitiva förvridningar som gör oss benägna att tro på sådant innehåll som vi vill tro på. Bekräftelsejäv betyder att vi lätt tror på sådant som förstärker vår egen världsbild.

Många delar till exempel nu personliga berättelser från Ukraina som har blivit virala, för att de får oss att må bättre. Också dem är det allt skäl att granska innan man delar.

Hoppa inte heller med när någon påstår att något är en förfalskning om det inte finns tydliga bevis. Nyligen delades till exempel en skärmdump från en video där Vladimir Putins hand såg ut att gå igenom en mikrofon. Det här skulle visa att videon var manipulerad. I verkligheten handlade det om att bildkvaliteten hade försämrats efter många kopieringar. På originalvideon syns inte den konstiga effekten.

Det påstods också att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyi med avsikt skulle ha visat att hans video inte var falsk, genom att visa att han rör sin mikrofon. Zelenskyis mikrofonvideo är gjord samma dag som Putins mikrofonvideo. Man har inte kunnat bevisa kopplingen mellan dem.

Det här är en översättning av Yle Oppiminens artikel Valheenpaljastaja: Nyt tarkkana – saatat vahingossa jakaa sotapropagandaa