Läraren Pauliina Järvelä gjorde svenskan till ett favoritämne i Sotkamo: Det viktiga är en positiv stämning och att eleverna vågar prata

I gymnasiet i Sotkamo har svenskan blivit ett populärt ämne. Lektorn Pauliina Järvelä gästar språkpodden Näst sista ordet och berättar hur hon väckt elevernas intresse via ett fokus på ord och praktiska övningar.

– Många studerande säger att deras attityd till svenskan har förändrats. De har fått mycket mera motivation och det syns också i bättre betyg.

När Pauliina Järvelä i höstas började som lektor i svenska i gymnasiet i Sotkamo var hennes första mål att uppmuntra eleverna och via det skapa motivation hos de studerande.

– För mig är det viktigt att atmosfären på lektionerna är positiv och trevlig. Alla får dessutom bestämma hur och vad de studerar. Jag skapar sedan förutsättningarna för att det lyckas på bästa möjliga sätt, berättar Järvelä.

Du kan höra mera av Pauliina Järvelä också i veckans avsnitt av språkpodden Näst sista ordet. I avsnittet träffar vi också Juuso Lumilahti, som är helfinsk men valt att studera delvis på svenska.

Så här borde undervisningen i svenska se ut i finska skolor

29:39

Alla väljer sin egen nivå

Järvelä använder ett individuellt system för att lära ut svenska. De studerande får själva välja mellan tre nivåer: grundnivå (betyg 5-6), fördjupad nivå (7-8) och expert (9-10).

Sedan får eleverna studera i sin egen takt. De jobbar i smågrupper där de får stöd av varandra. Järvelä finns på plats som stöd och hon ger rekommendationer om vilka övningar grupperna kunde och borde göra. Men grupperna kan också skippa övningar om de tycker att de känns onödiga.

– Jag blev trött på att se så många studerande komma till lektionen och bara kopiera svaren på övningarna från tavlan. Vad lär man sig på det sättet? Ingenting, säger Järvelä.

Den individuella inlärningen ställer höga krav både på de studerande och på läraren. Järvelä intervjuar alla elever för att se hur de avancerar enligt sina egna målsättningar. Eleverna skriver också egna dagböcker där de analyserar sin inlärning.

– Motivationen blir större när man själv får bestämma och avancera i sin egen takt, säger Järvelä.

Efter ett studieavsnitt gör de studerande en självbedömning där de utifrån sina mål också föreslår vilket betyg de själva tycker att de är värda.

– Med det här systemet blir det mycket sällan underkända betyg eftersom alla jobbar så mycket på lektionerna. Vi har också en idrottslinje i gymnasiet och jag har fått mycket beröm för det här systemet eftersom många idrottare är borta längre tider på tävlingar och läger, säger Järvelä.

Spel och videor

Pauliina Järvelä jobbar mycket med videomaterial. Hon producerar själv videosnuttar på många av övningarna för att eleverna i sina grupper ska kunna gå tillbaka och kolla in något på nytt. I videorna lägger hon också in frågor eleverna kan fundera på.

Järvelä använder också mycket funktionella övningar i sin undervisning. I klartext betyder det övningar man gör med händerna.

– Vi lägger till exempel pussel och spelar brädspel på svenska. Vi använder också ofta olika slags spel när vi lär oss ord, till exempel Quizlet live och Gimkit har blivit enormt populära, berättar Järvelä.

Samarbetar med Åland

När Järvelä undervisar ligger fokus på att de studerande praktiskt ska få använda svenskan.

– Grammatiken är förstås viktig men jag tycker att det är ännu viktigare att kunna så många ord som möjligt. Man behöver ju ord för att kunna prata. Vi går nog igenom grammatiken noggrant, därför att grammatiken är viktig i studentskrivningarna, men ännu mera gäller det att kunna förstå text och prat, säger Järvelä.

En viktig del av inlärning är det som kallas e-tandem. E-tandem är ett samarbete med någon som har språket som sitt modersmål. Samarbetet går ut på att bägge parterna ska bli bättre på det andra språket.

Gymnasiet i Sotkamo samarbetar med Ålands lyceum i Mariehamn.

– Det betyder att våra studerande först pratar svenska med ålänningarna och sen byter alla språk till finska så att båda får öva det andra språket, berättar Järvelä.

Också för lektorn Pauliina Järvelä i Sotkamo var det en enskild lärare som fick henne att börja tycka om svenskan.

– Jag är från Savolax och där talar man bara finska och savolax-dialekt. Jag fick världens bästa lärare, Eila Samola, på åttan och hon fick mig att gilla svenskan. Hon var mycket sträng och krävande men samtidigt enormt bra. Vi är ganska många som har blivit lärare i svenska tack vare henne, säger Järvelä.

Nu vill Järvelä vara den som spelar den här rollen för sina elever.

– Det är viktigt att studeranden upplever att läraren står på hens sida och uppriktigt vill hjälpa just hen att nå de bästa resultaten. Jag är i klassrummet för dem och inte för mig själv. Studerandena märker lätt om läraren gillar sitt jobb och är motiverad, säger Järvelä.